Meriter

1 Scheutz, Per Georg, f 23 sept 1785 i Jönköping, d 22 maj 1873 i Sthlm, Jak o Joh. Föräldrar: vinhandlaren o källarmästaren Fredrik Christian Ludvig S o Johanna Christina Berg. Elev vid Jönköpings skola o Växjö gymn, inskr vid LU 12 dec 94 o 26 sept 03, teol ex där 6 dec 03, jur ex 15 mars 05, kameralex 8 juni 05, allt vid LU, auskultant i Göta hovrätt 27 mars 05, eo kanslist vid Nedre justitierev 15 okt 11, tf domhavande, v auditör vid Svea artillerireg 18 jan 14, auditör där 8 nov 14–5 juni 16, ägare av Cederborgska boktryckeriet (från 1 aug 20 G S:s tryckeri), Sthlm, 1 okt 16–febr 43, delägare o medred av Anmärkaren 11 okt 17–24 jan 20, erhöll utgivn:bevis för Anmärkarne 16 sept 19, ägare o red där 26 jan–29 nov 20, medutgivare av Argus (o efterföljare) 18 nov 20–16 jan 22, medred där 29 nov 20–31, i red för Aftonbladet 42–71, erhöll pension av riksdagen 60, sekr i Sv industrifören. – LVA 56.

Trolovad 14 mars 1823 i Sthlm (bouppt, SSA) m Anna Margareta Schaumann (Sjöman), f 23juli 1795 ijönköping, d 16 mars 1823 i Sthlm, Klara, dtr till skomakarehustrun Christina S.

Biografi

Georg S började studera juridik vid LU med siktet inställt på en bergsexamen men upptäckte snart att universitetsstudier inte var det bästa sättet att nå detta mål. Istället fullföljde han juridikstudierna och tjänstgjorde, efter att ha antagits vid Göta hovrätt, under fem år inom domstolsväsendet. När möjligheter öppnades till att avlägga bergsexamen vid UU försökte han av ekonomiska skäl och med hänvisning till sina tidigare studier att få läsa en kortare kurs men nekades detta. Efter ytterligare juridisk verksamhet i centralförvaltningen lämnade han, uppenbarligen utan saknad, ämbetsvärlden 1816 som auditör. Han var då i någon mån etablerad som författare. Enligt en egenhändig förteckning hade S skrivit dikter alltsedan tjugoårsåldern och medverkat under signatur i flera tidskrifter med juridiska och statsrättsliga uppsatser men också, belysande för hans fortsatta inriktning, med en uppsats om telegrafins användande som brevpost (1809).

S kom, utan att tillhöra förgrundsfigurerna, att ingå i kretsen kring Lorenzo Hammarsköld (bd 18) men övergav snart romantiken. Hans renlärighet var redan ifrågasatt bland fosforisterna när det visade sig att den definitivt övergivits i ett långt förord till en översättning av romantikern F L Z Werners Dalens söner (1817), vari kritiken av det han benämnde "en teosofisk hierarki" väckte starka negativa reaktioner hos hans tidigare meningsfränder.

S inköpte Fredric Cederborghs (bd 7) tryckeri 1816 och blev dennes medredaktör för den nyligen grundade Anmärkaren. Tidskriftens snabba utveckling till att bli ett av de första moderna pressorganen i bemärkelsen kritisk och ifrågasättande av gällande regelverk kan till stor del tillskrivas S. Han var den av de två som gjorde den tyngre och mest målmedvetna insatsen. Detta manifesterades främst i de uppmärksammade artiklarna kring det s k Värmdömålet, ett mordfall där S:s artiklar, som även förebådade den humanitärt orienterade kriminaljournalistiken, starkt kritiserade myndigheternas handläggning. Utöver att rikta sig mot enskilda ämbetsmän utgjorde de också ett angrepp mot adlig byråkrati som sådan och förespråkade utvidgad tryckfrihet och omdaning av samhället i liberal riktning.

S:s samarbete med Cederborgh gick dock allt sämre och resulterade i att de polemiserade mot varandra i spalterna. Efter att tidskriften blivit föremål för indragning grundade S Anmärkarne tillsammans med Johan Johansson (bd 20). Särskilt efter dess ombildning till Argus skärptes den kritiska tonen och den blev snart den främsta företrädaren för den regimkritiska pressen. För båda redaktörerna framstod England som mönsterlandet, en medelklassens medelväg mellan de franska och tyska ytterligheterna. S var först utgivare men snart endast tryckare och den som reviderade och kontrollerade de ibland vildvuxna alster Johansson producerade. I litterärt hänseende innebar Johanssons allt större inflytande på innehållet en tillbakagång.

S:s politiska ståndpunkt framstod som ytterligare radikaliserad i hans 1837–38 utgivna tidning Spegeln, liksom i en under uppenbarligen lätt avslöjad anonymitet publicerad broschyr, Slägtvälde och idévälde (1840). I båda förekom starka angrepp på såväl ärftliga privilegier som kungahuset och fyrståndsriksdagen. S inträdde i Aftonbladets redaktion 1842 med uppgift att bevaka utländsk press och att skriva inom områden som kultur, ekonomi och vetenskap. Av kontraktet med Lars Johan Hierta framgår att han skulle fungera som dennes ersättare. Han behöll sysslan nästan livet ut.

Tidningsföretagen och särskilt tryckeriet gav S ekonomiska möjligheter att utveckla sina litterära intressen, som till stor del utgjorde en manifestation av hans liberala åskådning. Mycket goda språkkunskaper resulterade i ett stort antal översättningar och tolkningar alltifrån Xenofon via Boccaccio och Shakespeare till Eugène Sue och Victor Hugo. S önskade att allmänheten skulle upptäcka vad han benämnde den oförfalskade Shakespeare. Avsikten var att ge ut dennes samtliga dramatiska verk, vilket misslyckades trots att Esaias Tegnér engagerade sig genom att sprida prenumerationssedlar och uppmuntra företaget. Projektet väcktes åter till liv 1825, då tillsammans med Johan Henrik Thomander, men också denna gång blev det en torso. De översättningar S gjorde för främst undervisningsbruk var, skriver han till August v Hartmansdorff (bd 18), pedagogiskt överlägsna flertalet liknande genom att översättningen trycktes mellan originalets rader. Som förläggare hade S, enligt vad prospekt utvisar, de egna titlarna som ryggrad i en inte alltför omfattande verksamhet.

S:s intresse kom redan på 1820-talet att alltmer inriktas på vad som kan betecknas som praktisk vetenskap. Publicistiskt inleddes detta med den månatliga Journal för manufakturer och hushållning (1825–26 o 1833–34), den första publikation i sitt slag i landet som var inriktad på att efter prövning av den vetenskapliga halten presentera artiklar i utländska tidskrifter och nyutkommen litteratur med rön som ofta var möjliga att omsätta i praktiskt bruk av läsaren. Genom att S blev sekreterare och drivande kraft i Svenska industriföreningen fick tidskriften en huvudman och en ny form; den utkom 1834–39 under titeln Sv industriföreningens tidskrift. Utan synbara svårigheter samarbetade S här nära med föreningens ordförande v Hartmansdorff, som samtidigt förkroppsligade den repressiva presspolitiken. När föreningen tynade och tidskriften upphörde grunda- de S omgående det kortlivade magasinet Tidning för näringarne (1840–41), också det utkommet på den egna pressen liksom ytterligare en tidskrift med samma målsättning.

S publicerade med början redan 1817 men framför allt under 1830-talet också ett antal grundläggande tekniska handböcker, de flesta under serietiteln Bibliotek för konst, slöjd och tillämpad vetenskap; i några fall stod han för originalet, men de allra flesta var översättningar. Den aldrig uppnådda målsättningen för serien var 50 titlar. Den stora Industriens bok (1860–61) formades till ett andligt testamente, en lovprisning till teknikens utveckling och möjligheter att omdana samhället. Genom dessa trägna introduktioner av utländsk teknik och vetenskap liksom på det publicistiska området i övrigt genomsyrades S:s verksamhet av framstegs- och reform tro.

Som praktisk uppfinnare förefaller S ha framträtt 1819, då han sökte patent för en maskin avsedd att mekanisera stora delar av den huvudsakligen manuella processen i tryckerinäringen alltifrån infärgning till tryck. Försöken att lansera denna och ytterligare uppfinningar, som han hade ensamrätt att använda, gjorde att han hamnade på kollisionskurs med Boktryckar-societeten. Efter åtskilliga turer erhöll han 1831 patent på en förbättrad version. Den färdiga maskinen fann emellertid ingen köpare eftersom moderna och överlägsna pressar redan hade börjat importeras från England. Åtskilliga andra patentansökningar som gällde bl a hydraulik och ångturbiner bifölls, men det praktiska genomförandet förefaller ha varit mycket begränsat. Andra uppslag fick anonymt plats i hans böcker och tidskrifter.

I början av 1830-talet hade S påbörjat det stora projekt som skulle sysselsätta honom nära nog livet ut, konstruktionen av en räknemaskin som kunde beräkna och trycka felfria tabeller för användning inom matematik, astronomi och statistik, ett alltmer efterfrågat hjälpmedel. Hans egen utgångspunkt var främst erfarenheterna från arbetet med förbättrade pressar. 1833 publicerade han en artikel om Charles Babbages berömda maskin. Han försökte sedan utan framgång engagera finansiärer utomlands, men efter sex års arbete var den första prototypen ändå färdig 1843.

Prototypen konstruerades med enkla medel i hemmet efter S:s ritningar av sonen Edvard Georg Raphael S (1821–81). Edvard S studerade 1835-41 vid Teknologiska institutet och fick under ett par år efter examen försörja sig som tryckare innan han 1843 övertog faderns firma för att omgående sälja den. Understödda av ett positivt intyg av VA, företrädd av bl a J J Berzelius, inledde far och son försöken att sälja räknemaskinen, främst i England, där stöd uppbådades i inflytelserika kretsar, inte minst från Babbage själv, som nu definitivt misslyckats med att introducera sin maskin och som hållits löpande underrättad om S:s arbete. När S inte beviljades statliga medel i Sverige för att utveckla den avstannade arbetet. VA ställde sig då också mer negativ och tvivlade på möjligheterna att åstadkomma en maskin för praktiskt bruk som överträffade tillgängliga standardtabeller. Vid riksdagen 1850–51 gjordes detta till en politisk fråga och understöd drevs igenom främst av oppositionen i borgarståndet. Troligen bidrog också privatpersoner ur liberala kretsar ekonomiskt.

1853 var den andra maskinen färdig, i grunden densamma som den första men utvecklad av Edvard S och professionellt tillverkad på Johan Wilhelm Bergströms mekaniska verkstad. Systematiska försök av framför allt Edvard S att introducera den först i England och sedan på kontinenten gjordes nu i kompanjonskap med uppfinnaren Pehr Ambjörn Sparre. Flera patentansökningar tillsammans med uppmärksamhet i pressen och medalj vid världsutställningen i Paris 1855 balanserades emellertid av ofördelaktiga uttalanden av bl a föreståndaren för Parisobservatoriet, och inte heller denna gång blev det någon framgång trots att enstaka exemplar såldes. En tredje men föga mer utvecklad maskin tillverkades i England 1859. Ett exemplar av denna, som såldes till det brittiska General Register Office för att bearbeta det omfattande materialet från folkräkningar, användes vid publiceringen av English Life Table 1864 men bedömdes som misslyckad både ifråga om kalkylerna och trycktekniken. Detta innebar också det definitiva slutet för den Scheutzska räknemaskinen.

S blev senast 1857 föreståndare för Sparres frimärkstryckeri i Sthlm och var delaktig i utvecklingen av de litografiska metoderna och produktionen av flera av de första frimärksmotiven liksom i försöken att anbringa färgstämplar på postala helsaker. Han arbetade också på utvecklingen av en roterande ångmaskin, som visserligen kom i industriell tillverkning men inte förefaller ha inneburit någon ekonomisk succé.

S erhöll under slutet av sitt liv åtskilliga bevis på offentlig uppskattning i form av livstidspension, ordnar, inval i VA och K priset av SA men avled utan ekonomiska tillgångar. Vid sin död representerade han som en av de sista den tidiga sv liberalismen, och minnestecknarna påtalade hans stora anspråkslöshet och välvillighet mot sina anställda. Han uppträdde under sin långa bana som skribent oftast anonymt och den altruism som kännetecknade många av hans företag var särskilt påtaglig vid utvecklingen av räknemaskinen, där den egna vinningen spelade en helt underordnad roll. Som uppfinnare var S endast i liten utsträckning teoretiskt medveten; i stället var han inriktad på att genom experiment och med enkla ritningar förbättra andras idéer och att lösa praktiska problem.

Edvard S förestod under en period Sparres frimärkstryckeri - det avvecklades 1870 - men tycks under sina sista år i faderns efterföljd huvudsakligen ha livnärt sig på översättningar och på att i artiklar introducera utländsk teknologi. Liksom S avled han utblottad.

Författare

Anders Burius

Arkivuppgifter

Papper (korrespondens, ämnesordnade handl:ar m m) efter Georg S i KB; Handl:ar efter Georg o Edvard S även i NordM. - Brev från Georg S i KB (bl a till J C Askelöf, firma N M Lindh o dll P A Wallmark), LUB (bl a till J H Thomander) o i RA (bl a många till A v Hartmansdorff).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Om ett vidsträcktare användande af telegrafer. Insändt (Journal för litteraturen och thea-tern, 1809, Sthlm, 4:o, n:o 53 (13/11), s [2] f; anon). -Er Nordens Förening önskelig? ... af Grundtvig. Kjö-benhavn 1810 ... Nordens Gjenforening ... af A. Nielsen ... 1810 (Jönköpings tidning, 1810,4:o, n:o 33-34 (11 o 18/8), recension, sign: -z.; omtr i Örebro tidning, 1810, 4:o, n:o 42 o 45 (16 o 23/8), sign S - z). -Hemliga samfund; undersökning om deras ursprung och deras fortplantning till närvarande tid (Journal för litteraturen 1811, s 1049 f, 1053-55 (i nr 263 f, 11 o 12/11); sign: -t.-). - Strödda förslagsmeningar angående en ny lagstiftnings method för Sverige (Den oväldige granskaren, 1811, Sthlm, n:o 29 (17/4), s [1-4]; anon). - Idéer till ett förbättrat system i afseende på de i Sverige brukliga penningstraff (Juridisk och ekonomisk läsning, h 4, Upsala 1813, s 108-117; anon). - NattäfVentyret. [Inre titel.] Sthlm 1815.52 s. [Anon.] (Samlaren. Vitter ströskrift, h 3.) -Handbok för så väl enklare som mera konstig blekning vinter- och sommartiden, af lin, blånor och lingarn, drell, hollandslärft, bomullsgarn och bomullstyger, papper, vax och halm, gamla böcker och kopparstick, m. m., i sammandrag efter: Higgins, Homes, Tenners, Chaptals, Turnbulls, 0'Reillys, m. fl., skrifter i detta ämne, till tjenst för landthushållare och fabrikanter. Sthlm 1817. 28 s. [Anon.] 2. uppl, rättad o till-ökt, 1820. 31 s. - Inledning (F. L. Z. Werner, Dalens söner Sthlm 1817, s V-LII, anon; omtr i 2. uppl, [Sthlm 1864,] s I-XLII: Upplysningar). - Handbok i ritkonsten. Innefattande linearteckning på fri hand, geometrisk linearteckning, ornamentsteckning, arkitektur- och perspektifritning, figurteckning, landskapsritning samt register öfver ritmaterialier, konsttermer, m. m., och en karakteristik af de namnkunnigaste målares teckningssätt. Sthlm 1832. VI, 257 s, Pl. 1-9. [Anon; fullst bearb efter uti litt.] ([Omsl:] Bibliotek för konst, slöjd och tillämpad vetenskap [2].) 2. uppl:... hand och efter ögonmått, geometrisk ... Upsala 1842. VII, 242 s. [Ej anon.] - Portatif räkne-machin i form af en liten bok. En tillämpning af J Ne-pers, baron af Marchiston Q Napier of Merchiston], räknestafvar. Jemte underrättelse om bruket deraf, ull multiplikations förvandling i addition, finnande af qvoterna i division, procentberäkningar, tariffers upprättande för skiften och utdelningar, samt andra cal-culer som erfordra noggrannhet på sista siffran. Sthlm 1834. 8 s, (10) s "räknestavar". [Text, undert: G. S.] - Slägtvälde och idévälde, eller det som var och det som kommer. Sthlm 1840. IV, 122 s. [Enl uppg även anon.] - [B v Beskow,] Har Sverige publicitet och publicister? ... 1839 ... (Det tjugondeförsta Aftonbladet, 1840, Sthlm, fol, n:o 145, 149, 155, 182, 185 (26/6-12/8); recension). - Trollkammaren (ibid, 1841, n:o 195-197, 199-201 (25-31/8); novell).-Vägen till naturens riken. En elementarboki naturhistorien. För lägre läroverk och sjelfundervisning. Jemte ett register, innehållande omkring 6200 namn på naturhistoriska föremål och användbart som ordbok, vid läsning af resebeskrifningar och andra lokalskildringar, handelsberättelser från främmande länder, o. s. v. Sthlm 1843. 409 s. - Scheutz, Georg (Biografiskt lexi-con öfver namnkunnige svenska män, 14, Upps 1847, s 54-66; självbiogr). - Handbok för bleckarbeten, innehållande fullständiga underrättelser om sätten att bereda och bearbeta alla slags bleck af jern, stål, koppar, messing, bly, tenn, zink, silfver, guld och platina, samt att genom förgyllning, lackering m. m. försköna de frambragta arbetenas yta. Till tjenst för jernverks-ägare, guld- och silfverarbetare, bronsfabrikanter, bleckslagare, plåtslagare, kopparslagare, messingssla-gare och andra metall-fabrikanter. Med figurer, föreställande de nyaste och mest bepröfvade redskap och verktyg för ofvannämnde arbeten. Sthlm 18[35-]49. 129 s, 3 pl-bl. [Anon; fullst bearb efter uti källor. Påbörjad för men ej upptagen i serien Bibliotek för konst...] - Nytt och enkelt sätt att lösa nummereqva-tioner af högre och lägre grader. Efter Agardhska teorien. För praktiskt behof. Sthlm 1849. 75 s. [Med anl av C A Agardh, Appercu de la méthode des series ... 1849, o besvarat av denne med följande Bihang ... s å.] - Förord (C. A. Agardh, Bihang Ull skriften: Nytt och enkelt sätt att lösa nummereqvationer efter Agardhska teorien ... utg af G S, Sthlm 1849, s 1-4). -Serier, beräknade, satta och tryckta med machin. [Rubr.] Sthlm 1854. 4:o. 2 bl. - Machine å calculer, que présente les resultats en les imprimant elle--méme. Inventée ... Sthlm 1855. 4:o. 4 s. [Anon; tills med E Scheutz.] - A. D. 1854 .......N° 2216. - Letters patent ... for the invention of "Improvements in ma-chinery or apparatus for calculating, and printing the results of such calculations." Provisional specification / Specification. [Rubr] London 1855. 4:o. 11 s, 3 pl-bl. (Tills med E Scheutz.) -Jorden. Illustrerade naturbilder. Sthlm 1856. (8), 243 s. (Bibliothek i populär naturkunnighet, 1.) 2. uppl. Rättad, tillökt, o försedd med register, 1857. (8), 246 s. 3. uppl. Rättad o betydl tillökt, efter de nyaste upptäckter, samt försedd ... 1863. (8), 354 s, 1 pl-bl. -Specimens of tables, calcula-ted, stereomoulded, and printed by machinery. London 1857. 1 pl, XVIII, 50 s, 1 pl i fol. [Dedik; tills med E S. Annan utg:] Spécimen de tables calculées steréo-typées et imprimées au moyen d'une machine. Paris 1858. 1 pl, 68 s, 1 pl i fol. - Den scheutziska räknemaskinen (Aftonbladet, 1859, n:o 17 (22/1); tills med E Scheutz). - Stockholm. Illustrerade utkast. [Förtitel: IllustreradtStockholm.] Sthlm 1860 [förtit]. 191, Vs, 1 pl-bl, 1 lös vikt karta. - 9. Pehr Lagerhjelm. Assessor i Kongl. Bergskollegium (VA, Lefhadsteckningar öfver ... ledamöter, bd 1, Sthlm 1869-73, s 71-76 [1869]). - 21. Axel Erik von Sydow. Öfverste, chef för K. väg- och vattenbyggnads-corpsen (ibid,*s 241-250 [1870]). - Div prospekt för bl a: sortimentet 1818, 1825,1826,1827,1828,1832, (4) s, Shakespeares verk 1818, fol, (2) s (undert), d:o, 4:o, Register över Stockholms tidningar, 1818, (4) s (anon), F W v Schubert, Resa genom Sverige, Norrige .... 1823, (4) s, Journal för manufaktur och hushållning, 1826, 1827, Bibliotek för konst1832, 1833, Handbok i mekaniken, 1835, Handbok .... 1835. - Ytterligare bidrag i Aftonbladet 1841-71. - Skrifter 1843-64 om S och hans räknemaskin samt dess resultat anförda i bibliografi över S i VA, Lefnadsteckningar Bd 2, Sthlm 1878-85, s 178 f.

Utgivit: C. W. Hufeland, Wi och wåra förfäder i fysiskt hänseende; en betraktelse. Sthlm 1816. 37 s. [Anon; företal avj H Seldener (ev även övers).] - [W Shakespeare,] Shakspeares verk. D 1-2. Sthlm 1820, 1825. 1. Köpmannen i Venedig ... 1820. 155, IV s. [Övers av S; övriga av J H Thomander.] De muntra fruarna i Windsor ... 1825. 201 s. Som ni behagar ... 1825. 180 s. 2. 1825. Trettondagsafton eller Hvad ni vill... 179 s. Antonius och Cleopatra ... 246 s. Konung Richard den andre ... 158 s. - F de Salignac de La Mothe Fénelon, Les aventures de Télémaque, fils d'Ulysse. T1-2. Sthlm 1832. 293, 319 s. [Anon.] - Bibliotek för konst, slöjd och tillämpad vetenskap. [Omsl.] [1-11.] Sthlm 1832-49. [Anon, även bearb och/eller övers.] 1. Handbok för helsans bevarande. Efter [F] Chaussier o [J] Morin ... med tillägg o förändringar, lämpade efter Sveriges klimat och seder. 1832. 217 s. 2. [G S,] Handbok i ritkonsten ... 1832. VI, 257 s, 9 pl-bl. [Se Tr arb ovan.] 2. uppl Upsala 1842. VII, 242 s. [Ej anon.] 3. S. F Lacroix, Handbok i landtmäteriet... 1832.138, (9) s, Pl. I-tV. 4. [J S E] Ju-lia-Fonlenelle, Handbok för tillverkning och rening af oljor... 1832.106, (7) s, 2 pl. [I sammandr med rättelser o tillägg.] 5. [O] Terquem, Handbok i algebra ... 1832. XX, 399 s, 1 pl. 2. uppl 1849. 6. Handbok i teknologien eller slöjdkunskapen. Efter S. F. Hermb-städt... 1832. VI, XIX, 395, (12) s. [Fullst bearb.] 7.Ju-lia-Fontenelle, Handbok för ättike-tillverkning ... 1832. 81, (6) s. [I sammandr.] 8. JJ Prechtl, Handbok för bryggning och maltberedning ... 1833. 77 s, 1 pl. [Med tillägg o förändr.] 9. C oj G Bernouilli, Handbok i mekaniken. Efter R Brunton ... D 1-2.1833-35. (8), 174 s, 1 pl, 148 s, 1 pl. 10. C. Bailly, Handbok i naturkunskapen ... 1835. XV, 276 s, Tab. 1-4. [Fullst bearb.] 11. [M Luttrop,] Handbok i svartkonsten ... [Rubr.] 1839. (12), 503 s, Tab. 1-8. - [M Luttrop,] Norrige. Artikel ur Svenska bondens tidning, för hvil-ken denna anses hafva blifvit indragen. [Rubr.] Sthlm 1836. 16 s. [Anon; ur 1836, n:o 49 o 50.] - C. A. Agardh, Bihang till skriften: Nytt och enkelt sätt att lösa numtnereqvationer efter Agardhska teorien. Innehållande seriemetodens tillämpning vid bestämmandet af imaginära, lika, och nära hvarandra belägna rötter i en eqvation. Sthlm 1849. 15 s. - Den praktiske affärsmannen. Handbok för handlande och handt-verkare. Jemte underrättelse för ynglingar, som ämna inträda i näringsklasserna. Bearb efter ... "Der kleine Rotschild." Sthlm 1856. VIII, 362 s. 2. öfversedda uppl: ... näringsklasserna. Efter in- o uti källor. 18 [67-] 68. VIII, 350 s. 3. öfvers o tillök uppl 1875. VIII, 364 s. -J. J. Åstrand, Universal-lexikon för köpmän, fabrikanter, konsuler och alla, som stå i närmare beröring med handeln, omfattande handelsgeografi och statistik, in- och utländska handels-usancer, handels- och vexel-lagar, tullbestämmelser och tulltaxor, in- och utförsel af produkter och fabrikater till och från Sverige; reduktion af utländska mynt, mått och vigt till motsvarande svensk valör; teknologi, landt-bruk, fysik och kemi, såvida de röra handeln i allmänhet och svenska handeln isynnerhet, m. m. Utarb efter de bästa och nyaste svenska och udändska källor, med grundläggning af [W] Hoffmans encyklopädie. D 1-2. Sthlm 1855 [1853-59], 4:o. [Anon; slutlig bearb. Utk i 17 h.] 1. A-K. 18[53-]55. 384 s. 2. L-Ö. 1855 [-59]. 397 s. - Industriens bok. Uppfinningarne och slöjderna. Skildrade från historisk och teknisk ståndpunkt. Bearb är, med särskildt hänseende till sv förhållanden, öfversedd o tillökad. Serie 1-2. Sthlm 1860-61. [Till större delen övers av C E Svalander] 1. [Omsl: Afd 1-8.] 1860-61.526, IX s, 1 litogr pl. [H 1:] 2. uppl s å. 64 s. 2. [Omsl: Afd 1-6.] 18[60-]61. 433 s [enl innehållsfört komplett], - Periodica: Anmärka-ren, [Saml 3,] 1817, n:o 3 (11/10) - 1820, n:o 6 (22/1), Sthlm, 4:o (medred, anon); Anmärkarne, 1820, n:o 1-48 (26/1-29/11), Sthlm, 4:o, 112 [=212] s (utg o anon red); Argus, politisk, litterär o commer-ciell tidn (1822-27: Argus den andre/tredje), 1820-27, Sthlm, fol (utg tills medJoh. Johanson, medred åtminstone tom 1831); Register öfver Stockholms tidningar, 1819, Sthlm, 4:o, Januarii*, 22 s (utg, anon, över Anmärkaren, Dagligt allehanda med Bihang, Handelstidningen, Post-tidningen, Inrikes tidningar o Stockholms posten); Journal för manufakturer och hushållning, årg l-[4], 1825-26, 1833-35: 1. 1825, 252, 8 s, 8 pl, 2. 1826[-28], 381 s, 12 pl, [3.] 1833, 424 s, 12 pl, [4.] 1834-35,438, (16) s, 11 pl (utg); Svenska industriföreningens tidskrift, 1834 (december) -1839, Sthlm, 37 s, 1 pl, 384, (8) s, 11 pl, 354, (8) s, 12 pl, 394, (8) s, 11 pl, 355, (7) s, 10 pl, 366, (7) s, 9 pl (utg o red, anon); Svenska bondens tidning [rubr], 1835-36, Sthlm, 4:o, 34 + 50 nr ä (4) s (red, anon) [indragen, följande utg i stället]; Spegeln [rubr], 1837-38, Sthlm, 4:o, 52 + 52 nr ä (4) s (red); Tidning för näringarne, 1840-41, Sthlm 1840-42, 4:o, 12 + 52 nr å (4) s (utg); Svensk illustrerad polytechniskjournal: Populära meddelanden hemtade från technikens och fabrikationens områden, beskrifningar å nya upptäckter och uppfinningar, med talrika förklarande träsnitt jemte en populär kurs i technologien, med 35 plancher i stålstick, för mechanici, ingeniörer, slöjdid-kare, fabrikanter, handtverkare, samt för alla, som vilja göra sig bekanta med utlandets techniska framsteg, bd 2, Sthlm 1852-53,4:o, 200 s; Polytechniska notiser, [rubr] N° 1-5*, 1854 (jan-maj), Sthlm, 4:o, 56 s, Tab. 1-2. [Forts av en avd med samma titel i föreg.] 

Översatt: [E A W] v Zimmermann, Brasilien, enligt de nyaste och säkraste underrättelser skildradt. [Omsl: Brasilien, skildradt ...] Jönköping 1809. (8), 179 s. - [W Shakespeare,] Julius Cesar, skådespel af Shakspeare. Sthlm 1816. VIII, 130 s. [Även anon.] 2. uppl 1831. 203 s. [Ej anon.] - [F de La Mötte Fou-qué,] Eginhard och Emma. Romantisk händelse vid Carl den Stores hof. Sthlm 1817. 69 s. [Anon.] - F L Z Werner, Dalens söner. D 1-3. Sthlm 1817. LII, 171 s; s 173-277, 1-90; s 91-313. [Anon.] 2. uppl: eller Tempelherrarne på Cypern och Korsbröderna ... 1864.486, XLII s. [Ej anon.] - M Birkbeck, Nybyggarne i Nordamerika, deras öden och utsigter. En teckning efter naturen, af en engelsman, jemte engelska omdömen och betraktelser, föranledda deraf. Sthlm 1818. (8), 40 s. [Anon.] -GBoccaccio, Guiscardo och Sigismonda. Novell. Sthlm 1818.16s. [Anon.] - [WC Muller o M SommerJ Italiensk läsbok, med dertill hörande ordbok och språklära. Af Sommer [bearb efter Muller] ... med tillägg o förändringar. Sthlm 1819. IV, 180 s, Italiensk ordbok, s 181-546. 2. uppl: ... Af Möller och Sommer... 1833. 372 s. - [Shakespeare,] Köpmannen i Venedig; skådespel af W Shakspeare, Sthlm 1820.155, IV s. (Shakspeares verk, d 1 [: h 1].) - Ludvig XVIII, Flykten från Paris till Brussel och Coblenz; 1791. Sthlm 1823. 35 s. [Anon.] -Jul. Caesar, Kom-mentarier öfver galliska kriget. Latinskt original o sv öfVers, dels mellanradig, dels ordgrann. Till språkundervisning efter Hamiltonska sättet. Sdilm 1828. VIII, 586 s. [Anon; "den mellanradiga för det mesta om-skrifVen" av S.] - Cornelius Nepos. Latinskt original samt sv mellanradig o ordgrann öfvers. Till språkun-dervisn ... Afd 1-2. Sthlm 1828. IX, IV, 184 s, s 185-374. [Anon.] - [Flavius Eutropius,] Sammandrag af romerska historien. Latinsk text o sv ordgrann o mellanradig öfvers. Till språkundervisn ... Sthlm 1829. VII, 231 s. [Anon.] - Xenofon. Cyri härfärd och de tiotusendes återtåg ... från grekiskan af L Westerberg. Sthlm 1829. IV, 328 s. [Anon; fullst omarb av en övers delvis obrukbar, delvis efter en fri tysk d;o.] - E Salverte, Den hemliga vetenskapen. D 1-2. Sthlm 1831. IX, 296 s; VI, 268 s. [Anon.] - Q S E] Julia-Fon-tenelle, Handbok för tillverkning och rening af oljor så väl fabriksvis, som för hushåll ... i sammandr med rättelser o tillägg. Sthlm 1832.106, (7) s, 2 pl. [Anon.] (Bibliotek för konst, slöjd och tillämpad vetenskap [omsl] [4].) - Dens, Handbok för ättike-tillverkning såväl ...jemte förfärdigandet af krydd- och toilettsätti-kor, samt underrättelse om beredningssättet af engelsk o fransk senap ... i sammandr. Sthlm 1832.81, (6) s. [Anon.] (Ibid [7].) - 8. J J Prechtl, Handbok för bryggning och maltberedning. Innehållande fullst underrättelser om alla derdll brukliga råämnen, be-skrifning o ritning på de tjenligaste redskaper, o uppgifter öfver rätta sättet att frambringa öl, porter, ale, svagdricka, m. m. ... med tillägg o förändr. Sthlm 1833. 77 s, 1 pl. [Anon.] (Ibid [8].) -E Sue, Parisiska mysterier. Sthlm 1844. 4;o. 508 s. [Anon, tills medj M Rosén, O P Sturzen-Becker, W Stålberg o V Hebbe; Läsebibliotheket, 1844 (: d 7).] - V Hugo, Napoleon den lille. Sthlm 1852. 258 s. [Anon; tills med flera.] -J [v] Liebig, Kemiska bref... Sthlm 1853. VI, IV s, s 5-483 s. - F Arago, Skrifter ... med inl af A v. Hum-boldt. Bd 1*. Sthlm 1854. XXIII, 548 s. - [G G Casa-nova de Seingalt,] Ur Casanovas memoirer, jemte historisk inl o biogr notiser, af F. W. Barthold. D 1-5. Sthlm 1855. XVII, 139,150,149,136,159 s. [Anon.] -W. H. Roberis [pseud?], Den inhemske vin-fabrikanten och hembryggaren. En fullständig, praktisk och lättfattlig afhandling att, medelst saccharometerns tillhjelp, tillverka alla slags inhemska viner, jemte por-ter, öl och svagdricka. Fritt bearb... Sthlm 1855.102 s. [Anon.] -M. E. Braddon [omsl], De lottlöse. [Omsl:] Roman. D 1-2. Sthlm 1863-64. 392, 239 s. [Samling af skönliteratur på L. J. Hiertas förlag 2.] - Dens, Doktorns fru. D 1-2. Sthlm 1865. 267, 249 s. ([Omsl:] Ibid 5.) - Dens, Grobianen. Roman. D 1- 2. Sthlm 1866. 250, 255 s. (Ibid 10.) - T W Hinchliff, Brasilien och Plata-staterna. Reseanteckningar. Sthlm 1864. 403 s. -W Wägner, Rom. Dess tillkomst, utveckling, verldsväl-de och förfall. En skildring för den klassiska fornål-derns vänner ... D 1. Sthlm 1869. X, 325 s, 1 karta. [Även 2-3 beteckn som övers av S men är av E Scheutz, anon.] - Verser ingående i: W Scott, Fanatismen, 1824, Midlothians hjerta, 1824, o Rob Roy, 1824-25, samt C. Suetonius Tranquillus, De tolf förste romerske kejsare, d 1-2, 1832, alla Sthlm (anon).

Källor och litteratur

Källor o litt: E 4093, RA. Is 10; acc 1970/41, vol 10B, KB.

D Andreas, Liberal litteraturkritik (1940); C F Bergstedt, G S, auditör, skriftställare, mekanisk uppfinnare (Lefnadsteckmar öfver VA:s efter år 1854 af-lidna led:er, 2, 1878-85); Biographiskt lexicon öfver namnkunnige sv män, 14 (1847); H Björck, Mellan borgerlig offendighet o rojalistisk officialitet (Motströms: kritiken av det moderna, ed S Källström o E Sellberg, 1991); FBöök, Fredrik Cederborgh (1925); K R Gierow, Johan Henrik Thomander: fysionomi i tre belysn:ar (1975); M Lindgren, Glory and failure: the difference engines ofjohann Muller, Charles Bab-bage and Georg and Edvard Scheutz (1987), o där anf källor o litt; G Ljunggren, Striden emellan gamla o nya skolan, 1815-1821 (dens, Sv vitterhetens häfder efter Gustaf III:s död, 5, 1895); C Rosengren, Tidevarvets bättre genius: föreställmar om offentlighet o publicitet i Karl Johanstidens Sverige (1999); T Söderberg, Den fria pressens fader: Argusjohansson (1792-1860) (1974); Esaias Tegnér, Brev, ed N Palmborg, 2 (1954); J Torbacke, Värmdömålet 1819: den sv pressens första stora seger? (Scandia 1981); dens, Nu grundläggs den moderna utveckhen (Den sv pressens hist, 1, 2000); H Wieselgren, G S (dens, Ur vår samtid, 1880); S Åkerstedt, Några frimärksförslag från början av 1870-talet (Postryttaren 1962); dens, Bakgrunden ull införandet av helsaker i Sverige (ibid 1963).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
P Georg Scheutz, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6378, Svenskt biografiskt lexikon (art av Anders Burius), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6378
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
P Georg Scheutz, urn:sbl:6378, Svenskt biografiskt lexikon (art av Anders Burius), hämtad 2024-04-19.