Meriter

Oliv, Josef Natanael, f 2 sept 1895 i Norra Unnaryd, Jönk, d 7 april 1974 i Jönköping (enl db för Norra Unnaryd). Föräldrar: snickarmästaren Johan Henning O o Hennia Josefsdtr. Elev vid Brunnsviks folkhögsk i Ludvika 17–18, medarb i Nya Wermlands-Tidn 15 nov 21–30 april 33, red för tidn:s söndagsbilaga Söndags-Magasinet 23-31, medarb i S-T 1 maj-1 okt 33, i SvD 34–50, intendent vid Stiftelsen San Michele på Capri, Italien, 50–67, sv vicekonsul i Neapel 12 nov 54–67.

G 21 okt 1933(–37) i Sthlm, Kungsh, m FK Barbro Sofia Ljungström, f 19 maj 1904 där, ibid, d 12 dec 1977 där, Västerled, dtr till leg läkaren Viktor L o Ebba Sofia Elisabeth Söderström samt omg med tjänstemannen Lars Johan Oliv.

Biografi

Uppväxt i en barnrik småländsk hantverkarfamilj och tidigt faderlös fick Josef O bara gå i folkskola med varannandagsläsning. Som ung prövade han en rad praktiska yrken, men han kände sig dragen till intellektuella värv. På inrådan av Ellen Key (bd 21) sökte och fick han en friplats på Brunnsviks folkhögskola. Där lärde han känna Dan Andersson, Ragnar Jändel och Harry Blomberg och slöt en nära vänskap med Blomberg (bd 5). Lärare som Torsten Fogelqvist (bd 16) och Niklas Bergius betydde mycket för O, som vid denna tid på allvar börjat ägna sig åt diktskrivande.

Av en tillfällighet fick O anställning vid Nya Wermlands-Tidningen i Karlstad, där han kom att stanna i nära tolv år. Han lärde känna Selma Lagerlöf och J A Eklund (bd 12). Påverkan från Eklund bidrog att väcka O:s intresse för kyrkliga frågor och förhållanden. I O:s livssyn fanns ett folkligt lutherskt drag som ibland skymtar i hans författarskap.

1926 debuterade O som lyriker med diktsamlingen Svarthavre, som följdes av ytterligare två samlingar samt en urvalsvolym med företal av Gabriel Jönsson. O:s dikter är formellt välformade i traditionell stil; innehållsligt är de till större delen efterklang i en något uttunnad 90-talsanda. De speglar en vemodig, inte sällan dyster livsstämning. Miljön är oftast den lantliga bygd som O kände väl till. En grupp dikter är skrivna på Mohäradsmål.

Med åren utvidgade O sin motivkrets, men det var med sin småländska lokalpatriotism han inmutade sitt egentliga område i sv litteratur. Sin hemlängtan blev han aldrig fri från; i en dikt skriver han att han ständigt drömmer om "de magra backar där jag sprang som barn". G Jönsson talar om den "ton av flärdfri äkthet och ödmjuk uppriktighet" som präglar O:s lyrik. – O försökte sig också som prosaist och utgav novellsamlingen Rösten över vattnet, okonstlat realistiska bilder ur främst det arbetande småfolkets liv.

Tillsammas med Blomberg företog O en originell färd till Rom. Efter båtresa till Amsterdam fotvandrade de den gamla pilgrimsvägen till slutmålet Rom. Resan blev ett äventyr som O återupplevde då han som gammal skrev sin självbiografiska bok Vägen till San Michele (1972). Blomberg har givit sin skildring av vandringen i boken Landsvägsriddare på romarvägen (1927). Från Rom fortsatte O ensam till Neapel. Därifrån gjorde han sitt första besök på Capri och blev genast betagen av naturens skönhet och folkets gästvänlighet.

Ett par år senare kom O som lättmatros på en lastbåt åter till Rom, där den sv drottningen låg för döden i Villa Svezia. O begav sig dit för att få en notis till sin tidning. Hos drottningen befann sig Axel Munthe (bd 26), som O knöt kontakt med. Munthe hade då nyligen utgivit sin bok The Story of San Michele (1929). De båda smålänningarna kom på förtrolig fot, och då drottning Viktoria kort därefter avled blev O den förste som kunde telegrafera nyheten till sin tidning.

Från Karlstad kom O till Sthlm som journalist först på S-T och därefter på SvD. Där skrev han till en början filmrecensioner och anförtroddes också reportage inom det kyrkliga och religiösa området. Hans kyrkliga intressen resulterade i verket Fädernas kyrka (1950) med personligt utformade karakteristiker av de sv stiften. Vid ett tillfälle fick O biskopens venia att predika i sin barndoms kyrka i Norra Unnaryd.

O fortsatte samvaron med Munthe sedan denne återvänt till Sverige. Han besökte honom ofta då han bodde som gäst på Sthlms slott. Munthe tog löfte av O att denne i framtiden skulle arbeta för att förverkliga hans idéer med San Michele och att där skapa ett gästhem för sv intellektuella.

När Munthe avlidit och genom testamente donerat sin egendom i Anacapri till sv staten reste O dit för att nödtorftigt reparera den ganska förfallna anläggningen. Det blev ett omfattande arbete. Ett mindre statsanslag förslog inte långt. O lyckades dock av firmor och privatpersoner tigga ihop en mängd förnödenheter och material för att återställa villan och parkanläggningen. O hade därvid nytta av sina tidigt förvärvade praktiska erfarenheter. Moraliskt stöd hade han i kronprins Gustav Adolf och prof Axel Boëthius. O hade förmågan att göra sig till vän med framstående företagschefer såsom Axel Wenner-Gren, Olle Engkvist och Ernst Wehtje, som alla bidrog finansiellt till de dyrbara anordningar som var nödvändiga, bl a stora vattencisterner. En stor skogsbrand och en våldsam tromb orsakade stora skador, som dock kunde repareras under O:s ledning. Han drog sig inte för rent grovarbete när så behövdes.

Som intendent för San Michele bosatte sig O där permanent. Han fick nu en livsuppgift som han, utan all formell kompetens, var synnerligen väl lämpad för. Av det bofälliga San Michele skapade han en vacker och fungerande anläggning, som snabbt blev ett eftersökt resmål för turister från hela världen. O hade också glädjen att se den tidigare fattiga befolkningen i Anacapri bli välbärgad genom det uppblomstrande turistlivet.

Under de nära tjugo år O förestod San Michele var en lång rad intellektuella av skilda kategorier gäster där. Med hjälp av guider tog han med enkel chosefrihet emot såväl gruppresenärer som berömda och betydande personer. De senare bemötte han med tillbörlig respekt men utan servilitet. Kända i musikvärlden blev de konserter, ofta med framstående solister, som O anordnade i den musiksalong med utsökt akustik som uppförts på ruinerna av ett gammalt kapell. "Det finns inget annat ställe där en Beethovensonat, en melodi av Schubert får en så säregen klang" (Gummerus, Italienska s 46). Bland gästerna var tonsättarna Lars-Erik Larsson, Gösta Nystroem och Karl Birger Blomdahl; som sångsolister framträdde bl a Helga Görlin och Elisabeth Söderström. På O:s 75-årsdag överlämnades till honom som gåva grundplåten till Josef Olivs musikstipendiefond.

O:s främsta sällskapstalang var hans muntliga berättarförmåga. Han kunde i timtal fängsla en pretentiös åhörarkrets med minnen från ett innehållsrikt liv. Han var något av en romantiker, och på Capri och i San Michele tycks han ha funnit sin ideala livsform. I denna vackra miljö träffade han intressanta och färgstarka människor och hade anledning att känna sig betydelsefull. I sin memoarbok uttrycker O sin tacksamma förvåning över att han, den olärde smålandspojken, fick denna unika uppgift i främmande land.

O var inte okänslig för erkännande och hedersbetygelser. Han var stolt då han blev vicekonsul och gladdes när han utnämndes till hedersledamot av Smålands nation i Uppsala och fick bära den vita mössan. O var en lycklig kombination av kulturidealist och praktisk handlingsmänniska. Komplikationerna i personligheten var en viss tendens till misstänksamhet och ett inslag av manlig fåfänga. Dessa mänskliga svagheter uppvägdes dock av moralisk integritet och handfast hederlighet.

Författare

Roland Kiessling

Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

O:s arkiv i KB. – Brev från O i GUB (bl a många till A Boëthius), LUB (bl a till H Schiller) o i KB (bl a till S Lidman).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Svarthavre. Dikter. Sthlm 1926. 86 s. – Rösten över vattnet. Noveller. Sthlm 1929. 158 s. – Mörk tid. Dikter. Sthlm 1934. 84 s. – By hembygdsgård (Studiekamraten, årg 19, 1937, Sthlm, 4:o, s 198 f). – September. Dikter. Sthlm 1945. 61 s. 2. uppl så. – Fädernas kyrka. En bok om arv och arbete i Sveriges tretton stift. Sthlm 1950. 4:o. 147 s. – Axel Munthes San Michele. En vägledning för besökare. Med en essay om Capri genom tiderna av A Boéthius. Malmö 1953. 46 s + omsl (med kartskisser). Ny, revid uppl 1960. 45 s. 3.-4. d:o 1964, 1975. Övers, alla Malmö 1954, 46 s + omsl: ... Ein Fuhrer fiir Besucher. Mit einem Essay über Capri im Zeitenwandel 2.-3. Aufl 1970, 1976, 45 s; Axel Munthe's ... A guide for visitors. With an essay on Capri through the centuries 2.-3. revised ed 1966, 1975; San Michele d'Axel Munthe. Guide pour les visiteurs. Avec un essai sur "Capri å travers les siécles 2. éd revisée 1966, [ny utg] 1976; ... di Axel Munthe. Una guida per i visitatori. Con un saggio su Capri attraverso i tempi [ny utg] 1975; ... de Axel Munthe. Guia para visitantes. Con un ensayo sobre Capri a traves de los tiempos [ny utg] 1976. – Dikter. Ett urval. Med förord av Gabriel Jönsson. Malmö 1955. 91 s. – Björkarna hemifrån (Julhälsningar till församlingarna från präster i Skara stift, 1955, Skara, s 114–122). – Vägen till San Michele. Levnadsminnen. Inl av A Andrén. Sthlm 1972. 213 s, (8) pl-bl. – Från 1915 bidrag (dikter o noveller) i bl a Idun, Sthlm, 4:o, Halls berättelser, Jönköping, Folkbladet, tidn för Sverges arbetande folk, Sthlm, fol, o Frihet, organ för Sverges socialdemokratiska ungdomsförbund, Eskilstuna, fol, vidare SvD, Stockholms dagblad, GHT, Social-demokraten, Östgöta correspondenten samt främst Nya Wermlands-tidningcn 1921–33 (redigerat dess bilaga Söndags-magasinet 1923–31), S-T (Stockholms dagblad) 1933 o SvD från 1934; pseud: Sten, Sandel, Don José, sign: J. O-v.

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 16 juni 1950, nr 88, RA.

A Ahlborg, J O 70 är (SvD 1 sept 1965); C Fehrman, San Giuseppe o San Michele (SvD 6 okt 1972); H Frisk, J O in memoriam (SvD 10 april 1974); E R Gummerus, Italienska vandringar (1966); dens, Kulturbragden San Michele (GP 13 april 1966); B Johansson, Jubilar på Capri (Handelstidn 1 sept 1965); G Jönsson, Förord (J O, Dikter. Ett urval, 1955); L Lagerstedt m fl, J O död (SvD 9 april 1974); E H Linder, Sankt Josef av Anacapri (GP 15 okt 1972); PK:s porträttmatr 1936 (1935); PK:s porträttmatr 1952 (1951); H Schiller, Trollkarlen o hans lärling (SDS 11 juni 1966); SFL; UD:s kal 1955; Väd 1973. Gösta Lundström

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Josef N Oliv, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7713, Svenskt biografiskt lexikon (art av Roland Kiessling), hämtad 2024-05-09.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7713
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Josef N Oliv, urn:sbl:7713, Svenskt biografiskt lexikon (art av Roland Kiessling), hämtad 2024-05-09.