Meriter

2. Anders Hilding Andersson, den föregåendes son, f. 22 mars 1853 i Växjö, d 13 febr. 1918 därstädes. Avlade mogenhetsexamen i Jönköping 1 juni 1872; student i Lund ht. s. å.; fil. kand. 28 maj 1875; fil. lic. 14 sept. 1878; disp. 5 dec. s. å.; fil. doktor 31 maj 1879; studentkårens ordförande 1880. Docent i grekiska litteraturen. 23 jan. 1879; genomgick provar i Lund s. å.; vik. lektor i grekiska vid h. allmänna läroverket i Lund vt. s. å. från 1 apr. samt i latin och grekiska vid h. allmänna läroverket i Kalmar vt. 1881 till 1 maj; lektor i samma ämnen vid sistnämnda läroverk 31 mars 1881 och vid h. allmänna läroverket i Växjö 25 apr. 1883; rektor vid sistnämnda läroverk 1 aug. 1892; ledamot av läroverkskommittén 26 maj 1899–8 dec. 1902; rektor vid h. allmänna läroverket i Lund 1 juli 1906.

Gift 11 okt. 1881 med Anna Charlotta Gabriella Bergenstråhle, f. 29 nov. 1857, dotter till överstelöjtnanten Klas Bergenstråhle.

Biografi

Från fadern och modern, A. O. Lindfors' dotter, ärvde A. humanistiska och litterära intressen, som omspände icke blott de klassiska språken utan även sanskrit och nyare litteratur, särskilt Goethe. Hans studier på dessa områden ha lett till en rad översättningar och bearbetningar av grekiska, latinska och sanskritförfattare samt litteraturhistoriska uppsatser och avhandlingar över grekisk litteratur och över skrifter av Goethe, Stagnelius m. m. Översättningarna äro delvis fria omdiktningar, och bearbetningen av folksagan om Mickel Räv är nära nog en originaldikt. — Som skolman ställde sig A. misstrogen till det pedagogiska teoretiserandet, föraktade regelväsen och formdyrkan och framhöll det personliga intressets och hänförelsens avgörande betydelse för undervisningen. I den läroverkskommitté, som förberedde den 1904 beslutade läroverksreformen, trädde han, utpräglad idealist som han var, ofta i skarp motsats mot de av Ernst Carlson förfäktade mera opportunistiska synpunkterna, särskilt beträffande studiet av de klassiska språken, åt vilka han åtminstone vid ett mindre antal läroverk ville bevara ett större utrymme än vad som blev resultatet av nämnda reform. I den reservation, han avgav vid kommitténs betänkande, yrkade han därjämte bl. a., att realskolans sjätte klass skulle vara genomgångsklass för de blivande gymnasisterna.

Författare

J. Mjöberg.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Qusestiones scenicas. Lund 1878. 51 s. (Gradualavh.) — De parodo chori in fabulis Aristophaneis. , Lund 1879. 4: o 39 s. (LUÅ, T. 16, Afd. f. philos., - [3].) — Inledning och förklaringar till Aristophanes' komedi Acharnerna. Växjö 1884. 103 s: — Stagnelii lärodikt »Kärleken» i den platonska Erosmytens belysning (Ny sv. tidskr, Årg. 6,1885, s. 613—632; undert. H. A.). — Aristophanes. Ett stycke grekisk kulturhistoria. Växjö 1885. 4: o 67 s. (Redogörelse för allm. läroverken i Wexiö och Wernamo under läseåret 1885—86.) — Den grekiska tragedien. Växjö 1890. 4: o 157 s. (Ibid. 1889—90.) — Om undervisningen i Horatii metrik (Pedag. tidskr, Årg. 26, 1890, s. 107—111). — Quse de numine divino cultuque ejus senserit Julianus. Ex scriptis imperatorisk"' Lund 1891. 4: o 67 s. (LUÅ, T. 27, Afd. 1, N:o 2.) — Om Horatius' oden såsom efterbildningar från grekiskan (Pedag. tidskr, Årg. 33, 1897, s. 85—99). — Mickel Räf. Den gamla folkdikten, ånyo satt i svenska rim af Farbror Hilding. Lund 1900. 246 s. — Några reflexioner vid läsningen af Julius Cassars berättelse om Galliens eröfring (Pedag. tidskr, Årg. 39, 1903, s. 225—234). — Det grekiska dramat. Litteraturhistoriska studier. Lund 1910. (4), 308 s. (Omtr. med smärre förändr. av ovanst. avhandh av 1885 och 1890.) — En skolmästare från 300-talet. Föredrag. Lund 1910. 4: o XVI s. (Redogörelse för Lunds högre allm. läroverk 1909—10). — Hermann och Dorot.hea (Moderna språk, Årg. 8, 1914, s. 112—118). — Goethes Torquato Tasso (ibid, Årg- .9, 1915, s. 26—36). — Odysseens sex första böcker. Lund 1916. 4: o XXIV s. (Redogörelse för Lunds högre allm. läroverk 1915—16.).— Knno Amérs skolår. En pedagogisk lärodikt. Lund 1918. 124 s, 1 portr. — Dessutom smärre uppsatser i Pedag. tidskr. (1888), Kristendomen och vår tid m. fl. samt särskilt yttrande vid läroverkskommitténs bet. 8 dec. 1902 (Bd 2, s. 681—692).

Översatt: Ratnavali eller pärlbandet. Indiskt skådespel. Växjö 1892. 76 s. —¦ Terentius' komedi Phormio. Växjö 1896. 4: o 26 s. (Redogörelse för allm. läroverken i Wexiö och Wernamo 1895—96.) — Den lilla ler-vagnen. Ett indiskt skådespel. Växjö 1899. 133 s. (Även i Redogörelse för allm. läroverken i Wexiö och Wernamo 1898—99. 4: o 66 s.) — Penninggrytan. En latinsk komedi fritt omdiktad. Lund 1901. 90 s: — Likspökets tjugufem berättelser. Indiska sagor. Gtbg 1902. VII, 244 s. (Göteborgs vet. och vitt.-samh. handl,- Följd 4, N: o 4.) — Terentius Adelphi (Världslitteraturen i urval och öfversättning, utg. af H. Schiick, Ser. 1, Sthm 1902, s. 341—412). — Vergilius' Eneid" (sjätte boken) (ibid, s. 435—460). — Petronius' Kalaset hos Trimalchio (ibid, s. 493—546). — Urvasi och hennes hjälte. Ett skådespel av Kalidasa. Lund 1906. (4), 60 s. (Bil. till Lunds högre allm. läroverks årsredogörelse 1906—07).

Utgivit: Terentius' Phormio med förklaringar. Sthm 1896. 88 s. — Latinsk antologi för gymnasierna. Sthm 1909. IV, 285 s. — Årsredogörel-ser för högre allm. läroverken i Växjö 1892—1906 och Lund 1896—1917.

Källor och litteratur

Källor: Årsredogörelser för högre allm. läroverken i Kalmar 1881—83, Växjö 1883—1906 och Lund 1906—18; E. Kölgren och C. G. Tengström, Läroverks- och seminarie-matrikel 1914—1915 (1915); meddelande av professor S. J. Boéthius ang. A:s ställning i läroverkskommittén.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
A Hilding Andersson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/5800, Svenskt biografiskt lexikon (art av J. Mjöberg.), hämtad 2024-04-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:5800
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
A Hilding Andersson, urn:sbl:5800, Svenskt biografiskt lexikon (art av J. Mjöberg.), hämtad 2024-04-18.