Fredrik (Frits) I D Sandeberg, af

Född:1859-08-15 – Jakobs församling, Stockholms län
Död:1941-03-25 – Hedvig Eleonora församling, Stockholms län

Idrottsledare, Bankdirektör


Band 31 (2000-2002), sida 341.

Meriter

af Sandeberg, Fredrik (Frits) Isidor David, f 15 aug 1859 i Sthlm, Jak o Joh, d 25 mars 1941 där, Hedv El. Föräldrar: stadsmäklaren Hugo David af S o Maria Charlotta Branting. Mogenhetsex vid Nya elementarskolan, Sthlm, 13 dec 77, e o tjänsteman i Riksbanken 8 maj 79, anställd i bankirfirman C G Cervin, Sthlm, 5 maj 80, kontorschef där 00–39, led av styr för Sthlms gymnastikfören 82–85, av styr för Sthlms roddfören 84 o 87–92, av styr för Sthlms allm skridskoklubb 87–92, ordf i Sthlms velocipedfören 88-94, i Fören för skidlöpningens främjande i Sverige (Skidfrämjandet) 07–09, led av Sv gymnastik- o idrottsföremarnas riksförb:s (senare Riks-idrottsförb) förvaltnrutsk 07–13, av riksförbis överstyr 07–16, ordf i Sv skidlöpningsförb 08–10, led av Stadionstyr 15–35. -Ogift.

Biografi

Frits af S var en av de många läroverksynglingar i Sthlm som inspirerades av sin gymnastiklärare Viktor Balck (bd 2), den sv idrottsrörelsens främste pionjär. Det började den klassiska vägen med frivillig gymnastik. Värvad av Balck kom S att tillhöra stiftarna av den banbrytande Sthlms gymnastikförening 1875. Han ingick några år i styrelsen, stod i ledet av aktiva bl a vid en för sin tid stor gymnastikfest 1882 men valde som så många andra att från föreningsgymnastiken gå vidare till den renodlade tävlingsidrott som på allvar började initieras och organiseras under 1880-talet.

1880 var S medstiftare av Sthlms roddförening, även det en pionjärorganisation som tidigt bidrog till att ge rodden en snart förlorad tätposition inom sv tävlingsidrott. Han verkade här som styrelseledamot och organisatör av tävlingar och var även själv en framstående roddare. Skridskosporten i Sthlm organiserades i början av 1880-talet genom roddföreningen, och S engagerade sig som något av en banchef på Nybrovikens is. Då en specialförening för skridskoåkning, Sthlms allmänna skridskoklubb, uppstod 1883, sällade han sig till stiftarna. Också i denna förening arbetade S aktivt de första åren inom styrelsen och vid tävlingsarrangemangen.

Sin mest självständigt ledande roll i Sthlms tidiga idrottsliv spelade S inom cykelsporten, även den med 1880-talet som startdecennium. Han var ordförande i Sthlms velocipedförening och deltog i den rekonstruktion som innebar att föreningen gick upp i Sthlms allmänna velocipedklubb 1894. S deltog i ledningen för cykeluppvisningar på Cirkus, vid de första tävlingarna Mälaren runt (1892) m fl cykelevenemang.

Den sv idrottsrörelsen hade länge stora svårigheter att organisera sig på riksplanet. Skidsporten blev en av de första grenarna som fick en livskraftig riksorganisation, den 1892 stiftade Föreningen för skidlöpningens främjande i Sverige (Skidfrämjandet). S tillhörde stiftarna och blev en viktig gestalt inom den expanderande skidsporten. Sin viktigaste insats gjorde han här i samband med oroligheterna kring Sv skidlöpningsförbundets (från 1911 Sv skidförbundet) tillkomst 1908 och detta förbunds relationer till Skidfrämjandet. Under de första, svåra åren var S ordförande i båda organisationerna och bidrog till att rollfördelningen mellan de två nödtorftigt – om än inte slutgiltigt – klarlades. Han sökte även förgäves få till stånd en europeisk skidorganisation.

Efter sekelskiftet 1900 växte idrottsarrangemangen högst betydligt i storlek och komplexitet; de blev ett alltmer uppmärksammat inslag i samhällsbilden. S aktiverade sig bl a i de två största på sv botten, Nordiska spelen och Olympiska spelen (OS) i Sthlm 1912. Tyngst vägde hans insatser i de senare, ett megaevenemang för sin tid med krav på mobilisering av idrottsrörelsens allra bästa administrativa krafter. Som kontorschef på C G Cervins bankirfirma, en post han innehade i stort sett hela sitt yrkesverksamma liv, var S van vid ekonomihantering i den högre skolan. Hans kunskaper nyttiggjordes av organisationskommittén, det egentliga navet kring vilket hela förberedelsearbetet kretsade. S fungerade här som skattmästare.

I förlängningen av sina stockholmsolympiska uppgifter var S både sekreterare och kassaförvaltare i Föreningen sjätte olympiaden, en sammanslutning med uppgift att samla in pengar för Sveriges deltagande i följande OS, avsedda att äga rum i Berlin. Resultatet blev betydande summor - men kriget omöjliggjorde evenemanget. En annan post med indirekt grund i OS-arrangemanget som S hade var ledamotskapet i den statliga Stadionstyrelsen. Där kom hans kunskaper om den dyra anläggningens finanser väl till pass.

Som ledamot av överstyrelsen i Sv gymnastik- och idrottsföreningarnas riksförbund, som bildats 1903, innehade S viktiga funktioner; han tog del i den egentliga ledningen av den löpande verksamheten inom förvaltningsutskottet och fungerade några år då hans inflytande kulminerade, 1913–16, som förbundets skattmästare.

S vägleddes av en sträng idrottsmoral, vilket särskilt framkom när det gällde den ständigt aktuella amatörfrågan. Han deltog tidigt i utarbetandet av amatörregler på engelsk grund. Inom riksförbundet medverkade han i kommittéarbete bl a för ett hållfast regelverk. Till sin natur föga debattlysten eller provokativ tog S 1920 det uppseendeväckande steget att officiellt och i skrift kritisera ledare inom riksförbundet för brott mot ledaramatörismen; han vände sig mot vissa idrottsledares strävan efter arvoden för att förbättra sin privatekonomi.

S framstår som en typisk representant för den sv idrottsrörelsens pionjärorganisation. Han gick från eget aktivt idrottande till ledarskap, från gymnastik till tävlingsidrott och från lokala poster till riksledande. Hans ekonomiska professionalism kom väl till pass i en verksamhet med alltmer omfattande finanser.

Författare

Jan Lindroth



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

S:s papper i Sveriges centralfören:s för idrottens främjande arkiv, RA.

Källor och litteratur

Källor o litt: Riksidrottsförb:s arkiv, RA.

E Bergvall, F S död (DN 26 mars 1941); J S Edström, F S död (SvD 26 mars 1941); J af Klercker, Sv skidförb 1908-1933 (1933); J Lindroth, Idrottens väg Ull folkrörelse (1974); NF:s sportlex, 6 (1946); SMoK; Sv folkrörelser, 3 (1939).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Fredrik (Frits) I D Sandeberg, af, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6335, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Lindroth), hämtad 2018-12-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6335
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Fredrik (Frits) I D Sandeberg, af, urn:sbl:6335, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Lindroth), hämtad 2018-12-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se