C Ivar Starkenberg

Född:1886-02-27 – Maria Magdalena församling, Stockholms län
Död:1947-09-22 – Bromma församling (AB-län), Stockholms län

Tecknare, Journalist


Band 33 (2007-2011), sida 161.

Meriter

Starkenberg, Carl Ivar, f 27 febr 1886 i Sthlm, Maria, d 22 sept 1947 där, Bromma. Föräldrar: bildhuggaren, senare tullöveruppsyningsmannen, Carl August S o Hulda Maria Johansson. Tecknare i skämt-o dagspress från 10, medred i Naggen 12–15, medarb i Social-Demokraten (från 43 Morgon-Tidn) 14–18 o 23–28, fast anställd där från 28, medarb i Folkets dagblad polidken 19–23, i SvD 24–28, tillf medarb i bl a DN, Konsumentbladet/Vi, Lutfisken, Stormklockan, Strix o Söndags-Nisse.

G 2 mars 1912 i Sthlm, Maria, m Selma Alfrida Eugenia Andersson, f 22 maj 1890 i Egby, Kalm, d 9 maj 1969 i Sthlm, Bromma, dtr till hemmansägaren Anders Alfred A o Anna Karolina Elisabeth Andersdtr.

Biografi

Ivar S föddes på Södermalm i Sthlm under det årtionde då socialdemokratin fick fäste i Sverige. Efter folkskola försörjde han sig på olika ströjobb men drömde om att få utveckla sina konstnärliga anlag. Han gick därför en kort tid på konstakademin, innan han fick anställning hos dekorationsmålaren Filip Månsson (bd 26). Hos denne fick han både sköta bokföringen och måla dekorationer. 1909 hade S fått arbete som vaktmästare vid AK:s klubbrum i riksdagen. Denna befattning blev upptakten till hans bana som karikatyr- och tidningstecknare. På lediga stunder avbildade han och gjorde karikatyrer av riksdagsledamöterna. Teckningarna samlades senare i ett album med titeln Farbröder (1912, 1913), där hans vän Ture Nerman (bd 26) hade skrivit kommenterande dikter till varje karikatyr.

S umgicks vid denna tid i vänstersocialistiska kretsar och sina teckningar erbjöd han vänsterpolitisk press som Social-Demokraten, men framför allt tidningar som Stormklockan, Söndags-Nisse, Strix och Grönköpings Weckoblad. S använde sin penna som ett politiskt vapen riktat mot kapitalismen och militarismen, mot samhällets överhet och etablissemang, mot nyrika gulaschbaroner och spattiga officerare. Han avslöjade obarmhärtigt klassamhällets orättvisor. Hans sympatier fanns hos samhällets svaga, fattiga och utsugna människor. Denna sociala medkänsla behöll han livet ut. Klarast kom den dock till uttryck under 1910-talet, då han uppenbarligen också själv drabbades av de svåra tiderna med livsmedelsbrist och dåliga och ojämna inkomster. Det var också under denna tid som han utvecklade sin personliga stil, om än knappast opåverkad av förebilder bland de välkända tecknarna i Simplicissimus, som Th Heine och norrmannen Olaf Gulbransson.

S:s skarpa samhällssatir kulminerade i tidningen Naggen, som han gav ut tillsammans med Erik Lindorm (bd 23). 1912 planerade de att ge ut en tidning som skulle ha en antiauktoritär och vänsterradikal inriktning. På S:s förslag fick den namnet Naggen. Den kom att bli starkt antimilita-ristisk och detta under en tid då dess förebild Simplicissimus gjorde "tysk beredskapstjänst". S var under tidningens första år en av de tongivande vid sidan av Lindorm, som stod för de flesta texterna. Naggen fortsatte sedan att utkomma till 1922, men S från trädde sitt uppdrag som medredaktör redan 1915.

Vid det socialdemokratiska partiets sprängning 1917 anslöt sig S till vänstergruppen och 1919-23 tecknade han åt den vänstersocialistiska Folkets dagblad politiken. Hans teckningar blev nu starkt agitatoriska med en enkel men ofta schvungfull linjeföring. Han gick hårt åt de socialdemokratiska ledarna, särskilt Hjalmar Branting, men även Per Albin Hansson sattes åt. Så småningom tröttnade S på den politiska splittringen och kivet. I likhet med många andra vänstersocialister återinträdde han 1923 i det socialdemokratiska partiet. Följande år knöts S genom Lindorms försorg till högertidningen SvD som tidningstecknare. 1928 blev han fast anställd på Social-Demokraten. S:s långa bana som socialdemokratins främste tecknare tog därmed sin början.

S:s politiska svängningar under 1910- och 20-talen speglade ett politiskt och ekonomiskt instabilt samhälle, där nya intresse- och maktgrupperingar sökte göra sig gällande. Under denna tid lärde han känna politiska ytterligheter: från ungsocialisternas attacker mot kapitalism, militarism, religiöst hyckleri och borgerlig dubbelmoral över kilbomskommunisternas utpekande av socialdemokratin som klassförrädare och samhällets fiende nummer ett till SvD:s sobra konservatism och värnande om samhällets etablissemang. Under 1930-talet insåg S tidigt de totalitära åskådningarnas vanvett. Han gjorde kraftfulla nidteckningar av Mussolini, Hitler, Franco och Stalin, där han framställde dem som ett gäng förbrytare. Han drev också ohämmat med hemmanazister och medlöpare inom den sv pressen. Efter krigsutbrottet medarbetade han i Ture Nermans Trots allt!. S visade prov på avsevärt civilkurage i flera av de teckningar, där han gisslade fascismens och nazismens företrädare. Han har också gått till eftervärlden som en orädd kritiker av Hitler och hans medlöpare.

Som politisk tecknare arbetade S inte på uppdrag, teckningar och kommentarer var helt hans egna. Hans styrka som tecknare ligger i hans förmåga att gestalta och förmedla en idé eller en situation. Han kunde göra detta på ett slagkraftigt och pregnant sätt i en enkel teckning, ibland utan ord eller med endast några få ord. En särskild nerv får hans arbeten när han åskådliggör orättfärdiga och samhällsfördärvliga företeelser. Teckningar med folkhemsmotiv eller med anknytning till det socialdemokratiska partiet och regeringen kan däremot få något utslätat och uddlöst över sig, vilket förstärks av hans enkla linjeföring. Hur förenklat än S tecknade, är det ändå inte svårt att känna igen de personer han karikerade. Som van porträttör lyfte han fram de utmärkande dragen hos de personer han avbildade.

Även om S är mest känd som politisk tecknare gjorde han många teckningar med opolitiska motiv, t ex från idrottens och kulturens världar. Olympiaåret 1912 publicerades ett av hans första album, Olympiagubbar. Vid denna tid sökte han att ibland imitera tecknaren O A:s (Oskar Emil Andersson, bd 1) stil i sina opolitiska karikatyrer. Under sin tid som tecknare åt Social-Demokraten under mellankrigstiden återgav S regelbundet i karikatyrform det stockholmska teaterlivet. Han var en mycket produktiv tecknare. Många kända skådespelare och teaterchefer finns karikerade, t ex teaterdirektörerna Erik Wettergren och Albert Ranft samt skådespelarna Anders de Wahl, Thor Modéen, Edvard Persson, Inga Tidblad och Naima Wifstrand. 1924 tog Axel Gjöres initiativ till en omläggning av Konsumentbladet (senare Vi) från ett rent organisationsblad till en familjetidning. Han gav då S i uppgift att skapa en seriefigur. Så föddes S:s figur professor Tobias Rotbom, som kort och gott kom att kallas Rotbom. Det är en liten närsynt, opraktisk, cylinderförsedd herre, som råkar ut för allt vad vardagslivet kan erbjuda av möjliga och omöjliga situationer. Rotbom blev en av läsarna mycket älskad figur, kanske för att han, och den humor som S förmedlade genom honom, ofta bar en prägel av sv folklighet.

S skrev även dikter och kåserier. I Social-Demokraten fick han en egen kåserihörna, där han skrev och tecknade under pseudonymerna Filén och Solokvist. I sin ungdom skrev han högstämda och patetiska dikter, som utgavs (1911) under pseudonymen Brutus. Dessa ville han senare i livet inte vidkännas. Vid samma tid skrev han också fränt satiriska dikter, under pseudonymen Extra Strong, som han publicerade i de vänsterpolitiska tidningarna Fram och Unga Dikter.

Författare

Ann-Katrin Hatje



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Saml:ar av S:s teckn:ar i RA (Pressarkivets tidn:teck-narsaml), SSA o i AA. - Brev från S i KB.

Tryckta arbeten

Illustrerat. [B Ejve,] Spelorrens visor. På mer eller mindre kända melodier Sthlm 1929, Z Höglund, Små-vers. Sami & utg av G H[öglund]. Karikatyrerna av IS. Barnteckningarna av R Nyström Sthlm 1944, E Lindorm, Hur jag blev bokförläggare Sthlm 1957 (Bokvännens miniatyrserie, 7) [omtr från Vintergatan, 1939, s 46-52]. - 20 politiska affischer 1920-34 signerade I. S., därav 18 valaffischer (valen 1924, 26, 27, 28, 31, 32 o 34), se vidare LIBRIS.

Tryckta arbeten (egna verk). Dikter. Av I S (Brutus). Sthlm: Myrman, 1911. 32 s. - Farbröder. Riksdagsprofiler och enfacer av Brutus. Den vanvördiga värsen däremot av Lucie Fehr. Sundsvall u å [1912]. (Det nya samhället). [38] s, ill. [LF utgör pseud för T Nerman. Revid uppl med annat urval av personen] Farbröder. Parlamentariska nidvisor av T N. Med små dekorationer av I. Stbg. Sthlm: Fram, 1913. 46 s, ill. - Olympiagubbar. Karrikatyrer. [Omsl.] Sthlm: B Wahlström, 1912. [31] pl-bl, ill. - H. Makt konung Gustav Vtes tal till bondetåget fredagen den 6 februari 1914. Med ill af I S. [Omsl.] Sthlm: Tiden, 1914. 16 s, ill. [Återger talet in extenso interfolierat av ett femtontal satiriska ill som kommentarer till talet.] - Typernas sommar-gille 1916. Vem är vem? Två riksdagsgubbar. Tecknade av IS. Köping 1916. (Tidn.-A.-B. Västmanlands tr). [3] s, ill. [Sannolikt är även de beledsagande dikterna till karikatyrerna skrivna av I S.] — Yrken och ämbeten. Teckningar. Eskilstuna: Frihet, 1926. 62, [1] s, ill. -Rotbom. Teckningar. Gbg 1928-29. (Framåt); Sthlm 1930-34. (Thule). 7 h. (63 + 47 + 47 + 47 + 47 + 47 + 47 s, ill). [Tecknade serier, tidigare publ i Konsumentbladet.] — Starkenbergs valkrönika. [Karikatyrer.] Sthlm: Tiden, 1928. [24] s. - Minne av 1933 års bevillningsutskotts middag den 29 maj 1933 å Hassel-backen. [Omsl.] Sthlm 1933. (I Haeggström). [41] s, ill. [Anon. Består av karikatyrteckningar över ledamöterna i utskottet av I S tills m ett (fingerat) protokoll o dikten En nidvisa.] - Ivar Starkenberg 1886-1947. [Omsl.] Sthlm: Sthlms stadsmuseum, 1977. [32] s, huvudsakligen ill. (Stockholmstecknare, 2). [Utställning på Stockholms stadsmuseum, 1977.]

Tryckta arbeten (bidrag): Karikatyrobjekt (En bok till Rickard Sandler. På 60-årsdagen den 29 januari 1944, [Red-kommitté: A Lövgren, G Nygren, E Severin], Gävle: Skolförl, 1944, s 119-121, ill). [Om RSsom karikatyrobjekt.] - Ragnar Holmström. Från vännen Ivar, 6/8 1944 (Vännernas bok. Detta arbete innehåller ett hundratal reproduktioner av de personliga och mycket olikartade bidrag, som en rad konstnärer av olika riktningar glatt författaren R H med på hans 50-årsdag, Malmö: Norden, 1945, s 13-15, färgill). [Karikatyr av R H med vidhängande kort hyllningstext.] -Några försök att i övrigt belägga I S:s bidrag har ej gjorts, men de viktigaste publ som I S medarbetade i framgår av artikelns inledning.

Redigerat: Naggen, 1912:nr l-1915:nr 23 [tills m E Lindorm]; Folkets midsommar, Sthlm, 1922; Humoristernas julsalong, 1931 [tills m G Chatham, R Hög-feldt o G Lagerstedt].

Källor och litteratur

Källor o litt Ö Romefors, Tidn: tecknaren I S: en analys av stil o ämnesval i hans polit teckmar 1912-1945 (opubl 60-poängsuppsats, Konstvetensk instit, StU, 1998).

A Gjöres, Starkis o Rotbom är borta (Vi 1947, nr 40); A-K Hatje, I S; arbetarrörelsens tecknare (Press-hist årsb 1986); P-E Lindorm, Erik Lindorms Naggen: Sveriges olydigaste skämtudn (1979); SKL; SMoK; I S 1886-1947 (utställmkat, Sthlms stadsmuseum, 1977); O Romefors, Kontinuitet o förändring: polit skämt-tecknar i sv dagspress 1928-1938 (Presshist årsb 2003); C Romilson, Fallet S (OoB 1971, nr 3); H Yve, art om S (Frihet 10-24 okt 1947). - Nekner över S i Morgon-Tidn 23-24 sept, i SvD 23 sept 1947.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
C Ivar Starkenberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/20038, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ann-Katrin Hatje), hämtad 2019-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:20038
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
C Ivar Starkenberg, urn:sbl:20038, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ann-Katrin Hatje), hämtad 2019-04-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se