Rosenblad, släkt



Band 30 (1998-2000), sida 482.

Biografi

Rosenblad, släkt, härstammande från läkaren Eberhard Rosén (171496), son till kyrkoherden i Sexdrega, Älvsb, Erik Rosenius, stamfader för släkten Rosén från Roasjö (Rosén v Rosenstein, v Rosén; se denna släkt). Eberhard Rosén kom efter skolgång i Gbg 1732 till Uppsala, där han inledningsvis avsåg att bedriva teologistudier. En långvarig sjukdom, under vilken han vårdades av sin äldre bror Nils (Rosén v Rosenstein, 1), vände hans intresse mot medicinen och han blev därefter broderns lärjunge. Efter att han 1741 promoverats till med dr praktiserade R någon tid i Sthlm. Han tjänstgjorde 1742 som expeditionsmedikus i flottan, blev 1743 assessor i Collegium medicum och 1744 utnämnd till den avlidne J J von Döbelns efterträdare som professor i praktisk medicin i Lund. R företog 174546 en studieresa till Göttingen, där han studerade anatomi under broderns vän och korrespondent Albrecht von Haller, vilken han även lär ha undervisat i sv språket. Han blev LVA 1756, adlades 1770 med namnet R (introd 1774) och fick 1784 tjänstefrihet med bibehållen lön.

Eberhard R blev 1759 brunnsintendent i Ramlösa, en befattning som han behöll fram till sin död. Han bedrev en omfattande praktik bland såväl högreståndsfamiljerna runt omkring i Skåne som den fattigare befolkningen och var även verksam på veterinärmedicinens område. R spelade en betydande roll när 1768, ett sekel efter universitetets tillkomst, lasarettet inrättades i Lund, till en början med endast två sängar. Universitetet hade dessförinnan saknat ett eget och för den praktiska medicinundervisningen behövligt sjukhus. Liksom brodern Nils var R gift med en dotter till professor skytteanus Johan Hermansson (bd 18, s 691), Ulrika Eleonora.

Söner till Eberhard R var justitiestatsministern Mathias R (R 1), generallöjtnanten Elof R (se nedan) och fortifikationsöversten Nils R (1749–1827). Son till Nils R i hans första gifte med Anna Elisabeth, dotter till titulärborgmästaren och rådmannen i Karlshamn Johan Richert (s 145), var Bernhard Emanuel R (1796–1855). Bernhard R avbröt sina studier i Lund för att gå i militär tjänst och deltog som fänrik i fälttåget i Norge 1814 men avlade 1819 kansliexamen i Uppsala och tog på grund av en knäskada följande år avsked från sin officerstjänst. Han blev kammarjunkare 1822, kammarherre 1824, var legationssekreterare i Berlin 1825–31 och utnämndes 1837 till kommerseråd. Han deltog i alla riksdagar 1823–54 och intresserade sig främst för finanspolitiska frågor. R var anhängare till kvantitetsteorin och visade i en publikation från 1823, Försök till en afhandling om uppkomsten och egenskaperna af det allmänna bytesmedlet mynt eller penningar, sin förtrogenhet med den klassiska nationalekonomins författare. Han förordade s å en myntrealisation, och vid riksdagen 1828–30 var han vid sidan av F B v Schwerin den drivande kraften inom stats- och bankoutskottet för ett realisationsbeslut. Tillsammans med denne skrev också R utskottets stora realisationsbetänkande; enligt egen uppgift var han rentav dess huvudförfattare. R såg sig som en varm beundrare av såväl kungamakten som sådan som av den regerande konungen men kunde på grund av sitt agerande i dessa frågor inte undvika att komma på kollisionskurs med denne; han var bankofullmäktig 1831–1848. 1833–41 var han såsom bankofullmäktiges ombud ledamot av Göta kanalbolagets direktion, där han slog vakt om statens och riksbankens intressen gentemot de privata aktieägarna och vid flera tillfällen ledde oppositionen mot den mäktige B H Santesson.

Sin konservativa skepsis gentemot ständernas makt gav R uttryck för i Några ord om publicitetens uppkomst och öden i Sverige i synnerhet emellan 1719 och 1772; jemte en blick på detta tidehvarf (1824), som tecknar en bild av censurpolitiken under frihetstiden som godtycklig, präglad av parti- och personliga intressen och utan en verklig lagstadgad tryckfrihet. E G Geijer, vars höga värdering av tryckfriheten kan ha influerat R, lånade senare av honom till sin skildring av frihetstiden. R hörde åtminstone till utkanten av Uppsalakretsarna kring Geijer och P D A Atterbom och umgicks under sin tyska tid hos makarna v Helvig (bd 18).

Ivrig bibliofil och bokauktionshabitué förvärvade R en stor handskriftssamling som dock till stor del kom att skingras efter hans död. Delar av R:s samling har på olika vägar funnit sin väg in i sv arkiv och bibliotek. Av ett större antal handskrifter som R själv 1845 sålde till den engelske diplomaten G J R Gordon hade en betydande del, huvudsakligen kamerala handlingar från 1500- och 1600-talen, ytterst antagligen sitt ursprung i KA. Själv var R säkert oskyldig till denna dokumentförskingring, men saken väckte uppseende i pressen och handlingarna kunde återköpas till KA, där de idag utgör den s k Rosenbladska samlingen.

Son till Eberhard R var även Elof R (1756–1838), som 1809 blev friherre enligt 37§ RF (intr 1811); han blev stamfader för den nu levande huvudgrenen av ätten R. Efter studier vid LU 176872, inträdde R på den militära banan och deltog i kriget mot Ryssland 178890. R blev 1798 överste, 1813 generalmajor och 1819 generallöjtnant. Han förde under kriget i Norge 1814 befälet över 5:e armédivisionen och var från 1825 till sin död inspektör för l:a infanteriinspektionen. En besökande dansk officer karakteriserade 1819 R som "en gammel godmodig Mand, agtet af alle for sit Hjerte og for sin Caracter, men ei beundret for sit Hoved". Hans näst äldste son majoren friherre Eberhard Mathias R (180083) var far till frih Carl R (18541926), som blev volontär vid Livgardet till häst 1872. Efter avlagd mogenhetsex och genomgången krigsskola 1874 blev han underlöjtnant där. Efter sedvanligt avancemang blev han 1904 överste och sekundchef för Livregementets dragoner. Han var ledamot av Krigshovrätten 190515, kommendant för Sthlms garnison 191522 och blev några dagar före sin död 1926 utnämnd till generalmajor i Generalitetets reserv. R innehade ledande positioner inom det stockholmska föreningslivet och var bl a ordförande i styrelsen för Sv flaggans dag och i Militärsällskapet. Han var aktiv som försvarspolitisk debattör, utgav under krigsåren skriften Krigsberedskap och folkanda (1916) och fortsatte under åren efter kriget att i inlägg i SvD skarpt kritisera den sv nedrustningspolitiken. Carl R:s yngre bror förste hovstallmästaren friherre Eberhard R (18581929) var far till uppfinnaren tekn dr Curt Fredrik R (R 3).

Generallöjtnant Elof R:s fjärde son kammarherren Nils Adolf R (180464) blev i sitt gifte med Anastasia Fredrika, dotter till fältmarskalken greve Kurt Bogislaus Ludvig Christoffer von Stedingk, far till Carl Ludvig Mathias R (18481931), som gjorde huvuddelen av sin militära karriär inom Svea livgarde, där han slutligen 1902 blev överste och sekundchef och vid sitt avsked 1909 utnämndes till generalmajor i armén. Efter att under lång tid i olika positioner varit nära knuten till hovet, var han slutligen överkammarherre hos drottning Victoria 190930. Son till R i hans andra gifte med Agnes Charlotta, dotter till generallöjtnanten och krigsministern Erik Oscar Weidenhielm, var generalmajoren Gustaf Nils Oscar R (R 2), som i sitt andra av två äktenskap med sondöttrar till grosshandlaren Johan Edward Francke (bd 16) var far till civilekonomen, jur kand Carl Eberhard R (f 1935), VD i Consilium ab.

Elof R:s yngste son majoren Mathias R (180671), var far till kaptenen i flottan Eberhard R (18611945) som beskrev en längre vistelse i Afrika i Äventyr i Sydvästafrika (1924) och vars brorsons son är ministern jur dr Curt Arvid Esbjörn R (f 1920).

En adopterad gren av släkten härstammar från läkaren Eberhard R:s dotter Margareta Sofia R (17691831), gift med överstelöjtnanten Kjell Christoffer Hagerman (17401808; bd 17, s 738), som 1790 adlades och adopterades på svärfaderns namn. Deras sonsons sonson är professorn vid CTH Fritz Gösta R (f 1914). Eberhard R:s näst äldsta dotter Ulrika Eleonora R (175093) var gift med biskopen Petrus Munck i Lund (bd 25). Hennes barn blev med tydlig anspelning på moderns namn adlade Munck af Rosenschöld (bd 25).

Författare

Jonas Kuschner



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: Allmänt: Elgenstierna; [P Meijer-Granqvist,] Svenska grevar o baroner, 2 (1932); L Rydh, Kh Erik Rosenius i Sexdrega o några av hans ättlingar (1982); dens, Kh Erik Rosenius  stamfader för fyra adl ätter o västgötaätten Rosén (SoH 1994); SMoK; Sv biogr lex, N F, 9 (1883).

Eberhard Rosén, adl R: Biographica, RA; Biografica, KrA; Biogr lex över namnkunnige sv män, 12 (1846); E Essen-Möller, Bidr till Lunds med fak:s hist (1947); O E A Hjelt, Sv o finska medicinalverkets historia 16631812 (189193); G Johannesson, LU:s hist, 2 (1982); S Lindroth, VA:s hist 17391818 (1967); dens, Sv lärdomshist: frihetstiden (1978); Y Löwegren, Naturaliekabinett i Sverige under 1700-talet (1952); J L Odhelius, Åminnelse-tal öfver ...ER... hållet inför VA d 14 maj 1808 (1834); SLH 1: 1 (1822) o 1: 4 (1835); SMoK; M Thorén, Åminnelse-tal öfver ...ER hållet... den 28 maj 1796 [1796].

Nils R: Biografica, KrA; [T Byström,] minnesteckn över R (KrVAH 1828, s 322 f).

Bernhard Emanuel R: Allm verks skriv:er till KM:t, vol 481: 12 maj 1819, RA; Biografica, KrA; Brev från R till bl a P D A Atterbom o J H Schröder, UUB; O Waldes kat över ensk arkiv, UUB; P G Andreen, Politik o finansväsen från 1815 års riksdag till 1830 års realisationsbeslut, 2: 2, 18231830 (1962); Biogr lex över namnkunnige sv män, 13 (1846); Broomé; A Burius, Ömhet om friheten: studier i frihetstidens censurpolitik (1984); Carlander, 3 (1904), s 411–15; F-z [P F Mengel], Originalen äro utdöde (AB 12 maj 1881); Göta kanals hist, ed S E Bring, 12 (192230); A v Helvig, Brev till E G Geijer, ed W G Stiernstedt (1950); T T:son Höjer, Carl XIV Johan, 3 (1960); Kommerskoll; M Montgomery-Silfverstolpe, Memoarer, 4 (1920); N Nilsson-Stjernquist, Ständerna, statsregleringen o förvaltn:en: striden om makten över utgifterna 1809-1844 (1946); RA:s beståndsöversikt, 4, Kammararkivet (1995).

Elof R: Biografica, KrA; G Hyltén-Cavallius, K Kronobergs reg:s officerskår ... 16231896 (1897); S A Lindbaek, Fra Karl Johans hof. Indberetninger til Frederik VI af officeren Joseph Abrahamson (PHT 1913); [G E Lundstedt,] minnesteckn över R (KrVAH 1838, s 141-43); SMoK

Eberhard Mathias R: Biografica, KrA; Hyltén-Cavallius, a a.

Carl R: Biografica, KrA; C G Andrae, Revolt eller reform: Sverige inför revolutionerna i Europa 191718 (1998); E Björk, Militärsällsk i Sthlm 18521952: minnesskr (1952); C A G Braunerhjelm, K Lifreg:s till häst hist, 5:2 (1922); H8D 25 (1924), s 678; [CFWRiben,] minnesteckn över R (KrVA:s handl 1926, s 298 ff); L Kihlberg, DN o demokratins genombrott, 2 (1960); SMoK; Vem var det? (1944).

Nils Adolf R: Biografica, KrA; Hyltén-Cavallius, a a.

Carl Ludvig Mathias R: Biografica, KrA; K Svea livgardes hist 1719–1976 (1976); SMoK

Eberhard R (d 1945): B Hildebrand, Axel Wilhelm Eriksson (SBL 14,1953).

Kjell Christoffer Hagerman, adl R: Biografica, KrA.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Rosenblad, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6904, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jonas Kuschner), hämtad 2019-05-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6904
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Rosenblad, släkt, urn:sbl:6904, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jonas Kuschner), hämtad 2019-05-25.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se