Meriter

Anderson, Anders, broder till biskopen Johan Andersson (se denne), f. 6 juli 1822 i Ödestugu socken, d 10 sept. 1892 i Östrabo. Föräldrar: komministern, sedermera kyrkoherden i Åkers pastorat av Växjö stift Andreas Andersson och Eva Sofia Svalander. Genomgick Jönköpings skola och Växjö gymnasium; student i Lund 3 okt. 1839; disp. 14 dec. s. å. (Apparatus ad historiam Sveo-Gothicam Celsiani VI, pres. H. Reuterdahl); filol. kand. 20 juni 1842; fil. kand. 4 juni 1.844; disp. 19 juni s. å. (Ad P. Virgilium Maronem observatiunculae criticæ, p. VI, pres. J. E. Ek); fil. magister 22 juni s. å.; avlade teoretisk teol. examen 5 apr. 1845 samt med. farm. examen 21 dec. 1850; med. kand. 21 juni 1852; med. lic. 30 maj 1855; kir. magister 4 juni 1857; disp. pro gr. med. i Lund 4 febr. 1863; med. doktor 29 maj s. å.; företog åtskilliga utländska studieresor, bl. a. med offentligt understöd till Wien, Paris, Prag och Würzburg juli 1859–dec. 186D. Biträdande läkare vid sammandragna kåren i Skåne 1848; tf. prosektor vid karolinska institutet 16 sept. 1852–juni 1853; amanuens vid serafimerlasarettets medicinska avdelning okt. 1855; underläkare 1 jan. 1856; tf. adjunkt i obstetrik vid karolinska institutet 7 sept. 1857 samt upprepade gånger tf. professor i samma ämne; ord. adjunkt 14 apr. 1863; professor i obstetrik och gynekologi vid karolinska institutet och direktör för allmänna barnbördshuset 6 aug. 1864; erhöll avsked 19 aug. 1887. RNO 1871; en av de 18 i Sv. akad. 1875; KNO1kl 1889.

Gift 17 okt. 1866 med Hilma Johanna Kristina Bäckström, f. 12 aug. 1839, d 29 mars 1909, dotter till amiralitetskammarrådet Per Olof Bäckström.

Biografi

Det torde närmast ha varit brist på medel och faderns önskan i förening, som kommo A. att i början ägna sig åt teologiska studier i stället för de medicinska, som lockade honom. Han blev sedermera en av Anders Retzius' mest hängivna lärjungar och vann ett aktat namn som läkare och lärare. Särskilt har han fått höga vitsord som lärare, och hans föreläsningar, som dock aldrig utgåvos, lovordas av fackmän för reda och klarhet i framställningen.

Redan som skolpojke mottog A. starka personliga intryck av Tegnér, vilka grundlade en hela livet varande, reservationslös beundran och helt säkert bestämde hans egen riktning som skald. Under sin Lundatid deltog han livligt i den skandinaviska studentrörelsen och uppträdde som talare och skald vid mötena. Vid skandinaviska studentmötet i Lund 1845, då Talis Qualis diktade sitt »Vaticinium», utbragte A. i »De tu» en skål för Norge, helt säkert hans mest kända dikt. Han sökte också omsätta skandinavismen i handling, då han vid 1848 års truppsammandragning ingick som extra läkare i Jönköpings regemente. Andra tidsidéer prägla de båda dikterna från 1848, »Folkens examen» och »Handtverkarnes sång»; den sistnämnda förskaffade skalden ett hedersomnämnande i P. Wieselgrens litteraturhistoriska verk. A: s dikter äro huvudsakligen tillfällighetspoesi, blott man från termen avlägsnar biföreställningen om beställt rimsmide. De präglas genomgående av den formkultur, han tillägnat sig från sin beundrade mästare och förebild. A. har bl. a. skrivit sånger vid avtäckandet av Tegnérs staty i Lund och Retzius byst i karolinska institutet samt minnesrunor över döda kamrater och vänner. Lägger man till detta några små anspråkslösa, personligt innerliga tankedikter, så har man hela den vittra barlast, som ansågs tillräcklig att kalla A. till K. G. Strandbergs efterträdare i svenska akademin. — A. skildras som en rikt begåvad, mångsidigt bildad man, anspråkslös och tillbakadragen. Han kunde stundom synas torr och kärv för den obekante, som ej kunde ana, att läkarens sträva yttre dolde ett varmt och känsligt sinne, särskilt mottagligt för poetiska och musikaliska intryck.

Författare

J. Viktor Johansson

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Öfningar att formera våra pennor, af Tvenne bröder. Jönköping 1843. VI, 96 s. (Anon.; tills, med Johan Andersson.) — Student-lifvet i Lund förr och nu. Några utkast af — ND — (Norden, 1851, s. 61—77; uppges i innehållsförteckn. vara förf. av C. V. A. Strandberg, men är enligt G. Ljunggren skriven av A.). — Om lifmoder-blödningar efter förlossningen och under barnsängen. Sthm 1863. 76 s. (Gradualavh, Lund; även i Med. archiv, Bd 1, 1863, H. 2, s. 1—76.) — Episiotomi och perineorafi (Hygiea, Bd 25, 1863, s. 475—487). — Några förlossningsfall från den obstetriska kliniken (ibid, Bd 26, 1864, s. 398—404). — Rhabdomyoma jemte flere andra svulstbildningar i en lifmoder (Nord. med. arkiv, Bd 1, 1869, N:o 4, s. 1—10 -{-, 1 pl.; tills, med E. Ödmansson). — Om de puerperala inflammationerna i och omkring lifmodern. Statistisk redogörelse. .. jemte kliniska anmärkningar (ibid, Bd 5, 1873, N:o 17. 36 s.). — Om qvinnosjukdomarnes frequens och prophylaxis (Hygiea, Bd 37, 1875, s. 1—19). — Inträdestal i svenska akademien [över Karl Gustaf Strandberg] (Sv. akad. handl, D. 51 1875, s. 17—52). — Skaldestycken (ibid, D. 60, 1884, s. 287—298). — Dikter. Sthm 1889. 111 s. (Tidigare tryckta separat, i kalendrar eller i Sv. akad. handl.) — Anders Retzius. Bidrag till bedömande af hans person och hans verksamhet. Fragment (Sv. akad. handl. fr. år 1886, D. 7, 1892, s. 235— 301). — Dikter, tal och minnesteckningar m. m,.. . saml. och utg. af G. Ljunggren. Sthm 1893. 303 s, 1 portr. — Bidrag till kalendrarna Nya nordiska dikter och skildringar (1859), Lunds student-kalender, Arg. 1, 1863, m. fl.; kortare meddelanden, praktiska notiser, referat och granskningar, kasuistik, tal m. m., 1 Hygiea, Sv. läkaresällsk. forhandl. och Nord. med. arkiv; direktörstal i Sv. akad. m. m.

Källor och litteratur

Källor: Eckl.-dep. handl. 6 aug. 1864 (meritförteckn.) RA; A. J. Bruzelius, Sv. läkare-matrikel, 1 (1886—89); G. Ljunggren, Lefnadsteckning (i ovan anf. samling av A:s skrifter); A. E. Nordenskiöld, Inträdestal i Sv. akad. (Sv. akad. handl. fr. år 1886, D. 8, 1893); nekrologer i Sv. familj-journalen Svea 1892, N:o 40, i Ny illustr. tidn. 1892, N:o 38 (av H. Wieselgren), i Hygiea, Bd 54: 2, 1892 (av W. Netzel). — Se i övrigt: nekrologer i Aftonbladet 1892, N:o 211 (av Gustaf Retzius) och i Post- och inrikes tidningar 1892, N:o 211 (av C. D. af Wirsén).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Anders Anderson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/5781, Svenskt biografiskt lexikon (art av J. Viktor Johansson), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:5781
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Anders Anderson, urn:sbl:5781, Svenskt biografiskt lexikon (art av J. Viktor Johansson), hämtad 2024-04-19.