Bo von Stockenström. KB.

Bo Henrik Stockenström, von

Född:1887-01-26 – Svea artilleriregementes församling, Stockholms län
Död:1962-03-31 – Gryts församling (D-län), Södermanlands län

Riksdagsledamot, Bruksidkare, Domänverksdirektör, Jordbruksminister


Band 33 (2007-2011), sida 553.

Meriter

2 von Stockenström, Bo Henrik, brorsons sonsons son till S 1, f 26 jan 1887 i Sthlm, Svea art, d 31 mars 1962 i Gryt, Söd. Föräldrar: översten o överkammarherren Henrik Albrekt v S o frih Eva Christina Beck-Friis. Mogenhetsex vid H latinlärov å Norrmalm, Sthlm, 17 maj 05, inskr vid UU ht 05, FK där 31 jan 08, extra elev vid Alnarps lantbruksinst 09, ord 10, avgångsex där 11, förvaltare av godsen Ekensholm i Dunker, Söd, o Ånhammar i Gryt 11, delägare i Åkers styckebruk i Åker, Söd, m Länna bruk i Länna, Söd, 11, ägare av Ånhammar 14–44, av Länna bruk 29–52, led av FK 23–42 (led av andra lagutsk 26–27, av jordbruksutsk 29–30, 33–39 lagt, 40 lagt o 41–42, av särsk utsk 30 o 33, av första särsk utsk 39 urt, av andra särsk utsk 40 urt), led av 1925 års kolonisationssakk juni 25–juni 27, ordf i sakk ang avveckl av fullmäktigesystemet inom statsförvaltn juli–nov 26, statsråd o chef för Jordbruksdep 12 juli 27–2 okt 28 o 7 juni 30–24 sept 32, led av jordbruksutredn dec 28–juni 30, av frisinnade folkpartiets riksdagsgrupps förtroenderåd 29–34, av folkpartiets riksdagsgrupps förtroenderåd 35–42, v ordf i folkpartiets grupp i FK 41–42, ordf i styr för Sv mejeriernas riksfören 32–42, i styr för Skand kreatursförsäkr:bolaget 33–42, i 1933 års mjölko mejeriutredn dec 33–dec 36, led av delegationen för nord ekon samarb 34–37, av folkpartiets förtroenderåd 36, ordf i Sv skogsvårdsfören 37–59, led av Södermanlands läns landsting 39–41, ordf i Sveriges allm lantbrukssällsk (från 40 Sveriges lantbruksförb) 39 o 41–42, led av riksgäldsfullm 40–42, generaldir o chef för Domänstyr 15 maj (tilltr 1 juli) 42–30 juni 50, ordf i styr för ab Statens skogsindustrier 43–50, i Bogesundsutredn maj 46–dec 47. – LLA 28.

G 3 dec 1912 i Sthlm, Osc, m hovfröken grev Anna Hedvig Ulrika Hamilton, f 31 okt 1889 i Gbg, Garnisonsförs, d 5 april 1985 i Gryt, dtr till generalmajoren greve John Raoul H (bd 18, s 91) o grev Ulrika (Ulla) Ottiliana Lewenhaupt.

Biografi

Bo S blev tidigt politiskt intresserad. Under studietiden i Uppsala deltog han i studentuppvaktningen i Sthlm till stöd för Karl Staaffs (s 99) av riksdagen avvisade rösträttsproposition. Han kom senare att ses som en förgrundsfigur inom det sörmländska jordbruket och tilldelades kommunala förtroendeuppdrag. När kommunalfullmäktige 1919 valdes första gången i hans hemort blev han dess ordförande. S:s grundsyn var liberal men han tog s å avstånd från bildandet av klasspartier genom att till bondeförbundares förargelse hävda att Sveriges lantmän bäst tjänade sina intressen genom att verka inom olika politiska partier. Följande år debuterade han som valtalare och uppsattes vid valet till AK på den frisinnade listan i Södermanlands län men valdes inte in. 1921 publicerade S en översättning av några kapitel i en engelsk bok, Liberalism and industry, till vilka han fogat egna synpunkter på aktuell sv politik.

Sörmländska jordbrukare var missnöjda med att företrädas i FK av två personer från andra yrkesgrenar, speciellt som lantmännen var ett dominerande inslag i partiets totala riksdagsrepresentation. Tanken inom landstingsgruppen att ersätta den ene med S bromsades dock någon tid av att denne ännu inte uppnått valbarhetsåldern 35 år. Ett dödsfall beredde sedan oväntat vägen och 1923 gjorde S sitt inträde i FK. Hans första riksdag blev händelserik med regeringsskifte och vid årets slut sprängningen av det liberala partiet i liberaler och frisinnade. S:s sympatier låg hos den senare, som mer folkligt ansedda, grupperingen. Men då valkretsförbundet i Södermanland efter splittringen ställde sig fri från den gamla riksorganisationen kom S under de första riksdagsåren att, tillsammans med kammarkollegan Kerstin Hesselgren (bd 18) och fem frisinnade ledamöter i AK, gå som ”frisinnad vilde”. Gruppen hade egna sammanträden men den en tid omhuldade tanken att få till stånd ett ”frisinnat lantmannaparti” fullföljdes inte.

Som ledamot av andra lagutskottet hade S tillfälle att påverka då aktuella sociala jordfrågor. Först senare blev han ledamot av jordbruksutskottet. Han motionerade och deltog flitigt i riksdagsdebatter i hithörande frågor och utsågs också till ledamot i 1925 års kolonisationssakkunniga, vars uppdrag bl a gällde en organisatorisk omläggning av egnahemsrörelsen. Såväl i sitt hemlän som på riksplanet mottog S samtidigt allt fler förtroendeuppdrag med anknytning till jordbruksnäringen. Han var drivande inom jordbrukarnas ekonomiska föreningsrörelse som vid denna tid omorganiserades för att motsvara de krav på modernisering och företagstänkande som det nya allt mer industrialiserade samhället ställde. Vid början av 1926 års riksdag anslöt sig S till frisinnade folkpartiet som hade en massiv lantbrukardominans.

De ständiga regeringsskiftena under 1920-talet medförde att åtskilliga politiska frågor löstes genom uppgörelser i utskotten. Som ledare för mittenpartiet de frisinnade behärskade C G Ekman (bd 13) med sin vågmästarpolitik den politiska scenen. Då jordbruksministern i den av Ekman 1926 bildade regeringen oväntat avled utsågs S, sedan andra tillfrågade tackat nej, i juli 1927 till hans efterträdare. För andra gången hade ett oväntat dödsfall gynnat hans politiska karriär. Några större problem hade han som statsråd inte att bemästra. Han blev dock ordförande i en tremannakommitté som åstadkom reducering av de uppdrag inom styrelser och ämbetsverk som utgjort lönande extrainkomster för riksdagsledamöterna och som ansågs vara bevis för en pågående partipolitisering av den statliga förvaltningen. Sedan det sv jordbrukets läge försämrats tillmötesgick riksdagen 1928 hans begäran om att få tillkalla en allsidig utredning om åtgärder för att höja näringens ekonomiska bärkraft. Redan efter riksdagsvalet samma höst avgick emellertid regeringen. S utsågs då till en av de sju utredarna.

Den allmänna depression som utlösts av börskraschen 1929 i USA orsakade avsättningssvårigheter, överproduktion, arbetslöshet och prisfall även på jordbruksprodukter, i första hand spannmål. S var drivande när Sveriges allmänna lantbrukssällskap 1929–30 omorganiserades till topporganisation för jordbrukarnas ekonomiska föreningsrörelse. När Ekman 1930 återkom som statsminister blev S på nytt jordbruksminister. Genom skickligt politiskt manövrerande utgående från principer om ”hjälp till självhjälp” åt landets jordbrukare och undvikande av tullhöjningar lyckades S i samarbete med statsministern genomföra jordbruksutredningens förslag om grundläggande skyddsåtgärder åt näringen med statligt stöd åt spannmålsodlingen genom inmalningstvång och prisreglering. Vidare beviljades anslag åt ett organisationsarbete på mejeriområdet som utgjorde basen för ett av S senare genomtrumfat riksdagsbeslut om mjölkreglering. Grunden var därmed lagd för en modern sv jordbrukspolitik. Efter Ekmanska regeringens avgång, då S utsågs till ordförande för den nybildade Sv mejeriernas riksförening, fortsattes jordbruksregleringen av andra – men med honom som aktivt medverkande riksdagsledamot. Det ska ha fallit på S att 1932 vid Ekmans fall i Kreugerkraschens svallvågor som vikarie överta den avgångne partiledarens inbokade valmöten.

När efter valet 1932 den kortlivade idén uppkom att möta den socialdemokratiska valframgången med en borgerlig samlingsregering var S påtänkt att fortsätta som jordbruksminister – ett tecken på att han allmänt ansågs ha skött sin uppgift väl. Han insattes sedan i det särskilda riksdagsutskott (”välfärdsutskottet”) som 1933 utsågs att behandla de propositioner och motioner som framlagts för att bekämpa den massarbetslöshet som uppstått i börskraschens spår. I de förhandlingar som fördes mellan socialdemokraterna, bondeförbundet och ett antal frisinnade om ett krisbekämpningsprogram omfattande såväl arbetslöshetssom jordbruksfrågorna samverkade S med framträdande politiker från andra partier och kunde snabbt nå en för alla acceptabel kompromiss om jordbruksfrågorna. Därmed skapades en av grundpelarna för den krisuppgörelse som blev basen för ett bestående stabilare parlamentariskt läge i landet. S tillhörde dock dem som reserverade sig mot vissa åtgärder i arbetslöshetspolitiken.

I fortsättningen blev S:s insatser i politiken mindre framträdande. Han tillhörde det 1934 återförenade folkpartiets förtroenderåd och var 1941–42 partiets vice gruppledare i FK. S utnyttjades också som medlem av officiella delegationer, t ex flera gånger till Nationernas förbund och till Nya Sverige-jubileet 1938. I samband med andra världskrigets utbrott var han sv delegat såväl vid de svensk-brittiska krigshandelsförhandlingarna sommaren 1939 som vid ”dubbelförhandlingarna” med Storbritannien och Tyskland under den följande hösten. Under partiförhandlingarna inför bildande av en samlingsregering några månader senare framfördes från folkpartihåll S som en tänkbar kandidat till utrikesministerposten, ett nytt bevis på att han inte sågs som en utpräglad partiman. Förslaget mötte dock inget gensvar. Under kriget stödde S samlingsregeringens utrikespolitik, men var kritiskt inställd till skilda inrikespolitiska åtgärder, särskilt de som gällde minskad tryckfrihet eller som ekonomiskt drabbade landsbygdsbefolkningen.

1942 förordnades S som generaldirektör för Domänstyrelsen, ett av statens största affärsdrivande verk, efter att föregående år ha tackat nej till posterna som landshövding i Gotlands län och Östergötlands län. Han lämnade därmed ledamotskapet i FK och avsade sig de många uppdrag på riks-, regional- och lokalplanet han under årens lopp anförtrotts. Han behöll dock den ordförandepost i Sv skogsvårdsföreningen han innehaft sedan 1937 och som lät sig väl förenas med chefsposten på Domänverket.

S framstår som en samarbetsvillig, av meningsmotståndare respekterad och mot sakfrågor orienterad politiker. Han var drivande i den dåtida omläggningen och moderniseringen av såväl det sv jord- och skogsbruket som den sv politiken i hithörande frågor.

Författare

Jarl Torbacke



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från S i KB (bl a till Bo Hammarskjöld), i LUB, i UUB o i arkivet på Kavlås (till C M von Essen), förteckn i RA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten (egna verk): Händelser och resor. Minnen från 40 år i politik, jordbruk, skog. Sthlm: LT, 1958. 202 s, [38] pl-s, ill, fotogr. – Tal, rim och varjehanda. Tillägnad Anna den 31 oktober 1959. Eskilstuna 1959. (Eskilstuna-kurirens civiltr). 97 s, ill, fotogr.

Tryckta arbeten (bidrag): Stuga, loge och ladugård under ett tak? Ett inlägg i lantbrukets byggnadsfråga (Landtmannen. Tidskrift för landtmän, årg 1, 1918, s 245–247). – Den högre lantbruksundervisningen (Forum. Frisinnad veckoskrift, årg 6, 1919, s 247–248). – Några intryck från ”Royal Show” i Cardiff 24–28 juni 1919 (Landtmannen. Tidskrift för landtmän, 2, 1919, s 555–559, fotogr). – Från en resa i Oxfordshire och Shropshire. Föredrag vid Sv. fåravelsföreningens sammanträde i Nyköping (Svenskt land, årg 3, 1919, s 360–362). – Landshövding L. Reuterskiöld 60 år den 28 september (Ibid, s [375]). [Sign: B. v. S.] – Från Svenska fåravelsföreningens sommarmöte och studieresa i Norrland (Landtmannen, 3, 1920, s 555–557). – Producenter och konsumenter. Ett försök till lösning av mellanhandsproblemet (Ibid, 4, 1921, s 43). – Den svenska liberalismens framtidsuppgifter (R Muir, Liberalismens grundsatser … Sthlm 1921, s 27–43). [Även övers av B v S, se översatt nedan.] – Den engelska lagstiftningen om minimilön för lantarbetare och dess verkningar (Svenskt land, 5, 1921, s 150–151, 164). – Liberala sommarkurser (Frisinnad ungdom, 1922, nr 9, s 1–2). [Om kurser i Oxford 1922 som föredöme för Sverige.] – De aktuella jordfrågorna och skogsbruket. Föredrag vid Svenska skogsvårdsföreningens årsmöte den 10 mars 1925 (Skogen, årg 12, 1925, s 249–269). [S 263–269: Diskussion. Inlägg av T Jonsson, H v Eckermann, G Sederholm, A Nilsson, G Andersson o B v S (s 269, svar till G A o G S).] – Våra tjurmödrars avkastning (Svenskt land, 9, 1925, s 322–323). – Det svenska jordbrukets framtidsmöjligheter (Ibid, 11, 1927, s 519–520). – Jordbruk och skogsbruk (Landtmannen, 11, 1928, s 153–154). – Jordbrukets läge, särskilt med hänsyn till de rådande exportsvårigheterna. Inledningsföredrag vid Kungl. Landtbruksakademiens sammankomst den 20 febr. 1933 (Kungl. Landtbruks-akademiens handlingar och tidskrift, årg 72, 1933, s [177]–186). – Internationella mejerikonferenser i Rom och Milano (Landtmannen, 17, 1934, s 429–433, fotogr). – Synpunkter på frågan om mjölkproduktionens ojämnhet under olika årstider samt betes- och vallkulturens ställning härtill. Inledningsanförande vid [Svenska] Betes- och vallföreningens sammanträde den 17 mars 1936 (referat) (Handlingar till Lantbruksveckan år 1936, s 96–100, diagr). [Även tr i: Svenska betes- och vallföreningens årsskrift, årg 18, 1936, s 19–23, där det utgör ett av flera bidrag i samma ämne under samlingsrubriken Mjölkproduktionens ojämnhet (s [8]–30). Omtr under titeln: Mjölkproduktionen under olika årstider (Landtmannen. Svenskt land, årg 20, 1936, s 300–301).] – De ekonomiska synpunkterna i avelsarbetet, särskilt inom S. R. B.-aveln. I–II (Ibid, s 196–199; 219–221). – Världens folknäringsfrågor inför Nationernas förbund (Ibid, 21, 1937, s 1199–1201). – Mjölkproduktionen och vår fettförsörjning. Föredrag vid Sveriges allmänna lantbrukssällskaps generalförsamlings sammanträde den 22 mars 1938 (Handlingar till Lantbruksveckan år 1938, s 140–151). – Aktuella skogsfrågor. Hälsningsanförande … vid skogsveckans öppnande (Skogen, 25, 1938, s 149–150). [Ledare.] – Den pågående rationaliseringen inom mejerihanteringen. Radioföredrag (Landtmannen, 23, 1939, s 195–198, 206, ill). – Några intryck från ”Royal Show” i Windsor 4–8 juli 1939 (Ibid, s 856–859, fotogr). – Skogens betydelse (E Persson, Den svenska skogen. Skildrad i text och bilder … Sthlm: Svensk Litteratur, 1940, s [63]–67). – Vårt jordbruk vid årsskiftet (Lantmannen, 25, 1941, s 3–5, 12). – Sveriges jordbruk i kristid. Föredrag vid Lantbruksveckans allmänna sammanträde den 16 mars 1942 (Handlingar till Lantbruksveckan år 1942, s 20–31). – Vad vi vilja och vart vi syfta (Lantmannen, 26, 1942, s 507–508). [Hälsningsanförande vid firandet av Sveriges lantbruksförbunds 25-årsjubileum i Sthlms stadshus den 5 juni 1942.] – Tal vid Lantbruksveckans öppnande i Konserthusets stora sal i Stockholm den 13 mars 1944 (Lantbruksveckan, 1944, s 9–13). – Svenska skogsvårdsföreningens ordförande: Vad betyder skogen för oss? (Skogen, 35, 1948, s 55–56). – Inför det nya skogsåret (Ibid, 36, 1949, s 17). [Återger T S:s anförande i radioprogrammet Skogsaktuellt den 2 jan 1949.] – Sörmländskt jordbruk. Några utvecklingslinjer och särdrag (Lantmannen, 36, 1952, s 423–424). – Folke Stålfelt 50 år (Skogen, 39, 1952, s 28). – [Svenska skogsvårdsföreningen] 50 år (Ibid, s 47). – Hälsningsanförande vid Skogsveckans öppnande 10 mars 1952 (Ibid, s 87–88). – Företal (F Aminoff, Svenska skogsvårdsföreningen 1902–1951. Översikt av föreningens verksamhet (Svenska skogsvårdsföreningens tidskrift, årg 50, 1952, nr 1), s [3]–4). [Hela nr 1, 99 s, utgörs av F Aminoffs historik.] – Carl Sundberg död (Skogen, 41, 1954, s 302). – Bondeskogsbruket och skogsägareföreningarnas ”nya giv” (Ibid, 42, 1955, s 27–28). [Rubr: Man talar om.] – Nils Berg 60 år den 30 juli 1955 (Ibid, s 260). – Hälsningstal vid Skogsveckans middag i Gyllene salen. [Dikt] (Ibid, 43, 1956, s 258). – Skogens trotjänare (Ibid, s 453). [Skogvaktare E Larsson, byråchefen F Aminoff.] – Hälsningsanförande vid Skogsveckans öppnande [1959] (Ibid, 46, 1959, s 130–132). – Kortare bidrag i Lantmannen: 1946, 49, Skogen: 1947, 53, Svenskt land: 1925.

Översatt: R Muir, Liberalismens grundsatser. Ur ”Liberalism and industry”. Sthlm: Sv andelsförl (i distr), 1921. 43 s. [Även med bidrag (efterskrift) av B v S, se bidrag ovan.]

Källor och litteratur

Källor o litt: I Anderson, Åsyna vittne: människor o händelser i press o politik 1914–1940 (1968); G Andersson, Från bondetåget till samlingsregeringen (1955); J Bjärsdal, Bramstorp (1992); G Hellström, Jordbrukspolitik i industrisamhället med tyngdpunkt på 1920o 30-talen (1976); N Herlitz, Tidsbilder (1965); G Hägglöf, Sv krigshandelspolitik under andra världskriget (1958); E W Höjer, B v S (LA:s tidskr 1962), s 273–277; G Johanson, Liberal splittring, skilsmässa – o återförening 1917–1934 (1980); T Johansson o P Thullberg, Samverkan gav styrkan: lantbrukarnas fören:rörelse 1929–1979 (1979); A Lindman, Dagboksanteckn:ar, ed N F Holm (1972); Y Möller, Per Edvin Sköld (1996); O Nyman, Krisuppgörelsen mellan socialdemokraterna o bondeförbundet 1933 (1944); dens, Sv parlamentarism 1932–1936 (1947); B Ohlin, Ung man blir politiker (1972); dens, Socialistisk skördetid kom bort (1975); S Osterman, Satt och osatt: fyra decennier i o runt Jordbrukarnas föreningsblad (1973); H-K Rönblom, Frisinnade landsfören 1902–1927 (1929); Sv diplomatprofiler under 1900-talet, ed G Artéus o L Leifland (2001); W Svensson, C G Ekman (1972); P Thullberg, Bönder går samman: en studie … 1929–1933 (1977); Tvåkammarriksdagen 1867–1970, 1 (1988); K Wahlbäck, Finlandsfrågan i sv politik 1937–1940 (1964); K G Westman, Polit anteckn:ar april 1917–aug 1939 (1987); dens, Polit anteckn:ar sept 1939–mars 1943 (1981); K Zetterberg, Liberalism i kris (1975).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Bo Henrik Stockenström, von, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/20296, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jarl Torbacke), hämtad 2019-04-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:20296
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Bo Henrik Stockenström, von, urn:sbl:20296, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jarl Torbacke), hämtad 2019-04-18.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se