Per J Rösiö

Född:1861-01-05 – Jämshögs församling, Blekinge län
Död:1935-08-20 – Ljungarums församling, Jönköpings län

Folkbildare, Jordbruksreformator


Band 31 (2000-2002), sida 195.

Meriter

Rösiö, Per Jonson, f 5 jan 1861 i Jämshög, Blek, d 20 aug 1935 i Jönköping, Ljungarum. Föräldrar: lantbrukaren o nämndemannen Jöns Bengtsson o Sissa Persdtr. Elev vid Norrköpings handelsinst 78, vid Trelleborgs privata lantbruksskola 82-83, inspektor o förvaltare vid Gustavsviks säteri, Varnum, Värml, 84–85, arrenderade Rösjögården, Jämshög, 8692, drev Rösjö privata lantbruksskola där 8892, drev Nord lantbruksskolan 9329 (på Ramsjöholm, Svarttorp, Jönk, 9398, på Hagaberg i Jönköping 9829). Jordbruksreformator.  Iqml 12.


G 23 febr 1887 i Malmö, S:t Petri, m Elin Mattsson, f 27 jan 1865 i Löderup, Krist, d 9 april 1930 i Jönköping, Ljungarum, dtr till hemmansägaren Sven M o Kjerstin As-sarson.

Biografi

R:s far var en bokligt bildad bondearistokrat. Han köpte 1866 Rösjögården, som efter skogsbygdernas förhållanden nästan var av herrgårdsmått, men avled redan 1869. R fick sin första undervisning vid en ambulerande folkskola som grundats av hans morfar, en i bygden ansedd bondeledare. I hemmet fanns också en informator. Med sikte på en bana som köpman genomgick R handelsutbildning i Norrköping och arbetade också en tid i en glas-och porslinshandel i Sala. Han drogs dock till jordbruket och skaffade sig utbildning och praktik på detta område. 1884 utsågs han till inspektor, och sedan förvaltare, vid Gustavsviks säteri, en betydande jord-och skogsbruksegendom utanför Kristinehamn. R utvecklade där en livlig aktivitet men fick likväl inom kort från träda sin befattning i samband med att godset gick ägaren ur händerna.

Rösjögården arrenderades vid denna tid av R:s mor sedan hans styvfar försatts i konkurs. Detta arrende övertog R. Tanken på att grunda en lantbruksskola på egendomen kan spåras till 1884 då styvfadern efter samråd med Hjalmar Nathorst (bd 26), föreståndare för Alnarps lantbruksinstitut, anställde en agronom med uppgift att leda undervisning i en arbetande-elevinrättning. Projektet misslyckades, men innan R övertog arrendet hade praktiska jordbruksdemonstrationer för besökande skett. R började också hålla föredrag för bygdens folk om växelbruk och gödsling samtidigt som han med stor möda sökte förvandla gården till ett mönsterjordbruk. Därmed inledde han sin offentliga bana. Gårdsskötseln gjordes till "ett mönster" och han själv blev lärare.

När R öppnade sin skola hösten 1888 hade två elever, förutom hans bröder, anmält sig. Antalet steg dock år för år och sammantaget hade skolan under de fyra år som R bedrev verksamheten 52 elever. Av de utexaminerade fick enligt uppgift de flesta anställningar som inspektörer eller bokhållare. R strävade efter att kunna visa praktiskt på fältet vad han i undervisningen teoretiskt beskrivit. Han anlade bl a ett förevisningsfält i syfte att demonstrera vad som var okänt för elever och grannar. Fältet, som redan 1891 hade en omfattning av 1 560 parceller (försöksrutor), var det första i sitt slag i landet.

R var också en nydanare i det att han praktiskt tillämpade nya vetenskapliga resultat för att sedan använda sig av erfarenheterna i undervisningen och vid föredragsresor. Han har själv omtalat att den första tuberkulinundersökningen på nötkreatur i Sverige företogs på hans initiativ i ladugården på Rösjögården 1891. Detta får anses som anmärkningsvärt eftersom R Kocks upptäckt av tuberkelbacillprodukternas verkningar skedde 1890, och tuberkulinet till en början endast användes för att motverka tuberkulosen och sålunda inte i diagnostiskt syfte.

På Allmänna sv lantbruksmötet i Gbg 1891 utställde R över 1 200 nummer av sina parcellprov från förevisningsfältet. De var resultatet av olika gödslingsförsök och användningen av nya sorter. R erhöll tredjepriset och han uppmärksammades på många håll i landet. Under mötet tog R intryck av lantbrukskemisten P Wagners föredrag om baljväxtodlingens framtida potential i belysning av H Hellriegels epokgörande upptäckter av baljväxtbakterier och klargörande av luftkväveassimilations-frågan. R började plädera för kväverikare växter, särskilt baljväxter, och han var en av de första som använde sig av baljväxtympning.

Trots ett stigande antal elever och ett positivt mottagande tvingades R 1892 att av ekonomiska skäl lägga ner skolan. Han flyttade till Sthlm där han till att börja med försörjde sig på att författa tidnings-och tidskriftsartiklar i jordbruksfrågor. R hade redan tidigare under signaturen P. J. publicerat sig i ämnet i landsortspressen och även tagit initiativ till att flera tidningar införde en särskild jordbruksavdelning. Den publicistiska verksamheten blev både framgångsrik och omfattande. I slutet av 1893 abonnerade närmare 200 tidningar på hans kolumn.

Efter ett halvår som skriftställare i Sthlm och ett par månader på ett skollärarhem vid Järna station hyrde R för sina sista slantar huvudbyggnaden på Ramsjöholms gods i Svarttorp. Där återupptog han sin skolverksamhet under namnet Nordiska lantbruksskolan. Under de nära fem år undervisningen bedrevs på Ramsjöholm var R rastlöst verksam i skolarbetet och han utformade sin undervisnings- och informationsverksamhet enligt principer som så småningom slog igenom också på andra håll. Elevantalet var jämförelsevis stort redan från början och steg år för år till totalt 154. Jämsides med skolundervisningen bedrev han korrespondensundervisning för bönder och från 1894 verkade han också som konsulent för enskilda jordbrukare. R:s skola initierade också praktiskt inriktade sexmånaders sommarkurser för yngre elever som i viss mån kan jämföras med de praktisk-teoretiska sommarkurser som senare tillkom vid de sv lantmannaskolorna.

Även om R vid denna tid inte var någon utrerad förespråkare för småbruket frekventerades skolan i första hand av småbrukare, men han föreläste också gratis för obemedlade torpare. De första föreläsningarna hölls sommaren 1894; några var avsedda för de unga kvinnor som gick på hushållskursen vid skolan. I slutet av året gavs regelrätta kurser för kvinnor. R:s föreläsningar för elever utanför skolan blev inledningen till en omfattande föredragsturnéverksamhet.

1894 publicerade R 170 tidningsartiklar och året därpå över 200. Han var övertygad om att föreläsningar på landsbygden och artiklar i landsortspressen var de bästa sätten att mobilisera landsbygdsfolket. I en lång rad skrifter behandlade han böndernas kulturella situation, lantbrukets betryckta läge och möjligheten av att få fart på en gryende agrarrörelse. 1895 samlade R praktiskt taget alla sina tidningsartiklar för att publicera dem i bokform. Landtmannens bok, ibland kallad bondens bibel, kom att bestå av tio volymer och gavs ut i en första upplaga om 20 000 exemplar 1895–1900. - R:s artiklar och föreläsningsverksamhet väckte uppmärksamhet i allt vidare kretsar och många betraktade honom som egnahemsrörelsens grundläggare i Sverige. Själv blev han allt mer medveten om sin nationella och kulturella kallelse. Hans offentliga uppträdande präglades av större medvetenhet och han började att se sig som en folkbildare på riksnivå. Mot slutet av 1898 flyttade R sin skola till Hagaberg i Ljungarums församling, som 1910 inkorporerades med Jönköping. Därmed fick R och hans familj äntligen ett hem efter alla kringflackande år.

R hade den borne pedagogens förmåga att undervisa medryckande och lättfattligt. De ordinarie kurserna på sex månader skötte han länge ensam. Förutom de vanliga vinterkurserna ledde han också masskurser på några dagar med föredrag och demonstrationer, kurser för allmänheten och särskilda kurser för manliga och kvinnliga skollärare. Alla kurser utom vinterkurserna var avgiftsfria. Deltagarantalet var större än på någon annan motsvarande utbildning i landet. Skolans framgångsrika verksamhet vid Hagaberg gav R ny luft under vingarna.

Genom sina många resor blev R känd som "den ambulerande jordbruksskolan". Hans mål var att höja småjordbrukets status och motverka industrialismens skadliga inverkan på folkets kultur, han sökte mobilisera främst småbrukarna i en kulturell kamp mot den förhatliga industrialismen. Som ett viktigt led i denna kamp talade R om jordbrukets frigörande krafter och särskilt om småjordbrukets roll i samhällsomvandlingen. Han utvecklade en agrar ideologi som byggde på en övertygelse om att jorden var helig och att naturen var den enda riktiga vägvisaren för kulturell utveckling. De främsta andliga inspirationskällorna var Viktor Rydberg (ovan), vars civilisationskritik påverkade R:s anti-industriella hållning, och August Strindberg. En pedagogisk förebild hade han i Torsten Rudenschöld (bd 30). Liksom denne ville R sprida sitt evangelium till alla som var verksamma inom jordbruksnäringen.

I nov 1900 lanserade R Svea, månadsskrift för alla: organ för landtbrukets lyftning och utbredning. Titeln speglade en ambition att nå en bred publik. Det första numret innehöll uppsatsen Landtbrukets mission, där R utvecklade grundsatserna i sin agrar filosofi. Småbrukarna gavs en helig mission. R manade dem att tro på lantlivets frälsande förmåga, att ta sitt ansvar och tillägna sig det intensiva jordbrukets metoder och lyfta landets odling till förut oanade höjder. Han efterlyste pionjärer som kunde träda fram för att leda och upplysa landsbygdens massor. Utbildning var kungsvägen, och slutmålet var ett jordbruk starkt nog att hålla stånd mot industrialismen. Med upplysning och storskalig nybildning av självständiga jordbruksegnahem – nga arbetarbostäder som egnahemskommittén hade föreslagit – skulle en rörelse frammanas som var stark nog att motverka industrialismens fördärvande effekter.

De skrifter R gav ut i folkupplysningsarbetet hade tydliga nationalistiska förtecken. Han framställde liksom många andra egnahemsbyggandet som en genuint fosterländsk politik. För R och andra reformvänner var hemmet ett samhällsideal. Det gällde att göra världen lik hemmet och för detta krävdes goda bostäder, sunda vanor och familjeliv. "Hem och jord" var hans paroll. Även om R propagerade för utbildning av unga kvinnor i den tidsenliga hushållningens grunder, gav hans kvinnosyn uttryck åt ett utpräglat särartstänkande: uppdelningen mellan "kvinnan-modern" och "mannen-producenten" genomsyrade hans texter om hemmets och småbrukets arbetsdelning. Hemmet och kvinnans särställning var i R:s världsbild grundbegrepp med ett högt symbolvärde.

R bildade 1899 landets förmodligen första småbrukarförening, Jönköpings omnäjds landtmannaförening, som snart fick efterföljare. Det uppkom dock konkurrens i upplysningsverksamheten. Folkskolläraren Jöns Bergström, som bildade Östergötlands småbrukareförening 1903, förde fram ett program präglat av influenser från Danmark, som stod i konflikt med R:s linje. För R var den primära uppgiften för småbrukarrörelsen att höja småbrukarnas kunskaper och självkänsla, inte att organisera dem för politiska och ekonomiska ändamål. Efter en serie möten i Södermanland, där deltagarna enhälligt uttalat sig för jordbruksegnahem efter danska principer, bildades en småbrukarförening där i början av 1904.1 detta organisationsarbete spelade Alfred Edling och Gustaf Österberg viktiga roller men också R:s idéer fick genomslag. Södermanlands småbrukareförening antog parollen "Hem och jord", ett slagord lånat från R. Föreningen gav sitt fulla stöd till den små-bruksinriktade liberala egnahemspolitik som jordbruksministern Theodor Odelberg (bd 28) började driva på grund av det ökande opinionstrycket i landet.

Sina socialfilosofiska principer presenterade R i Revolt, ett trebandsverk som kom ut i en första upplaga 1904–06.1 detta manifest, skrivet på ett rapsodiskt och effektfullt sätt, utvecklades en and-industriell livsåskådning. Det var en frustande attack på samtiden och en provocerande konfrontation med industrialismen som beskrevs som fördärvlig och ledande till andlig förflackning. R efterlyste eldsjälar som genom sin övertygelse och hängivenhet för saken kunde sätta världen i gung-ning. Viljan att uppfostra och undervisa ett helt folk präglade verket. R:s patos bars av en stark tro på arbetets och engagemangets kraft. Han kände avsky för slappheten hos samhällets institutioner.

I Revolt pläderade R kraftfullt för omfattande offentliga insatser för nybildning av bärkraftiga småjordbruk samtidigt som han förhöll sig kritisk till hushållningssäll- skap och statsmakt. Dessa hade inte insett att småbruket utgjorde en särskild kulturell livsform och att produktionssättet var både moraliskt och ekonomiskt överlägset såväl större lantbruk som industri och stadsnäringar. "Småbruk! Oändligt dyra ord! Du famnar allt. Det fullödiga småbruket är ingen separatkultur. Det är all kultur. Den sanne småbrukaren har tid för allt. Han glömmer inga naturskatter. Han nyttjar allt – lånar det endast, lånar och trofast återgäldar. Just han går fram i naturen med den rätta pieteten, vården" (Revolt, l,s244).

Småbrukarrörelsen fick tidigt ett verksamt stöd från liberalt håll. Det väckte stort uppseende då den Staaffska regeringens jordbruksminister Gösta Tamm begärde ett statsanslag till R:s skola. Förslaget föll i riksdagen 1906, men året därpå, efter en livlig debatt i riksdagen och i pressen, beviljades skolan ett årligt bidrag på 5 000 kr. Sedan riksdagen på så sätt hade erkänt R:s insatser gjordes nya försök att inordna honom i de liberala leden. Den liberala vänsterflanken försökte knyta honom närmare till Frisinnade landsföreningen. R var dock ovillig att underordna sig partipolitiken och vägrade att låta sig utnyttjas som vallokomotiv.

Även radikala socialdemokrater började visa ett allt starkare intresse för småbrukarnas situation och R:s inspirerande engagemang och samhällskritik. Hans reformprogram, som sammanfattades i slagordet Jus och jord, lanserades av Karl-Erik Forsslund (bd 16) i det socialdemokratiska ungdomsförbundets tidskrift Fram sommaren 1906. En ytterligare stödjepunkt hade R bland de ungkonservativa. Dessa sökte att ta honom till sig som en samlande kraft i ett läge då unionsupplösningen och en ökande politisk polarise-ring präglade samhällsklimatet. En av unghögerns mest tongivande talesmän, Rudolf Kjellén (bd 21), höll ett för R:s sak avgörande tal vid riksdagens behandling av frågan om statsbidrag till Nordiska lantbruksskolan. "Väckelsen är inkörsporten till all upplysning. Och ingen har gjort den porten så hög och den dörren så vid för menige man i landet som just R" framhöll Kjellén. I skriften Ett program (1908) förespråkade Kjellén också stadigt understöd åt småbruken.

1907, då R stod på höjden av sin talarba-na, höll han 353 föredrag i jordbruks- och kulturfrågor med nära 40 000 journalförda åhörare. Han kunde enligt samtida källor hålla upp till åtta föredrag per dag för andäktiga lyssnare. 1908-10 skedde dock en minskning av antalet föredrag och kurser; sistnämnda år höll han 90 föredrag för ca 15 000 åhörare. 1910-talet innebar för R en vändpunkt i flera avseenden. Sverige var på väg att industrialiseras och han var klart medveten om att industrialismen snart inte längre skulle kunna hejdas. I takt med denna utveckling präglades hans agerande alltmer av desperation. Jordbruket "har blivit tillbakaträngt av industrialismen, som är tidens Belsebub, tidens stora fara, mot vilken det gäller att med allvar löpa till storms". Med tiden blev R alltmer ensam i sin kamp mot kommersialism och industrialisering. Föreläsningsverksamheten avtog och 1929 lades skolan ner sedan riksdagen, efter en stormig debatt, dragit in sitt understöd och i stället tillerkänt honom en årlig pension. Hagaberg såldes exekutivt två år senare.

R vigde sitt liv åt att med en väldig arbetsinsats söka omdana den kulturform som vilade på fabriks- och stadslivet. Som lärare, lantbruksskribent och folktalare var han osannolikt produktiv. Från 1890 till slutet av 1920-talet producerade R sammanlagt 7 000 trycksidor och över 25 000 brev. Under sina föreläsningsturnéer höll han dels närmare ett tusental enstaka föredrag med över 150 000 åhörare, dels närmare 9 000 föredrag vid kortare masskurser och vid skolans extra kurser. Enligt vittnesbörd från många håll framförde R sina föredrag med ett starkt patos och en sällsynt vältalighet. Det råder knappast någon tvekan om att hans filosofi och reformprogram fick en betydande spridning i småbrukarhemmen.

Känslan av kallelse var drivkraften i R:s intensiva folkbildnings- och undervisningsverksamhet. Vid Nordiska lantbruksskolan var han den obestridde auktoriteten i alla vetenskapliga och pedagogiska spörsmål. Skolan kretsade kring honom, och hans personliga engagemang och dragningskraft styrde verksamheten. Det var framför allt sättet att undervisa och det karismatiska förhållandet mellan lärare och elev som utmärkte R:s verksamhet. Likt en missionär spred han oförtröttligt och utan några hänsyn till den egna personen sina tankar från katedrar, talarstolar och tidningssidor. Redan 1898 utnämnde en journalist på en landsortstidning R till "det mindre lantbrukets apostel". Denna benämning spreds snabbt och i vida kretsar blev han sedan känd som 'jordbrukets apostel".

R var sin tids store jordbruksideolog men för honom var jordbruket inte målet utan medlet för ett yttersta mål: en högre andlig och materiell odling över huvud i landet. Avgörande för förståelsen av hans gärning som kulturreformator är hans natursyn. För R var jorden och naturen kulturens tyngdpunkt. Generellt sett sökte han kombinera en organisk och romantisk natursyn till en agrar ideologi. Industrialismen bröt mot naturens yttre och inre ordning och det gällde att återvinna den harmoni som var på väg att gå förlorad med det agrara samhällets sammanbrott. I detta avseende låg R:s anti-industriella uttalanden i linje med vad flera samtida civilisationskritiker, t ex John Ruskin och Verner v Heidenstam, hävdade.

R:s skrifter utgjorde en fortsättning på den motkultur som påbörjades av Viktor Rydberg och August Strindberg. Industrialismen i deras ögon betydde att det nya samhället inleddes med ett syndafall. Det vore lätt att dra den förhastade slutsatsen att de gav uttryck för en anti-modern livshållning. R framstår som en självständig arvtagare till denna civilisationskritiska strömning men han utvecklade en linje som pekade i riktning mot en förnyelse av jordbruket på ett modernistiskt sätt. Sin naturuppfattning ville han använda som inspirationskälla för att mobilisera småfolket och som murbräcka mot det industriella systemet. Naturskönheten skulle befria, men istället för naturdyrkan blev det snarare fråga om jorddyrkan.

R var en inspirationskälla för många men därmed är inte sagt att han lyckades förnya lantbruksundervisningen i den utsträckning han hade hoppats. Med hans verksamhet som förebild grundades 1901 Skånska lantbruksskolan av Nils Larsson i Dala (bd 22), en av R:s främsta och mest hängivna elever. R:s undervisning gav Sveriges jordbruksintresserade ungdom impulser till att utveckla jordbruket och han påverkade också många som sedan blev ledande inom bonderörelsen. Inspirerad av R var t ex Sigurd Svensson-Orjangård, grundare av Jordbrukare-ungdomens förbund, som såg en lösning av Sveriges kulturella problem i en restaurerad landsbygdskultur. Andra elever till R, som Ture Levin och Viktor Johansson, medverkade vid tillkomsten av Riksförbundet Landsbygdens folk 1929.

I forskningen har man lyft fram det populistiska inslaget i R:s sätt att befrämja småbruket för att motverka industrialiseringen av Norrland (Sörlin) men också sökt relatera hans tankegångar till en vidare europeisk tradition av civilisationskritik representerad av John Ruskin och Pjotr Kropotkin (Paulsson). Andra undersökningar betonar R:s position som karisma-tisk ledare, en profet som försökte skapa en agrar folkrörelse mot industrialismen (Toler 1992), eller ser honom som en av flera samtida aktörer som befrämjade egnahemsrörelsen och verkade för ett fosterländskt hem i en tid av snabb samhällsomvandling (Edling).

Om R har sagts att hans "allra största förtjänst ligger i den väckelse han åstadkom bland jordbrukarna, främst småbrukarna - och den lust till jordbrukarkallet han förmådde tända hos alla som kom inom hans personliga trollkrets" (Landin, s 41).

R:s son Folke R (1908–85) arbetade som bokhandelsmedhjälpare i Borås men gjorde sig framför allt känd som ornitolog och författare till fågelböcker. Han gav ut 15 skrifter om fåglar och natur, främst bland dem Svenska fåglar som 1946–69 utkom i 11 upplagor och såldes i sammanlagt 160 000 exemplar. I flera av sina arbeten vände han sig särskilt till barn. Folke R var i första hand inriktad på att sprida faktauppgifter om fågellivet och han fick ett betydande genomslag som propagandist på sitt fackområde.

Författare

John Toler



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Per R:s arkiv (82 vol: ms o art:ar av o om R, släkt- o gårdshandkar, stor korrespondens, räkenskaper, foton, klipp m m) i RA. - Brev från R i KB (bl a till Ellen Key), LUB (bl a många dll Nils Larsson), UUB o i SSA (bl a till C Lindhagen).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Mine herrar fordringsägare och borgenärer. [Rubr; sidrubr:] Upptecknadt efter anförande ... vid borgenärssammanträde på Rösjö d 16ju-li 1892. Karlshamn 1892. 19 s. [Undert: P. Jonson.] -Befordras under alla förhållanden baljväxten genom tillförsel af bakterier med ympjord och kunna äfven andra växter efter en viss jordympning göras förmögna till assimilation af fritt luftqväfve eller indirekt njuta deraf genom att jorden sjelf medels sådan ympning upphemtar det? Af P. Jonson (LA, Handl o tidskr, årg 31, 1892, Sthlm, s 237-241; även sep, 5 s). - Prospekt. Rösjös privata landtbruksskola, anstalt för högre undervisning o försöksverksamhet. [Rubr.] Sthlm 1893. 14 s. [Undert: P. Jönson-Rösjö.] - Meddelande från Nordiska landtbruksskolan Ramsjöholm pr Svartorp. [Rubr.] Sthlm 1894. 1 s. Sthlm 1895. (2) s. Falkenberg 1895. (4) s. -Prospekt [omsl]. Nordiska landtbruksskolan förlagd vid säteriet Ramsjöholm i Jönköpingstrakten ... fortsättningen af Rösjö privata landtbruksskola... [Rubr.] Jönköping 1894 [omsl]. 28 s. [Nya utg:] 1896 [omsl]. 26 s. ... med namnet Hagaberg ... 1899. 30 s. [Undert s 10.] 1904. 14 s. [Undert s 8.] 1905. 1908. 1911. 1917. 1927. - Nordiska landtbruksskolans tidskrift eller Landtmannens bok utgörande ur tidningar och tidskrifter samlade uppsatser rörande landt-bruket och dess binäringar m. m. främst de små landtbrukarne dll gagn förf af P. Jönson-Rösiö. D 1-10. Sthlm 1895-1900. 3815 s. [Ur nedan anförda tidskr o tidn.] (Även ansv utg.) 1. Uppsatser under åren 1890-91-92. 2. ... under januari-juni 1893. 3. ... under juli-december 1893. 4-10. ... under år 1894(-1900). Ny o illustr uppl: Landtmannens bok. Ser. 1—4 [utk vardera i h 1-3]. 1903-08. 1. 1903. 912, VIII s, s 923-928. [Ny tr] 1905. 2. 1905. 1010, VII s. 3. 1905-06 [-07]. 989, VII s. 4. 1907-08. 924 s. [Ur endera uppl många mindre särtr, vanligen fol o undert, bl a med rubr:] Illustrations- och uppsatsprof ur Landtmannens bok: På egen torfva, Sthlm u å, 16 s; Rotfrukternas odling ... utdeladt vid föredrag inom Vest-ra härads hushållsgille, Jönköping 1901, (4) s; Blad ur Landtmannens bok, Saml 1: När gubben Lund drefs från jorden / Stina / Tre kronor netto från hvarje höna, Eskilstuna 1902, 4 s; Separattrykk, Svea (mars 1903),Jönköping 1903,8 s,... (december 1903), 1903, 10 s; Oliverplogarna, Örebro 1903, 4:o, (2) s, [annan utg:] Oliverplogarne, Sthlm 1903, (4) s (undert P. J. R.); I skog! (Julnummer.), Jönköping 1907, 1 bl. -Tal vid Georg Verners graf den 31/1 1899. [Rubr.] U o o å. 4:o. 1 s. [Anon.] — Modernäringen. Populär handbok i landtbruket framförallt för de mindre landtbrukarne. Jönköping 1901. 32* s. [Avbrutet arb.] - Folkets bok. Populär framställning af allmänbildningens kunskapsgrunder. Jönköping 1901.32* s. - Matematik. 1*. Aritmetik. [Rubr.] Jönköping 1901. 28 s. [Ur föreg.] — Svea, månadsskrift för alla. Organ för landtbrukets lyftning och utveckling. Årg 1-7, 1901-07. Jönköping. 2575 s, (Även ansv utg.) [Härur många mindre särtr, vanligen Jönköping, fol, 1 s, o undert P. J., bl a med rubr:] Potatisen / Vallarna / Vårperlhvetet, 1901, 4:o; Manifest till rikets inbyggare 1902, 4 s (undert Engelbrekt); Vill du icke skaffa dig något nytt - tillvaratag åtminstone hvad du redan eger, 1904; Utsädets odlingsvärde, 1905; Hvad skördarna taga / Blandning af gödselmedel, 1905 (anon); Korta regler för odlingen af foderrotfrukter, 1905; Nummer ett i kreatursfrågan, 1905; Huvudpunkterna vid mjölkproduktionen, 1905; Mjölkrenaren, 1905; Sveriges första småbruksinstitut, 1-4, 1905, (2) bl; Vårt lands åkrar äro icke afdikade, 1905, 4:o. - Manifest till rikets inbyggare. [Rubr:] Du svenska folk! Jönköping 1902. 15 s. [Undert Engelbrekt.] [Ur Svea juli s å.] - Hur man blir rik. (Ur månadsskriften Svea.) Visby 1903. 15 s. (Gotl.-Posten nr 13 B.) [Nya utg:] Jönköping 1904. 15 s. ... rik. Grunderna för en rationell gödselbehandling. Sthlm 1907. 18 s. (Tidningen Svenska folkets Småskrifter 2.) - Blad ur Landtman-nens bok. Aftryck ... efter välvilligt tillstånd af dess förf. [Omsl.] Eskilstuna 1903. 47 s. ([Omsl:] Goda böcker, n:o 1.) - Några anvisningar för odling af våra vilda mångåriga baljväxter. Ur Landtmannens bok. Sthlm 1904. 12 s. [2 var.] - Landtmannens bok. Prof-häfte. Sthlm 1904. 48 s. - Små uppsatser i boskapsskötsel. Ur Svea ... Utdeladt i tiotusental under föredragsresor. Jönköping 1904.15 s. - Revolt. 1-3. Sthlm 1904-06. 1. Landtbruket. 1904. 448 s. 2. uppl 1908. 434 s. 2. Uppfostran. Undervisning. 1905. 352 s. 2. uppl 19[09-]10. 350 s. 3. Lifsfrågan. 1906. 276 s. 2. uppl 1910. 271 s. Härur särtr med rubr: Högern och bönderna!, Gbg 1911,4s; Kalkning, Malmö 1913,4:o, 1 s [kort citat]. Övers: Mulistusta, Hfors 1912, 326 s, 2. painos 1916. - En landtbrukskurs i kort sammandrag ... Efter under kursen gjorda anteckningar af B Forssell. Lindesberg 1906. 95 s. (Även: Separatuppl för Konst-, industri- och landtbruksutställningen i Norrköping 1906 [omsl].) Härur särtr med rubr: Om åkerjordens kalkning ....Jönköping 1907, (2) s; Om torf-strö och den ekonomiska fördelen af dess användning i ladugården och stallet m, m. ställen såsom uppsugningsmedel Nybro 1908, 4 s. - Tal vid mors graf Påskdagen den 15 april 1906 kl. 6,30 e. m. åjemshögs kyrkogård. [Rubr.] J[ön]k[ö]p[in]g [1906]. (2) s [Anon; över Sissa Pehrsdotter Jonson.] - Berättelse, aflemnad på begäran af chefen för jordbruksdepartementet ... Rösiö-verksamheten 1888-1905. [Rubr; omsl:] Något om Rösiö-verksamheten ... Jönköping 1906. S 2047-81. [Felaktigt betecknad och paginerad som Svea 1906, h 3.] Bilaga A: Rösiö-kurserna för allmänheten, 1894-1905 ... [Rubr.] Fol. 1 bl. - Uppsatser i husdjursskötseln. Helsingborg 1907. 16 s. -Landtbrukets hufvudstycken (utgör januarihäftet af månadsskriften Svea 1907). Stödpunkter åt allmänheten vid lokala landtbrukskurser ute i bygderna. 2. uppl Jönköping 1907. 158 s. 3. uppl 1909. 4. uppl: Delvis omarb. Hagaberg 1914. 128, XVI s. 5. uppl: d:o. 1916. 128, XV s. - Föredrag (Fyrväpplingen, Excel-siorförbundets organ, 1907, Hjo, 4:o, nr 3-4 [omsl: Redogörelse för Västergötlands tredje allmänna ung- domsmöte å Mösseberg midsommaren 1907], s 12-14). - Småbrukareutbildning och nya kulturvägar. Förslag till uttalande vid småbrukskonferensen i Stockholm 28/2 - 2/3 1907. [Rubr.] Jönköping 1907. (4) s. [Undert.] -Jorden (Jul, Konstnärsklubbens julbok, 1908, Sthlm, 4:o, s 23-33). - Tal vid S. Mattsons graf. Jönköping 1909. (3) s.-Jorden! / Elever vid Rö-siö-skolan vinterkursen 1909-1910 / Idealet. [Rubr:] Jönköping 1910. 8 s. [Undert s 6.] - Hagaberg. Småbruket. För studiebesökande. Jönköping 1911. 24 s. [Undert.] - Småbruket å Hagaberg. Jönköping 1912. 46 s. Overs: Hagabergin pienviljelys, Hämeenlinna 1914, 4:o, 74 s. - Kortfattad vägledning för studiebesökande vid Hagaberg under 1913. [Rubr.] Jönköping 1913. 8 s. — För deltagare i studiekurserna och tillfälliga studiebesökande vid Hagabergs småbruk. Jönköping 1914. 9 s. [Undert.] - Till makan, modren Elin Rösiö. Kantat på hennes femtioårsdag d 27 jan 1915. Ord av Per, tonerna af - - - [Förtitel: E. R. 1865 27/1 1915.] Sthlm 1915. 4:o. (11) s. [Anon.] - Redogörelse i sammandrag rörande min landtbruksskole-och öfriga lärareverksamhet - uteslutande mitt personliga arbete - (det arb. som utförts af biträdande lärare / = undantag/ samt af mina äldsta barn, ingår ej här). Ur arbetsjournalen tom år 1916 (hösten 1886-1916 - 30 år). Jönköping 1916. 4:o. 12 s. - Till den, som ... [Rubr.] Jönköping 1916. (2) s. [Undert:... i en min hustru tillegnadt exemplar af Landtmannens bok ... 1896; dikt till Elin R.] - Räddningen. Sthlm 1917. 60 s. - Undergången. Sthlm 1918.140 s. -Tal av far ull Ruth och Reidar vid vigselaltaret den 31 maj 1919. [Rubr.] Jönköping 1919. 7 s. [Anon.] - Tal av far under middagen på Ruths och Reidars bröllop den 31 maj 1919. [Rubr.] J[ön]k[ö]p[in]g u å. (4) s. [Anon.] - Arbetets seger. Hagaberg i 120 bilder. Sthlm 1921. 4:o. 48 s. - En kättares läror. Jönköping 1922. 24* s. [Ej slutfört arb.] - Betydelsen af förbättrad skogsvård. [Rubr.] Gävle 1925. 4 s. [Undert.] -Redogörelse i sammandrag rörande min verksamhet till och med oktober 1926 (ur arbetsjournalen). 1886-1926=40 år. Jönköping 1927. 30 s, 1 karta. - 19 29/10 28. Tal till Gösta och hans brud vid återkomsten till Hagaberg efter vigseln i Kristinakyrkan ... [Rubr.] J[önköping] u å. (4) s. - Elin, mitt livs krona. Bd 1*, *4-5. Sthlm 1931, 1933-34. 274, 330, 277 s. -Många andra särtr, vanl fol, 1 s o undert, bl a med rubr: Förharfval, u o o å , 8:o (undert P. J.); Odla ärter, bönor, vicker till mogna skördar! / Ett ofog / Sköt betet!, u o o å; Ur Lille jordbrukaren: Landtbruka-rens spalt af P. J. 100. I skog! (Julnummer), Falkenberg 1894, 1 bl; Jufversjukdomar hos kor, 1895 (sign P. J.); tr Jönköping (bl a ur Jönköpings-Posten o Smålands allehanda): Foderberedningen, 1908; Rösiö och "statsanslaget af 1908", u o 1909; Nidrykten, 1912, även s å, 4:o, 2 s; Boskapslöst åkerbruk, 1-3,1913, (3) bl; Jordbruket vid Hagaberg, 1914, 4:o, (2) s (undert P. J.); Grönfoderadministration, 1914, 8:o, 4 s; Guld-makeri, 1918, 1 bl; Självförsörjning, 1918, 4:o, 1 bl; Tidsfrågor, afd 1-2, 1919,1 bl; Torvströ, 1921; Det lilla råggräsets sista stunder, 1921; Kraftigt utsäde, 1921; Provmjölka 1921; Luften, 1921; Ljuset, 1921; Husdjurens näring, 1, 2-10,11-20,1921,1922,1923, fol o 4:o, (20) bl; I förbudsfrågan, u o [1922,] (3) bl; Ät grovt bröd!, 1922; Om kornas fodring och skötsel, 1922; Om skogsavverkningen, 1923 (undertP.J.); När skall folken vända? I kulturfrågan, 1-4, 1926, (4) bl; Till Konungen, 1928, 2 bl; Ett ord i pressen av mig själv angående min skolas ställning, u o o å. - Åtskilliga mindre prospekt, även sign eller anon. - Bidrag: i tidskr, med början 1890 Landtmannen, Linköping, 1891 Tidskrift för landtmän, Lund, Åkerbruket och husdjursskötseln, Sthlm, 4:o, o Svenska mosskultur--föreningens tidskrift, Jönköping, 1892 Landtbruks--tidskrift, Falun, Tidning för trädgårdsodlare, Sthlm, 4:o, Entomologisk tidskrift, Sthlm, o Biet, tidskr för Finlands landthushållning, Hfors, 1894 Lille jordbrukaren, Falkenberg, 4:o, 1895 Jordbrukarens veckoblad, Trelleborg, 4:o, o Trädgårdsskötseln, Norrköping, 4:o, 1896 Djurvännernas tidning, Sthlm, Jönköpings läns hushållnings-sällskaps tidskrift, Jönköping, o Skaraborgs läns hushållnings-sällskaps tidning, Lidköping; vidare, enl egen uppg, intill 1895: Nordisk landtmanna-tidning, Sthlm, fol, Nordisk mejeri-tidning, Sthlm, fol, Skogvaktaren, Sthlm, Fiskeri-tidskrift, utg af Norrvikens fiskerifören, Strömstad, Sverges hönstidning, Rosehill, Gbg, 4:o, Bigården, Linköping, 4:o, Djurskyddet, Sthlm, 4:o, Slöjdundervisningsblad från Nääs, Gbg, 4:o, Norsk Landmands-blad, Kristiania, Ugeskrift for Landmsend, Khvn, Deutsche Landwirtschaftliche Presse, Berlin; senare även: Praktiskt landtbruk, Vårgårda, Mejeri-bladet, Sthlm; därtill 171 sv o 11 utländska tidningar, varav 127 före Landtmannens bok 1-6, se förteckningar där d 6, 1895, o 10, 1899; några bidr nämnda i Toler, a a 1992, s 339 f; dessutom: Torsten Rudenschöld ... 1-2 (Arbetarbladet, 1925, Sthlm, nr 21 o 24 (27 o 30/1).

Utgivit: Minnesord sammanförda i tryck af P. J. R. (Familje-enskilt.) [Rubr:] Ur brev från barnen ... / Ur brev från Ruth ... Sthlm 1934. 16 s. [Sign.]

Källor och litteratur

Källor o litt: S Björck, Heidenstam o sekelskiftets Sverige (1946); A-M Carlsson, PJ R, hans personlighet o livsverk (1916); N Edling, Det fosterländska hemmet: egnahemspolitik, småbruk o hemideologi kring sekelskiftet 1900 (1996); J Karlzén, "Si, detta är nytt" (1940); G Landin, PJ R, en jordbrukets apostel o kulturreformator (1950); Några ord om P J R o hans verksamhet... (1912); L Paulsson, Revolt mot industrisamhället: civilisationskritik hos P J R samt några jämförelser med Pjotr Kropotkin o John Ruskin (1991); SMoK; S Svensson [Örjangård], PJ R (1918); S Sörlin, Framtidslandet (1988);J Toler, PJ R's Cultu-ral Revolt against Industrialism in Sweden 1888-1920 (Language and the Construction of Class Identity, ed B Stråfh, 1990); dens, P J R, "the agrarian prophet" (1992); dens, P J R:s natursyn o dess betydelse för hans bondeideologi (Bondens självbild o natursyn, ed B Larsson, 1994); dens, "Det mindre lantbrukets apostel": P J R som lärare o förnyare (Bebyggelsehist tidskr 1998).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Per J Rösiö, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6303, Svenskt biografiskt lexikon (art av John Toler), hämtad 2019-11-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6303
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Per J Rösiö, urn:sbl:6303, Svenskt biografiskt lexikon (art av John Toler), hämtad 2019-11-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se