Meriter

2 Olsson, Jonathan (John), son till O 1, f 7 mars 1858 i Helsingborg, d 29 maj 1943 i Brunnby, Malm. Studentex vid Beskowska skolan i Sthlm 24 maj 78, inskr vid UU 26 sept 78, jur fil-ex där 13 sept 80, en av stiftarna av studentfören Verdandi 1 nov 82, notarie i AK 86–87 o 91–92, sekr i Sthlms liberala valmansfören:s centralstyr 86, ordf där 89–95, advokat i Sthlm 88–05, led av AK 92U–05 2:a U (led av tillf utsk 03–04), lantbrukare o trädgårdsodlare på Balderup, Brunnby, från 06, VD o led av styr för ab P Olsson & Co 12–33, led av styr för Höganäs–Mölle järnvägsab 12–14, för Helsingborg–Hässleholms järnvägsab 12–34, för ab Ramlösa hälsobrunn från 12, VD o led av styr för ab Kullabergs natur från 14, led av styr för ab Kvarnintressenter från 27 o för A/S Burmeister & Wain, Khvn.

G 1) 20 sept 1888(–04) i Sthlm, Klara, m Anna Hedvig Andersson, f 16 jan 1859 i Nora, d 5 nov 1916 i Sthlm, Hedv El, dtr till handlanden o bruksägaren Lars A o Hedvig Amalia Holmberg; 2) 31 maj 1905(–11) i Wien (enl vb för Maria, Sthlm) m Bernhardina (Berna) Albina Gustafva Malmberg, f 11 dec 1876 i Taastrup, Danmark, d 31 aug 1934 i Sthlm, Osc, dtr till handelsidkaren Jöns August M o Maria Lovisa Persdtr Albin; 3) 28 april 1916 i Sthlm (enl vb för Brunnby) m Lily Isabella (Misse) Grant-Gra-ham, f 13 nov 1882 i Islington East, London, d 26 maj 1957 i Brunnby, dtr till köpmannen Seaton Grant o Christina Magnell.

Biografi

O var son till "Helsingborgskungen" Petter O (O 1) men frigjorde sig tidigt från faderns inflytande. Han lämnade föräldrahemmet i Helsingborg, och efter gymnasiestudier i Sthlm kom han till UU, där han efter två år avlade jur fil-examen. Han återvände till huvudstaden, blev brottmålsadvokat och engagerade sig ivrigt i den radikala studentföreningen Verdandi. Som ordförande i Sthlms liberala valmansförening gjorde han sig känd som en inflytelserik och energisk valledare. O var en drivande kraft i rösträttsrörelsen och anslöt sig i AK till folkpartiet. Han hade en klart radikal åskådning, krävde allmän rösträtt och försonlig hållning mot Norge och visade en stark social reformvilja. Liksom sin far tillhörde han nykterhetsgruppen och den lågkyrkliga väckelserörelsen. 1898 ställde han sig öppet på S A Hedins och sin fd skolkamrat H Brantings sida och röstade emot anslag till kronprinsens hovhållning. Tre år senare bekämpade han det segrande härordningsförslaget.

Efter skilsmässan från första hustrun lämnade O politiken och flyttade i dec 1905 till Skåne, där han köpte gården Balderup nära Arild och blev jordbrukare och trädgårdsskötare. Sin gård gjorde han berömd för praktfulla krysantemumodlingar. Då Kullaberg hotades av exploatering, tog O initiativet och inköpte tillsammans med andra skånska naturskyddsvänner 1914 hela berget väster om Mölle. Området övertogs av ab Kullabergs natur, där O satt som direktör till sin död. Han var också direktör för den efter faderns död ombildade affärsfirman ab P Olsson & Co och styrelsledamot i flera andra Helsingborgsfirmor, bland dem ab Kvarnintressenter och ab Ramlösa hälsobrunn.

Författare

Alf Åberg

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Redogörelse för fjärde svenska arbetaremötet i Stockholm den 26–28 juni af mötets sekreterare. Sthlm 1892. 21 s. [Föret.] – Bidrag sign J. O. i tidn Sanning och frihet, 1886–87, Sthlm.

Källor och litteratur

Källor o litt: ab P Olsson & Co:s arkiv, LLA. TU 7:89, KB.

S Carlsson, Lantmannapolitiken o industrialismen ... 1890–1902 (1953); A Grundel, Frisinnade landsfören 1902–1912 (1912); P Johnsson, Sveriges blåbandsfören 1883–1923 (1923); [A Jäderin,] AK inför valen år 1902 (1902); L Kihlberg, DN o demokratins genombrott, 1 (1960); dens, Karl Staaff, 1 (1962); sign KJ, Balderups trädgårdar återuppstår efter många års vildväxt o förfall (Helsingborgs Dagbl 27 juni 1975); Kullaberg (Skånes naturskyddsförems årsber, nr 5, 1913–14, o nr 7, 1915–16); R Lindborg, Claes Annerstedt (Lychnos 1989), s 277 ff; C Lindhagen, Memoarer, 1 (1936), s 26, 2 (1937), s 124 f, 129, 134 a o 156 b, samt 3 (1939), s 66 o 120 f; Lundstedt; [V Millqvist,] Hur skola vi 1896 besätta vår sthlmsbänk? af Rolf (1896), s 88–91; [dens,] AK:s män 1897–99, af Spectator (1899); [dens,] AK:s män 1900–1902, af Spectator (1902); E Nyländer, Arild o Kullaberg (1942), s 120, 219 o 221; dens, Kullen o Kullaberg med Arild i närbild (1950), s 53 f; W Skarstedt, Nykterhetsrörelsens banerförare (1903); SMoK; V Spångberg, Politiska fysionomier (1902); dens, Från Arvid Posse till Per Albin Hansson (1936); Sv gods o gårdar, 5 (1944), s 209; L Svärd, Väckelserörelsernas folk i AK 1867–1911 (1954); E Tbermsenius, Riksdagspartierna (Sveriges riksdag, 17, 1935), s 146; Tvåkammarriksdagen 1867–1970, 1 (1988); T Vallinder, I kamp för demokratin. Rösträttsrörelsen i Sverige 1886–1900 (1962); dens, Folkpartiets ideologiska o organisatoriska bakgrund 1866–1934 (Liberal ideologi o politik 1934–84, 1984), s 32; [F Westling,] Gårdar o mannar i nordvästra Skåne (1929), s 115–119; Väd 1943 (1942); O v Zweigbergk, Studentfören Verdandi 1882–1892 (1892), s 12 o 18; O Örtenblad, Några gymnastminnen från 70-80-talets Uppsala (Hågk o livsintr, 17, 1936), s26f.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Jonathan (John) Olsson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7783, Svenskt biografiskt lexikon (art av Alf Åberg), hämtad 2024-04-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7783
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Jonathan (John) Olsson, urn:sbl:7783, Svenskt biografiskt lexikon (art av Alf Åberg), hämtad 2024-04-23.