Gustaf F Steffen

Född:1864-05-04 – Klara församling, Stockholms län
Död:1929-04-15 – Göteborgs Vasa församling, Västra Götalands län

Riksdagsledamot, Sociolog


Band 33 (2007-2011), sida 198.

Meriter

Steffen, Gustaf Fredrik, f 4 maj 1864 i Sthlm, Klara, d 15 april 1929 i Gbg, Vasa. Föräldrar: e o kammarskrivaren i Tullverket Jacob Ludvig Oscar Stenhård o Anna Maria v Reis. Mogenhetsex vid H reallärov, Sthlm, 21 maj 83, studerade kemi, fysik, mineralogi o tekn kemi vid Tekn högskolan i Aachen hösten 83-våren 85, studerade mineralanalys vid Bergakademie, Berlin, sommaren 85, assistent för mineralanalys där 1 okt 85–1 okt 87, vistades hösten 87hösten 97 i London för studier o förf:skap i nationalekonomi o socialpolitik, vistades hösten 97sommaren 02 i Florens för studier av Italiens sociala förhållanden, inskr vid univ i München för studier i nationalekonomi, finansvetenskap o statistik 8 maj 00, vid univ i Rostock för studier i filosofi samt speciell o prakt nationalekonomi 12 nov 00, dr phil där 21 okt 02, tf prof i nationalekonomi o sociologi vid GH ht 02, ord från 2 febr (K M:ts fullm 13 mars) 03, led av FK 1116 (led av FK:s första tillf utsk 11, av andra särsk utsk 12, av socdem riksdagsgruppens förtroenderåd 1214B, av FK:s andra tillf utsk 1316, av tredje särsk utsk 14B), led av bostadskommissionen jan 12nov 18, av sociala rådets sektion för socialstatistik från 13, av socialiseringsnämnden från juni 20.  LWS 05.

G 9 dec 1887 i London (enl vb för Sthlm, Skeppsh) m Anna Oscara v Sydow, f 27 okt 1864 i Sthlm, Skeppsh, d 19 febr 1956 i Karlshamn, dtr till hamnkaptenen Adolf Reinhold Fingal v S o Mary Ann Blanche Stephens.

Biografi

Gustaf S:s mor var bördig från Gbg, till yrket garderobiär vid KB i Sthlm. Fadern, som inte erkände honom, var kammarskrivare vid Tullverket. Själv studerade S vid ett läroverk i Sthlm, försäkringsdirektören Otto Samson, en syssling till honom, var hans mecenat och KB:s chef G E Klemming (bd 21) hans beskyddare. S gifte sig som ung med en jämnårig privatelev, Oscara v Sydow, som följde honom ut i Europa. Att svärfadern var svåger med bankgrundaren A O Wallenberg och svärmodern syster till Joseph Stephens på Huseby tycks inte ha haft några särskilda ekonomiska konsekvenser för familjen. Möjligen kan omständigheterna ha medverkat till att han inneslöt även privata företagare i sitt kommande elittänkande.

S blev tidigt kosmopolit. När han före 40 års ålder utsågs till professor vid den nya högskolan i Gbg hade han bott större delen av sitt vuxna liv utomlands, först i Tyskland, senare i England och Italien. Hans huvudsakliga livsuppehälle hade varit utlandskorrespondentens. Ursprungligen var S kemist och mineralog men han hade också estetisk och filosofisk bildning. S:s akademiska meriter rörde den då i Sverige unga vetenskapen nationalekonomi. Hans samhällssyn var i grunden evolutionär och optimistisk i tidens anda. När S började skriva var han dogmatisk marxist, en linje som han snart övergav. På 1890-talet influerades han av Nietzsches elitistiska tankegångar som han sedan sökte förena med socialistiska idéer om jämlikhet.

Under de många utlandsåren besökte S hemlandet endast 1890 och 1896. Han knöt då för framtiden viktiga kontakter. I Florens togs han upp i den sv kolonin av litterära eller konstnärliga personer men levde i övrigt ofta isolerad från hemlandet. De många reportagen under Englandstiden sammanfattades flera gånger i bokform genom anslående och tidstypiskt utstyrda volymer. Albert Bonnier var då S:s förläggare och han nådde en ganska vid läsekrets. Men han vantrivdes i England. Estetiska betraktelser kring prerafaeliter-na orsakade jämte motviljan mot engelsmännen överflyttningen till Italien.

Redan under tiden i Tyskland lyssnade S till katedersocialister bland tidens ekonomer. Under vistelsen i England blev han reformist. I Fabian Society, där han trädde in som medlem, lärde han känna Sidney Webb och Bernard Shaw och påverkades. Han stod även i förbindelse med förgrundsmän inom den sv socialdemokratin. Som vän i England till den landsflyktige anarkisten Peter Krapotkin hade han beröring med sv syndikalister. S:s inspiration infann sig lätt. Som flitig medarbetare till GHT uppskattades han i de liberala kretsar som utgjorde GH:s tillskyndare. S hade akademiska ambitioner och utnämningen till professor i nationalekonomi och sociologi var viktig för honom. Men i staden kände han sig snart isolerad, och han stod utan förbindelse med näringslivets företrädare. Han ansträngde sig förgäves att byta ut lärostolen i Gbg mot en i huvudstaden.

Ett sällsamt mellanspel i S:s karriär var hans franska resa 1886 som sällskap till August Strindberg, som han umgicks tio dagar med i Schweiz under reseförberedelser. I Frankrike skildes de som ovänner, och S endast skymtar i Strindbergs bok om resan, Bland franska bönder (1889). Ändå blev resan på sätt och vis S:s enda fältsociologiska erfarenhet.  Strindbergs angrepp på S i berättelsen Hjärnornas kamp (1887), där huvudpersonen bär S:s drag, rubbade inte hans gynnsamma syn på Strindberg. Redan följande år presenterade han Strindbergs författarskap i en tysk tidskrift. Han tog också Strindbergs parti i striden kring denne 1910 och var med om uppropet vid insamlingen av nationalgåvan 1912.


När SvD ombildades 1897 blev S genom några artiklar dess programskrivare utan att hans medverkan hindrades av de dogmatiska idéer som han förespråkat ett antal år tillbaka i tiden. Ett erbjudande att bli tidningens inrikesredaktör avböjdes. Den idémässiga tvekampen under 1890-talet mellan individualism och socialism, egoism och altruism, förde honom nära Ellen Key (bd 21) som bearbetade liknande tankegångar. S hade i yngre år ett rätt ståtligt yttre. En kortvarig erotisk affär med den betydligt äldre Ellen torde vara S:s enda avsteg från det äktenskapliga livet med den omvittnat sympatiska Oscara som i Florens jämnade vägen för den ibland påstridige S till den konstnärliga kretsen kring prins Eugen (bd 14).

Sin syn på syftet med sociologin utvecklade S som professor i en serie kursböcker under rubriken Sociala studier (190512). Sociologen var på en gång teoretiker och praktiker, forskare och reformator. En ledande tankegång var den kulturidealism han redan tidigare förespråkat i pressen. De politiska reformerna hade ett vidare syfte än ändrade ekonomiska villkor. När människors materiella behov tillgodosågs gavs utrymme för även de breda folklagrens aktiva deltagande i kulturlivet.


Efter att under de första professorsåren ha utvecklat sina teorier om sociala reformer tog S itu med att lägga en förment vetenskaplig grund för sin särskilda vetenskap, sociologin. Det skedde genom att knyta an till Henri Bergsons även i Sverige aktuella teorier om intuitiv och intellektuell kunskap. Ingen elev till S har fört dessa tankar vidare.

Då S tillträdde sin professur hade hans då kungjorda åsikter prisats av Hjalmar Branting (bd 6). Bearbetad av denne övervann S sina förbehåll mot partipolitik, slöt upp kring aktuella krav på reformer och inträdde i det socialdemokratiska partiet. 1911 blev han ledamot av FK för Sthlms läns valkrets. Revisionisterna inom partiet fick ett tillskott. Partiets anseende i den sv borgerligheten kunde förstärkas. Som principiell ministersocialist attackerades S av vänsterkrafter inom rörelsen. De elitistiska dragen i S:s tänkande befanns vara svåra att omsätta i praktisk politik.

S visade i ett teoretiskt arbete 1913 sin förtrogenhet med socialistisk ideologi, en sakkunskap med få motsvarigheter inom det parti han anslutit sig till. I riksdagsarbetet gjorde han sig till en början fördelaktigt gällande. Några socialpolitiska framstötar var välgrundade. Partivännen Erik Palmstierna (bd 28) har vitsordat hur arbetet inom den socialdemokratiska riksdagsgruppen förstärktes genom S:s deltagande.

Som nationalekonom var S historiskt och sociologiskt inriktad, något som inte underlättade hans följande ambitioner. Den ämneskollega som stod honom personligen närmast var Knut Wicksell i Lund. Utomlands gick det inte heller som han önskade. En utlovad professur i Berlin omintetgjordes genom krigsutbrottet och en tillämnad i Köln efter kriget gick till en kvalificerad medtävlare. Första världskriget bröt även S:s politiska bana. Hans relation till de aktivister som tog Tysklands parti orsakade att han 1915 jämte Otto Järte (bd 20) och Yngve Larsson (bd 22) uteslöts från socialdemokraterna, en uteslutning som 1917 bekräftades av partiets kongress.

S:s ställningstagande i kriget betydde att han i ett nytt verk, Krig och kultur (191417), vände sig mot flera tänkare, vars idéer tidigare influerat honom. Så var fallet med Krapotkin som ehuru fördriven från hemlandet ställde sig på rysk sida. När kriget bröt ut förvandlades filosofer, som kunde förväntas stå fria från propagandans futiliteter, till oresonliga patrioter. Bergson beskrev det pågående kriget som en kamp mellan ande och materia, varvid Frankrike stod för anden och Tyskland för materien. Enligt den lika upp-bragte S förhöll det sig tvärtom. Begreppen kultur och civilisation, som S tidigare begagnat, fick en ny tillämpning. Hans andliga hemland Tyskland stod för djup och kultur, Frankrike blott för sterilitet och civilisation. Ellen Key framträdde som pacifist och hennes ståndpunkt rönte samma öde hos S. Pacifismen var mekanisk och kriget nyskapande. Krigets början betecknade slutet för den framstegsoptimism som S omfattat, och vid krigsslutet blev spekulerandet från krigsåren belastande, låt vara att det tenderade att snart glömmas bort.

S tog itu med ännu ett stort upplagt arbete, Världsåldrarna (1918-20). Mänsklighetens historia betraktades ur vad som var ett försök till socialpsykologiskt perspektiv. Men S förlyfte sig. Impulserna var disparata, och universellt giltiga resultat kunde inte nås genom litteraturstudier. Några recensenter ställde sig välvilliga, men verket blev fortsättningsvis obeaktat och torde ha bidragit till S:s vetenskapliga isolering.

När kriget var över betroddes S med medlemskap i den av regeringen Branting tillsatta socialiseringsnämnden. Han återinträdde i partiet 1922. I ett betänkande för nämnden om läget i England knöt S an till Ramsay MacDonald, ledare inom labourpartiet, som förespråkade en ekonomisk demokratisering ägnad att begränsa kapitalets makt. I ett sista dagspolitiskt inlägg, Demokrati och maktpolitik (1927), kommenterade S händelseutvecklingen i 1920-talets Europa i ordalag som några år efter hans bortgång 1929 kunde ha fört honom farligt nära de auktoritära idéer som då bröt igenom.

Som akademisk lärare hade S få elever. Med sina samhällsfilosofiska tankekonstruktioner övade han inflytande över några, bland dem Fredrik Ström, Per Nyström och Carl Arvid Hessler, som alla vittnat därom. Som kulturpersonlighet har S fängslande drag. Klassiska sociologer ute i världen har i S sitt sv motstycke.

Författare

Åke Lilliestam



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

S:s stora arkiv (161 vol: biografica, dagböcker, ms, korrespondens, ämnesordnade handkar, klipp m m) i GUB. - Brev från S i GUB (bl a till S A Hedlund, F Ström oj Visingsamt många till H Hedlund), KB (bl a till G Cassel, E Heckscher, OJärte, A Molin o KWar-burg samt många till G Klemming), LUB (bl a många till K Wicksell), RA (bl a till E Palmstierna) o i UUB (bl a till H Hjärne o red för OoB).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten (egna verk): Den industriella arbetarfrågan. Nutidens förnämsta sociala spörsmål. Sthlm: Bonnier, 1889. 42 s. (Studentföreningen Verdandis småskrifter, 11). — Färgernas betydelse i djur- och växtvärlden. En framställning enligt Wallace. Sthlm: Bonnier, 1890. 26 s. (Studentföreningen Verdandis småskrifter, nr 21). [2., genomsedda uppl 1905: 32 s, ill.] -Normalarbetsdagen. Sthlm: Bonnier, 1891. 36 s. (Studentföreningen Verdandis småskrifter, 33). [2. upp] 1907: Bearb av M Marcus, 37 s.] - Från det moderna England. Ett urval bilder och intryck. Med 267 illustrationer af engelska konstnärer och efter fotografier. Sthlm: Bonnier, 1893. [8], 415 s, [24] pl-bl, ill. [Utg i 6 h, numrerade 1-7/8. Dansk övers: Fra det möderne England (Khvn [1893]-94). Tysk övers med av G F S bearb text: Aus dem modemen England. Eine Auswahl Bilder und Eindrucke ... (Leipzig 1895). Förkortad övers: In der Funfmillionen-Stadt. Kulturbilder aus dem heutigen England (Leipzig 1895). Denna även utg under titeln: London als Mittelpunkt des englischen Lebens (Stuttgart [1901]).] - Brittiska ströftåg. Skildringar och iakttagelser från det pittoreska och industriella Storbritannien. Med 170 illustrationer efter fotografier och engelska konstnärers teckningar. Sthlm: Bonnier, 1895. viii, 394, [5] s, [24] pl-bl, ill. [Utkom i h numrerade 1-7/8. Tysk övers: Streifzüge durch GroBbrittannien. Schilderungen und Beobachtungen aus Stadt und Land (Stuttgart 1896).] — Studier öfver lönesystemets historia i England. Sthlm 1895-99. 2 d. [Egen titels:] D 1, Orsakerna till de sekulära variationerna i engelska lönearbetares lefnadsstandards före 1760. 1895. xix, 207 s, [2] pl-bl, tab. (Skrifter utg af Lorénska stiftelsen, 11). [Även med innehållsförteckning på engelska.] [Egen titels:] D 2, Orsakerna till de sekulära variationerna i engelska lönearbetares lefnadsstandards efter 1760. 1899. xxiii, 552 s, tab. (Ibid, 16:1-3). [Även med innehållsförteckning på engelska. Utg i 3 h med egna titlar: h 1, Variationerna och deras orsaker under perioden 1760-1830. (Med utelämnande af fabriks- och kontraktlagstiftningen samt fackföreningsrörelsen); h 2, Fabrikslagstiftningen före 1830. Det fria arbetsafta-let och kontraktkollektivismen; h 3, Kontraktslagstiftning och fackföreningsrörelsen 1760-1830. Variationerna i lefnadsstandards 1830-1890. Den tyska övers utgör enligt GHM 1891-1916 (1916), s 96 en fullständigt omarb o utvidgad uppl av G F S:s verk: Studien zur Geschichte der englischen Lohnarbeiter mit be-sonderer Berucksichtigung der Veränderungen ihrer Lebenshaltungen. Stuttgart: Hobbing & Buchle, 1901-05. Bd 1-3. (vi, [2], 511 + vi, 337 + viii, 395 s).] -England som världsmakt och kulturstat. Studier öfver politiska, intellektuella och estetiska företeelser i det Brittiska riket. Med 20 helsidesplanscher. Sthlm: Bonnier, 1898. [12], 360 s, [20] pl-bl, ill. [Utg i h. Tysk övers: England als Weltmacht und Kulturstaat. Studien uber politische, intellektuelle und ästhetische Er-scheinungen im britischen Reiche (Stuttgart 1899, översedd av G F S; 2. Aufl 1902; bearb av G F S). Ett avsnitt ur denna tr som: John Ruskin. Eine biographi-sche Skizze (Stuttgart 1902).] - Lönarbetaren och samhället. Studier öfver sociala utvecklingstendenser med särskildt afseende på engelska förhållanden underdetsenaste halfseklet. Sthlm: Bonnier, [1899-] 1900. viii, [4], 335 s. [Utg som h 1-7.] - Ueber die Kaufkraft der Löhneerwachsener männlichen Arbei-ter in England während des Durchbruchs des Fabrik-systemes (1760-1830). Inagural-Diss ... Rostock. Stuttgart 1901. [2], 57 s. [Även tr i: Studien zur Geschichte der englischen Lohnarbeiter ... , bd 2, 1904, s 3-51.] - Sociala studier. Försök till belysning af nutidens samhällsutveckling. Sthlm: Geber, 1905-12. H 1-7. H 1. I, Den modärna samhällsomdaningen. 1905. [7], 107 s. [2. uppl 1909: [7], 106 s.] H 2. II, Vår tids samhällsforskning; III, Skolan, samhället och samhällsvetenskapen. 1905. [4], 76 s. [2. uppl 1910: [4], 76 s.] H 3. IV, Staten, samhället och kulturen; V, Den rätta beskattningen och socialreformen. 1906. [4], 100 s. H 4. VI, Socialpolitikens förutsättningar och uppgifter; VII, Den socialpolitiska principen för beskattningen. [3], 109s.H5. VIII, Arbetsaftaletsfrihet. 1907. [3]. 92 s. H 6. IX, Problemet om lifvets mål och medel; X, Samhället, hushållningen och kulturen; XI, Kampen för välståndet. 1908. [4], 164 s. H 7. XII, Radikal socialism och modärn socialpolitik; XIII, Socialdemokratien och demokratismens problem; XIV, Några av den modärna demokratismens inre problemer. 1909. iv, 208 s. [Enligt GHM 1891-1916, s 96, nästan fullständig övers till tyska i följande arbeten: Lebensbeding-ungen moderner Kultur. Sozialphilosophische, sozio-logische und sozialpolitische Studien (Jena 1909) o Das Problem der Demokratie (Jena 1912).] - Sociologien. Dess föremål och problemer. Sthlm: Ljus, 1907. 71 s. (Ljus populärvetenskapliga studieledare. Utg af Norrländska studenters folkbildningsförening). [2. uppl 1908: [4], 69 s. 3. uppl: Sthlm: Norstedt, 1915. [3] 55 s. ([Omsl:] Handledning för självstudier. Utg av Tidskrift för det svenska folkbildningsarbetet).] - England och demokratismen. Några iakttagelser i det nya århundradet samt en renässansepilog. Sthlm: Bonnier, 1909. [7], 318 s. [Tysk övers: Die Demokra-tie in England. Einige Beobachtungen im neuen Jahrhundert und ein Renaissanceepilog (Jena 1911, Politische Bibliothek, [1]).] - Lagstiftningen om smärre jordbruk och jordlotter i England, Skottland och Irland. Sthlm 1909. [4], 83 s. [Särtr ur: Emigrationsutredningen, Bil 14, Småbruksrörelsen å de Brittiska öarna samt inre kolonisationen i Preussen och Förenta Staterna. Redogörelser af G F S, P Bergholm o A K Eckerbom. Utg af Emigrationsutredningen. Sthlm 1909. 83, 169, 114 s. {Förtitel: Småbruksrörelsen i främmande länder|.] - Ur Englands samhällslif och kultur. (Ur förf:s arbeten: "Från det moderna England", "Brittiska ströftåg" och "England som världsmakt och kulturstat"). I. Sthlm: Bonnier, 1909. 159, [1] s. ([Omsl:] De bästa böckerna, [24]). - Sociologi. En allmän samhällslära. Sthlm: Geber, 1910-11. D 1-4. D 1.1, Socialvetenskap och naturvetenskap; II, Det sociala medvetandet; III, Den sociala värklighe-ten. [8],218s. 1910. D 2. TV, Social vidskepelse. 1910. [11], s 222-361. D 3. V, Sociala fördomar; VI, Sociala hemligheter och lögner. 1911. [7], s 366-540. D 4. VII, Sociologiens jälpvetenskaper; VIII, Sociologiens uppgifter, metoder och system. 1911. [ 11 ], s 544-787. [Enligt GHM 1891-1916, s 96, övers till tyska i följande arbeten: Der Weg zu sozialer Erkenntnis (Jena 1911, Politische Bibliothek, [5]); Die Grundlage der Soziologie. Ein Programm zu der Methode der Ge-sellschaflswissenschaft und Naturforschung (Jena 1912; 2., umgearb Aufl 1928) o Die Irrwege sozialer Erkenntnis (Jena 1913, Politische Bibliothek, [9]).] -Samhällets kamp mot fattigdomen. I, Den lagstadgade minimilönen. Sthlm: Tiden, 1913. vii, 86 s. [Omtr av motion vid 1913 års riksdag.] - Krig och kultur. Socialpsykologiska dokumenter och iakttagelser från världskriget 1914. Sthlm: Bonnier, 1914-17. D I-IV. (ix, [1], 294+ [8], 369+ [6], 383 + [6], 439 s). [Varierande undertitlar: D II: ... världskriget 1914-1915, d III: ... världskriget 1914-1916, d IV: ... världskriget 1914-1917. D I: 2.-3. uppl. 1915; d II: 2. uppl. 1917. Tysk övers av d I: Krieg und Kultur. Sozialpolitische Dokumente und Beobachtungen vom Weltkrieg 1914 (Jena 1915, Politische Bibliothek, [12]); av d II: Weltkrieg und Imperalismus. Sozialpolitische ... vom Weltkrieg 1914/15 (Jena 1915, Politische Bibliothek, [13]); avd III: Demokratie und Weltkrieg (Jena 1916, Politische Bibliothek, [15]) o av d IV: Der Weltfriede und seine Hindernisse (Jena 1918, Politische Bibliothek, [18]). För engelsk övers av ett avsnitt ur d 1 se Russia, Poland and the Ukraine (1915).] - Den materialistiska samhällsuppfattningens historia före Karl Marx. Sthlm: Bonnier, 1914. vii, [2], 337 s. (Populärt vetenskapliga föreläsningar vid Göteborgs högskola, N F, 10). - Utvecklingen av Karl Marx' materialistiska samhällsuppfattning. Sthlm: Tiden, 1914. 140 s. [Omsl: Marx och materialismen. Utvecklingen av... ] -Våra närvarande regeringsförhållanden och Socialdemokratiens krav på ett demokratiskt styrelsesätt. [Rubr.] Jönköping 1914. (Smålands folkblad). 8 s. - Öfversikt öfver jordlagstiftningen i Storbritannien och Irland. Med särskild hänsyn till småbruks- och eg-na-hems-sträfvandena. Sthlm 1914. (I Marcus). 50 s. [Särtr ur: Betänkande i egnahemsfrågan. Afgifvet den 14 oktober 1914 ... III, Redogörelse för den statsunderstödda egnahemslånerörelsen i utlandet, Sthlm 1914, (I Marcus), s [197]-246.] -Russia, Poland and the Ukraine. Jersey City, N.J.: The Ukrainian Nat. Council, 1915. 36, iv s. [Övers till engelska av: Krig och kultur, bd 1, kapitel 9-10. Ny uppl 1981: With a new introduction by Paul R. Magocsi, Cleveland: J.T. Zubal, viii, 36, iv s.] - Bostadsfrågan i Sverige ur sociologiska och socialpolitiska synpunkter. Sthlm 1918. (Kungl boktr). [1], ii, 232 s, tab. (Bostadskommissionens utredningar, 9). — Världsåldrarna. Samhällets och kulturens allmänna utveckling. Sthlm: Geber, 1918-20. D 1-3. D 1, Historiens grundproblem. Urtidens världsåldrar. Med I titelplansch och 112 illustrationer i texten. 1918. xv, 506 s, ill. D 2, Mellan urtid och forntid. Forntidens världsåldrar. Med 1 titelplansch och 63 illustrationer i texten. 1919. x, 408 s, ill. D 3, Forntidsstaten. Medeltid, nyare tid, nutid. Världsåldrarnas typserie. Med 1 titelplansch och 41 illustrationer i texten. 1920. xiii, 509 s. - Socialiserings-frågans förutsättningar och läge i England. [Utarbetad på uppdrag av Socialiseringsnämnden.] Sthlm: Tiden, 1921. [5] s, svii-xv, 532 s, [1] pl-bl, tab. - Världshistorien i ny belysning. De ledande synpunkterna i "Världsåldrarna". Stockholm: Geber, 1921. 22 s. - Die Internalionalen Propaganda-Komitees. Referate und Diskussion auf dem 3. KongreB der RGI 1924. Berlin: Fuhrer-Verl, 1924. 36 s. (Bibliothek der Roten Ge-werkschafts-Internationale, 34). [Tills m P Sémard oj Jusefovic.] - Demokrati och maktpolitik. Sthlm: Bonnier, 1927. 378, [1] s. Tryckta arbeten (bidrag): För titlar på G F S:s bidrag se bibliografin i GHM 1891-1916 (1916), s 95-98.

Bidrag som nämns ovan av Å Lilliestam samt kompletteringar o rättelser Ull GHM: Ofversättarens förord (H Bahr, Individualism och socialism ... Sthlm 1886, s [3]-[4]). [Osign.] - Ofversättarens förord (JL Christensen, Hvilken är vår ställning ... Sthlm 1887, s [3]). [Osign.] - Om verldsåskådningar. Ett fragment nyaste tyska filosofi (Framåt, årg 3, Gbg 1888, s [109]-112, 122-126, 146-149). - Englands första kvinnostrejk. (Ur Göteborgs Handels- och Sjöfartsdd-ning) (Ibid, s 187-190). - Kvinnofrågan och sedlighet (Ibid, s [233]-239). - August Strindberg, ein schwe-discher Realist (Die neue Zeit, 1888). - Alfred Russel Wallace (A R Wallace, Darwinismen ... Sthlm 1890, s [539]-542). [Sign G. F. S. Även övers av G F S, se nedan.] - Gebrauchswerth und Tauschwerth (Der sozialtstische Akademiker, Jahrg 2, 1896, s 555-564). - Marx' Einleitung zu seiner Werditheorie. Einige kri-tische Bemerkungen (Sozialistische Monatshefte, Jahrg 1, 1897, s 82-86). - Tänkareord. (Ur professor G. Steffens installationsföreläsning vid Göteborgs Högskola) (Social tidskrift, årg 3, 1903, s 219-220). [Rubr: Skilda sociala frågor.] - Om det moderna produktionssättets väsen. Med särskild hänsyn till Som-barts "Kapitalismus" (Ekonomisk tidskrift, årg 6, 1904, s [483]-509, [523]-545). - Tänkareord. Kapitalism och socialism (Social tidskrift, 5,1905, s 384), [Ur Sociala studier.] - Utvandringen och de ekonomiska konjunktererna i Sverige och Italien (Emigrationsutredningen. Bil 18, Uttalanden i emigrationsfrågan af svenska vetenskapsmän, Afgifna på begäran af Emigrationsutredningen. Sthlm 1910, s 38-82, diagr, tab). - [Uttalande] (Uttalanden om Hjalmar Branting på 50-årsdagen [ingår i:] Fästskrift utgiven med anledning av Hjalmar Brantings 50-årsdag 1860 23/11 1910, Sthlm 1910, s 15). [G F S:s uttalande utgör ett av 24 st samlade under rubr Uttalanden ... , s [9]-16.] - Är samhället en organism? (FT, t 70, 1911, s [93]-107). - Die sozialen Wahnvorstellungen und Denkfehler (Sozialistische Monatshefte, 15, 1911, s 691-698). - Socialwirtenschaftlicher Aberglaube (Die Tat, Jahrg 4, Jena 1912, s 402-413). - Det kommunistiska manifestet och den materialistiska historieuppfattningen. För Tiden av G F S (Tiden, årg 5, 1913, s 356-367). [Följdskrift: R Sandler, Två randanmärkningar till Gustaf F. Steffens artikel: Det kommunistiska manifestet och den materialistiska historieuppfattningen (Ibid, 6, 1914, s 15-17).] - Den svenska socialdemokratien och Sverges grundlag. För Tiden av G F S (Tiden, 6, 1914, s 73-78). - Der demokratische Staat (E Diederichs, Deutsche Kulturaufgaben, Esslingen: Langguth, 1915, Genossenschaftliche Kultur, h 5). [Varierande källuppgifter. Antingen ingår G F S:s verk i E Diederichs eller utgör det en bil till det. Verket har ej varit tillgängligt för granskning.] -Förord (G Chatterton-Hill, Irland och dess betydelse för Europa, Sthlm: Viking, 1917, [opag svit], s [5]-[6]). - Vidare har G F S enligt GHM 1891-1916, s 95-96 skrivit "[e]tt betydande antal tidningsartiklar, särskildt uppsatser öfver sociala förhållanden i Tyskland, England och Italien, i Aftonbladet, Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, Sydsvenska Dagbladet, Verdens Gang och Nya Pressen (Hälsingfors)."

Översatt: H Bahr, Industrialism och socialism. En framställning af den socialistiska verldsåskådningen i hennes förhållande till den bestående. Sthlm: Suneson (i distr), 1886. 31 s. [Övers sign G. F. S.] -J L Christensen, Hvilken är vår ställning. En social-poli-tisk studie. Föredrag hållet i en offendig arbetareförsamling i Berlin den 17 nov. 1885. Sthlm 1887. (Hol-mia). 34 s. - E Bellamy, En återblick. Sociala iakttagelser efter ett uppvaknande år 2000. Öfvers från det amerikanska originalets sjuttonde uppl af G F S. Sthlm: Looström, 1889. 405 s. - E B, Doktor Heiden-hoffs upptäckt. En psykologisk novell. Sthlm: Looström, 1890. 188 s. - A R Wallace, Darwinismen. En framställning af teorin om det naturliga urvalet jämte prof på densammas tillämpning. Sthlm: Fahlcrantz, 1890. viii, 544 s, ill.

Utgivit: Politische Bibliothek. Bd [1]-18. Jena: Diederichs, 1911-18. [Tills m E Bernstein o H Dorn. Bd 1-11,1911-14 var onumrerade. Flera av G F S:s verk i tysk övers ingår i denna serie.]

Källor och litteratur

Källor o litt: J F Battail, Le mouvement des idées en Suède à l'âge du bergsonisme (1979); B Carlson, De institutionalistiska idéernas spridn (1995); dens, Ouvertyr ull folkhemmet; Wagnerska tongångar i förra sekelskiftets Sverige (2002); I Eriksson, Den sv sociologins dolda hist - fallet G S (Sociologisk forskn 1994, nr 3); T Förser, "Jag har speglat århundradet": en bok om Per Nyström (1996); P Hemmingsson, August Strindberg som fotograf (1963); C A Hessler, Att lära känna samhället: mina lärofäder (StvT 1982); E Jungen, I backspegeln: minnesbilder (1969); S O Karlsson, Det intelligenta samhället: en omtolkn av socialdemokratins idéhist (2001); O Lagercrantz, August Strindberg (1979); A Larsson, Det moderna samhällets vetenskap: om etableringen av sociologi i Sverige 1930-1955 (2001); Å Lilliestam, G S: samhällsteoretiker o idépolitiker (1960), o där anf källor o litt; dens, Astrid Ahnfelt (PHT 1992); B Lindberg o 1 Nilsson, På högskolans tid (GU:s hist, 1, 1996); J Lönnroth, G S (Ekonomporträtt: sv ekonomer under 300 år, ed C Jonung o A-C Ståhlberg, 1990); W Odelberg, Olof Lagercrantz o August Strindberg - några randanteckmar (PHT 1980); B Rapp, Richard Bergh - konstnär o kulturpolitiker 1890-1915 (1978); Sociologi i tiden: bakgrund, utveckl, framtid (1997); C-GThomas-son, G S - en säregen gestalt i sv lärdomshist (StvT 1962); P Wisselgren, Samhällets kartläggare: Lorénska stiftelsen, den sociala frågan o samhällsvetenskapens formering 1830-1920 (2000); U Wittrock, Ellen Key o nittiotalets kulturdebatt (Sami 19671.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gustaf F Steffen, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/20049, Svenskt biografiskt lexikon (art av Åke Lilliestam), hämtad 2017-07-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:20049
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gustaf F Steffen, urn:sbl:20049, Svenskt biografiskt lexikon (art av Åke Lilliestam), hämtad 2017-07-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se