Meriter

Anderson, Fredrik, f. 16 juni 1842 i Karlskrona, d 24 nov. 1906 i Halmstad. Föräldrar: flaggunderofficeren Frans Oskar Anderson och Kristina Matilda Modin. Student i Lund 25 maj 1860; fil. kand. 23 okt. 1867; disp. 19 maj 1868; fil. doktor 29 maj s. å.; företog en studieresa till Tyskland, Schweiz och Belgien. Vik. adjunkt vid Karlskrona h. elementarläroverk vt. 1864 från 18 apr.; extralärare vid Lunds h. elementarläroverk läsåret 1865–66 samt ht. 1867–ht. 1868; lärare vid Lunds privata elementarskola ht. 1866–ht. 1868 och rektor vid samma läroanstalt vt. 1869–vt. 1874; amanuens vid astronomiska observatoriet i Lund 12 dec. 1868; docent i astronomi vid Lunds universitet 21 nov. 1870; lektor i matematik och fysik vid h. allmänna läroverket i Halmstad 20 maj 1874; folkskolinspektör i Halmstad 1877–1902; stadsfullmäktig därstädes 1877 och stadsfullmäktiges v. ordförande 1879–86 samt ordförande 1887–97; ledamot av läroverkskom mitten 20 okt. 1882–25 aug. 1884; landstingsman 1887–1904; ordförande i styrelsen för riksbankens avdelningskontor i Halmstad 1901. RVO 1885; RNO 1892.

Gift 29 okt. 1870 med Fredrika Eleonora Schollin-Borg, f. 7 okt. 1848, dotter till färgerifabrikören Jakob Schollin-Borg.

Biografi

A. har på olika verksamhetsområden, som vetenskapsman, skolman och kommunalman, inlagt stora förtjänster. Inom sin vetenskapsgren, astronomin, har han särskilt ägnat sig åt studiet av småplaneterna och publicerat resultaten av sina undersökningar på detta område i ett större antal avhandlingar och meddelanden i vetenskapliga tidskrifter. Som skolman har han framför allt ägnat livlig uppmärksamhet åt de under 1800-talets senare decennier brännande skolorganisatoriska frågorna. Hans inlägg, ofta spirituellt avfattade, voro i skoldebatterna på sin tid mycket uppmärksammade. Studier i Tyskland, Schweiz och Belgien (1876) inriktade isynnerhet hans intresse på de skolformer, vilka avsågo att främja den mer praktiskt lagda medborgerliga bildningen. A. förfäktade särskilt den uppfattningen, att den högre skolan icke kunde samtidigt tillgodose både den förberedande vetenskapliga bildningens och den medborgerliga realbildningens krav, ty vid försök i denna riktning skulle alltid den senare bliva lidande. Därför motsatte han sig å ena sidan latinets uppflyttande till det högre stadiet för att möjliggöra det nedre stadiets omdanande till organ för den medborgerliga bildningen men påyrkade å andra sidan inrättande av borgarskolor med påbyggnader för mer speciell yrkesutbildning. Sådana borgarskolor borde i de mindre städerna avlösa de s. k. småläroverken men därjämte även upprättas i större städer. Sitt program har A, utvecklat i en år 1881 utgiven större broschyr. För siri ståndpunkt fick A. tillfälle att verka i 1882–84 års läroverkskommitté. I dess organisationsförslag, vilket bl. a. innebär småläroverkens ersättande genom s. k. kommunalskolor med möjlighet till mer praktisk utbildning och den högre skolans avgörande delning på tvenne vetenskapliga huvudlinjer redan från fjärde klassen, återfinnes A:s program i modifierad gestalt. Som kommunalman utförde A. ett betydande arbete i Halmstad, där han under en följd av år var en av de ledande. I nästan alla av de kommunala företag,- som där under 1800-talets senaste decennier genomfördes, »var A. den drivande kraften, den, som med sin praktiska blick och sin i de flesta fall ovanliga framsynthet bragte dem i sitt rätta läge».

Författare

K. Nordlund.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Om elementarstudiet af mathematik. Lund 1868. 20 s. {Gradualavh.) — Bestämning af planeten (92) Undinas bana, grundad på observationer under trenne oppositioner. Lund 1870. 4: o 22 s. (Akad. avh.; även i LUÅ, T. 7, Afd. f. matem. och naturvet, 3.) — Bestämning af planeten (86) Semeles bana. Lund 1872. 4:o 19 s. (Akad. avh.; även i LUÅ, T. 9, Afd. f. matem. och naturvet, 2.) — Lärobok i algebra och eqvationslära för elementarläroverken. Lund 1874. (8), 210 s. — Exempel och problem till öfning i algebra och eqvationslära. Lund 1874. (4), 100 s. 2:a till metersystemet omarb. uppl. Lund 1888. (4), 112 s. — Studier öfver det nya skollagsförslaget (Pedag. tidskr, Årg. 11, 1875, s. 318—336, 339—356).'— Reseberättelse [angående de belgiska, schweiziska och tyska realläroverken] (Redogörelse för elementarläroverken... i Hallands län 1876—1877, s. III— XLII. 4: o). — Om gränserna för skolans verksamhet (Redogörelse för de allm. läroverken... i Hallands län 1878—1879, s. III—XIV. 4: o). — I hvilken rigtning bör en reform af våra undervisningsanstalter gå? Sthm 1881. 65 s. (I tidens frågor, 3.) — Smärre astron. uppsatser och efemerider i Berliner astron. Jahrbuch, Astron. Nachrichten .och Bull. hebdomadaire de 1'assoc. scient. de France; artiklar i Pedag. tidskr. under signaturen Adn m. m.

Källor och litteratur

Källor: E. Kölgren, Matrikel öfver rikets allm. (1905); nekrolog i tidn. Halland 26 nov. 1906. läroverk och seminarier

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Fredrik Anderson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/5783, Svenskt biografiskt lexikon (art av K. Nordlund.), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:5783
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Fredrik Anderson, urn:sbl:5783, Svenskt biografiskt lexikon (art av K. Nordlund.), hämtad 2024-04-25.