Johan Gabriel Oxenstierna

Född:1750-07-19 – Västra Vingåkers församling, Södermanlands län
Död:1818-07-29 – Klara församling, Stockholms län

Diplomat, Riksdagsledamot, Poet, Kammarherre, En av rikets herrar, Överstemarskalk


Band 28 (1992-1994), sida 534.

Meriter

10 Oxenstierna, Johan Gabriel, brorsons sonson till O 8, f 19 juli 1750 i V Vingåker, Söd, d 29 juli 1818 i Sthlm, Klara. Föräldrar: generalmajoren greve George (jöran) O o grev Sara Gyllenborg. Inskr vid UU 11 okt 62, hovjunkare 66, kansliex vid UU 67, eo tjänsteman i K kansliet 67, kanslist där 68, kanslijunkare i kansliets presidentskontor jan 69, tf kommissionssekr i Wien sept 70, ord 72, kammarherre hos Gustav III 19 aug 74, resa i diplomatiska uppdrag till Tyskland 78, deltog i riksdagarna 78, 09, 10 o 15 (ordf i ekonomi- o besvärsutsk 10, i riddarhusutsk 15), en av rikets herrar 1 sept 82, överstekammarjunkare 26 sept 83, eo led av Kanslikoll o av pommerska o wismars-ka beredn 13 febr 85, riksråd 12 april 86 — 15 maj 89, tf kanslipresident 86—14 nov 89 (tji från juni 89), överstemarskalk hos drottning Sofia Magdalena 15 maj 89, led av tf regeringen 90 o maj —aug 91, tf riksmarskalk 10 jan 92, ord 25 febr 92-20 juli 01 (tjänstebefriad maj 94 —nov 96), led av tf regeringen 17 mars 92, av allm statsberedn 2 juli 92, av regeringen under Gustav IV Adolfs resor 98 o 99, kansler vid K M:ts orden från 18 mars 02, led av Kanslersgillet från 6 april 02. Skald. - LVVS 76, LSA 86, HedLVHAA 86 (preses 93, 98, 00 o 05), LPS 88, serafimerriddare 22 nov 90, LMA 98, LHVS 04, LVA 04 (preses 16).

G 30 okt 1791 i Sthlm, Ridd, m Lovisa Christina Wachschlager, f 29 aug 1767 där, Jak o Joh, d 10 okt 1809 där, Klara, dtr till hovmarskalken Gustaf W o Christina Holmcreutz.

Biografi

O tillbragte sin barndom och första ungdom på familjens herrgård Skenas i Ving- åkersbygden. Denna vackra plats kom att starkt prägla O, och hit återvände han ständigt, både i verkligheten och i sin poesi. Han strövade gärna ensam i den leende parknaturen men deltog också i gårdsfolkets sysselsättningar och nöjen.

Som tonåring hade O en intensiv kärleksupplevelse med en tjänsteflicka. Besjungen som Themir gav hon honom inspiration till svärmiska kärleksdikter, bl a De fem sinnen, som med sin subjektiva natursyn pekar fram mot Kellgren och förromantiken. Den heta förbindelsen tog ett plötsligt och abrupt slut men levde kvar hos O som ett bitterljuvt ungdomsminne.

Uppväxtmiljön förutbestämde O till na-turdyrkare och diktare. Hans bildningsgång övervakades av morbrodern, skalden G F Gyllenborg (bd 17); som informator hade han rousseauanen och poeten Olof Bergklint (bd 3). Den första lyckliga perioden på Skenas tog slut för O då han efter några studieperioder i Uppsala som 17-åring skrevs in som tjänsteman i kanslikollegiet. Tre år senare blev han anställd vid sv legationen i Wien.

19 år gammal blev O invald i sällskapet Utile Dulci. I dess Vitterhetsnöjen publicerade han flera dikter, bl a Natten, det första av hans landskapsbeskrivande poem, en då modern genre där Gyllenborg var hans beundrade förebild. Här återger O detaljrikt och levande naturen på Skenas. Stilen är ännu inte tyngd av abstrakta resonemang och lärda mytologiska allusioner. Dikten Morgonen är av besläktad art och kom att bli en grodd till sviten Dagens stunder.

Odena till Hoppet och Odet är högstämda reflexionsdikter över existentiella frågor och visar vacklan mellan pessimism och optimism. — 0:s ungdomslyrik har mindre av tankens skärpa och konsekvens än av känslans livlighet och styrka. Detta gäller också Oskuldens religion, senare kallad Den naturliga gudaläran, en dikt som Tegnér kallade "poesiens bergspredikan". Den är präglad av Rousseaus okonfessionella känsloreligion. Till Daphnis är en tidstypisk hyllning till livet på landet som kontrast till "stadens fängsel".

Till sina två största diktverk, Skördarne och Dagens stunder, utarbetade O de första versionerna under åren i Wien. I sin första form hade Skördarne tre sånger. Det är en landskapsbeskrivning med rötter tillbaka till Vergilius' Georgica. I europeisk 1700-tals-litteratur hade genren återupplivats av bla Saint-Lambert, som vid sidan av Creutz var 0:s närmaste förebild. Det som skildras i Skördarne är sv bondeliv som en adelspojke upplevde det ur herrskapets perspektiv. Verket är huvudsakligen en lyrisk naturskildring, vari diktaren inlagt en kärleks-och familjeintrig, slutande i ett lantligt bröllop under patriarkaliskt beskydd av godsägaren.

Trots alla litterära influenser har Skördarne en stark prägel av 0:s självupplevelse — det är sina egna minnen av skördearbete och andra utomhussysslor på Skenas han skildrar. Den samtidsrealism som skymtar begränsas av det klassicistiska formspråket; bondfolkets vardagliga ord och uttryck måste omskrivas. Hyllningen till lantbruket har en bakgrund i tidens fysiokratiska intresse. Gustav III sågs som jordbrukets gynnare och beskyddare, och Skördarne kan ses som uttryck för en strävan att ge bondelandet Sverige nytt hopp i en ekonomisk kristid.

Efter återkomsten från Wien omarbetade O flera av sina där tillkomna dikter. Skördarne växte ut till nio långa sånger. Nytillkommet är ett patriotiskt-götiskt element, ofta i form av konstfullt infogade episoder med motiv ur myt och folksaga. Också det antikiserande draget är nu starkare och särskilt många är ekona från Vergilius och Ovi-dius. Kärleksintrigen återkommer bättre utarbetad; detsamma gäller alexandrinen. I stort sett är dock den omarbetade versionen poetiskt svagare — språket är mer sinnrikt och förkonstlat. Redan Kellgren (bd 21) hade kritiska synpunkter på språket. Det didaktiska inslaget framträder desto mer: lärdom och reflexion breder ut sig på bekostnad av den spontana ingivelsen.

Det som efter flera omarbetningar blev den stora diktcykeln Dagens stunder hade sin grodd i de naturlyriska ungdomsdikterna Natten och Morgonen. Till dem fogades senare Aftonen och Middagen. Verket, på skickligt varierad jambisk vers, består av stämningsbilder och reflexioner, byggda på skaldens naturupplevelser på Skenas och i Wiens Pratern. Som genre ansluter även detta till den linje som utgår från Vergilius' Georgica och som på 1700-talet upptagits av J Thomson i The Seasons. Den hänförda solhymnen i början av Morgonen knyter an till en linje i europeisk 1700-talslitteratur och fick efterföljare. O ville inte bara fånga de visuella intrycken utan framförallt stämningen i landskapet. Det retoriskt storslagna kontrasterar effektfullt mot lyriskt finstämda partier. Hur nära verklighet och dikt kan överensstämma visas av den delvis detaljerade likheten mellan ett avsnitt i Morgonen och ett brev där O skildrar en segelbåtsfärd på Mälaren.

Verkets långa tillkomsttid — det var färdigt för publicering först 1805 — förklarar varför Dagens stunder är litterärt ojämnt. I företalet till dikten säger O att han velat till naturbeskrivningen "även sammanfoga moraliska föremål och teckna naturens förändringar" sådana de "röja sig för den betraktande och tala till hjärtat liksom till ögat". De inlagda genrebilderna ur folklivet kan ibland verka schablonmässiga. 0:s personliga intressen, knutna till strömningar i tiden, visar sig i den frimurarmystik och de kyrkogårdsstämningar och fantastiska andefantasier som pekar fram mot förromantiken.

Främst gällde O som skaparen av Skördarne och Dagens stunder, men också mindre stycken skattades högt, bla "skaldebrevet" Disa, skrivet i den lätta kåserande stil som också hörde till hans talanger. Dikten är formellt riktad till Venngarns ägarinna, hans väninna fru Printzensköld. Som gäst hos henne kunde O i stora salen på Venngarn beskåda den bildsvit som illustrerade den allmänt spridda sagan om den kloka och sluga jungfrun Disa, sitt lands rädda-rinna. Det är en conte i Lafontaines stil och anda, kvick och lätt i tonen och med små ironier och sarkasmer mot ett och annat i 0:s samtid, inte minst i det gustavianska hovlivet. Kontraster och anakronismer ökar den lilla versberättelsens komiska verkan.

Mer tillgängliga för en sentida läsare än de stora dikterna med sina longörer är de dagböcker O skrev under olika perioder av sitt liv. De ger friska, humoristiska och levande miljö- och tidsbilder från tidens lantliga överklass. Här framträder O med sina mest vinnande egenskaper, kärleken till släkt och hembygd, enkelheten och försyntheten.

Vid återkomsten från Wien 1774 blev O hovman och mycket uppskattad för sina sällskapstalanger och sin förmåga att dikta prologer och divertissementer av olika slag. Gustav III uppskattade särskilt hans dramatiska småstycken och sångspel. Kungen var också stolt över Ois i historien berömda släktnamn. O blev först kammarherre och fick sedan allt högre ämbeten och äreställen; till sist blev han riksmarskalk. Som inblandad i den armfeldtska "saken" blev han en tid permitterad från tjänsten. På grund av sin oförmåga att sköta denna fick Gustav IV Adolf honom att 1801 ta avsked från den med bibehållen lön.

Som kanslipresident saknade O allt inflytande och blev ofta inte ens underrättad om kungens beslut. Anledningen till att Gustav III utnämnde O var att han ville ha tjänsten besatt och då med en medgörlig och helt lojal person utan initiativ och kunskap. O var fullt medveten om sin ställning men var på grund av sin under hela livet usla ekonomiska situation i behov av inkomsterna från sina tjänster. Han hade höga tankar om kungens inrikespolitiska insatser, men för den utrikespolitik som utmynnade i finska kriget hade han ringa förståelse. O följde med kungen på det finska fälttåget och tog där sitt enda verkliga politiska initiativ, att snabbt försöka föra landet ut ur kriget.

I samtidas omdömen framstår 0:s personlighet i ljus dager. Beskow kallar O "den gladaste, älskvärdaste man någonsin kan tänka sig" och säger honom vara en mästare i spirituell konversation. Tegnér framhåller enkelheten och blygsamheten i hans framträdande. Små sarkasmer och satiriska propåer som kunde undslippa O tycks inte ha förmörkat det positiva huvudintrycket. Lika högt som man värderade skalden och människan O lika ense var man om att han ej var lämpad för de höga och krävande uppgifter som kungen lade på honom. Den ömtålige och litet räddhågade O levde i en tid av intriger och hänsynslös karriärism som inte passade hans livssyn och kynne. Hedvig Elisabeth Charlotta skriver i april 1786 i sin dagbok att O "är en mycket anspråkslös och redbar man men med en svag och föga manlig karaktär; är mycket kvick men mera road av vitterhet än politik och snarare en sällskapsmänniska än en statsman, för övrigt är han alltför lat och bekväm av sig att kunna sköta en sådan befattning" (s 116). Enligt en annan samtidas uppfattning var O "otjänlig till all handläggning".

Författare

Gösta Lundström



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Huvuddelen av 0:s arkiv (dagböcker, litterära ms, en stor brevsaml, fullm:er, diplom, 0:s brev till släktingar m m) på Värnberg, Roslagsbro, Sth (film i KB). Därutöver bl a brev o dikter i KB, brev i GUB, dikter, dagböcker o brev i UUB samt dagbok o dikter i RA. Betr utgivna dagböcker o brev, se nedan Tryckta arbeten. — Brev från O i KB, LUB (bl a till J De la Gardie o många till O Bergklint), RA (bla till C A E Ehrensvärd, J M af Nordin, F Sparre, J W Sprengtporten, C v Ste-dingk o A E Stenbock samt många till N P Gyl-denstolpe o G A Reuterholm), UUB (bla till Gustav III, hertig Karl o C Fleming) o på Trolle-Ljungby, V Ljungby, Krist (till C G af Leopold).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Skalde-bref, til ... hr gr. Gust. Yr. Gyllenborg, då han blef ledamot i K sv vitterhets acad, år 1773 (Samlaren, [utg av C C Gjörwell,] d 1 - 6, Sthlm 1773-74, s 457-460 [i d 4, 1774]; på fr). — Skalde-bref, til en ung herre, vid des inträde i verlden / I anledning af hof--junkare-brevct'en (ibid, s 569 — 574 [i d 5]). — Ccrcmonial, i akt tagit vid Hennes maj:ts drot-ning Christinas torner-spel, hållit i Stockholm den 9 mars, 1650, vid Hans maj:ts konungens af Frankrike ankomst; med dertil hörande sångstycken af Stiernhielm. Stockholm, trykt af Hindrik Curius, 1650. [Rubr.] [Sthlm 1776.] Fol. (4) s. [Anon; imitation.] — Divertissement, donné å Stockholm dans les cabinets du roi å la reine mére å 1'occasion du rétablissement de sa majesté, le mecredi[!] 22 janvier 1777. Sthlm u å. 4:o. 14 s. [Anon.] — Ode öfver konung Gustaf Adolphs död. Sthlm 1777. 4:o. (10) s. [Anon.] - Sujet du divertissement du [30] aout 1779. Sthlm u å. 4:o. 18 s. [Anon; av Gustaf III med fr verser av O o "La Bourdonniére".] — Divertissement, då konungen lade hörn-stenen vid Brahelund, den 19 augusti 1786. Sthlm 1786. 4:o. 13 s. [Anon; ur Svenska parnassen s å.] — Ord til musiquen, som upfördes til åminnelse af ... grefve herr Carl Fer-sen, på Stora riddarehus-salen i Stockholm, den 10 december 1786. Sthlm 1786. (8) s. [Anon.] -Inträdes tal (Handlingar rörande Svenska acade-miens instiftelse, Sthlm 1786, 4:o, s 44 — 46; även SAH ifrån år 1786, d 1 (1786-87), Sthlm 1801, s 58 — 60). — Ode öfver Hoppet (Samling af svenska vitterhetsstycken, [utg av O A:son Knös,] dl*, Sthlm 1789, s 80-86). - Tal hållet til Hans kongl. maj:t, uti Svenska academiens namn ... d. 7 aug. 1791 på Drotningholm i anledning af konungens återkomst ifrån Åken (Svenska ar-chivum, [utg av C C Gjörwell,] bd 1, Sthlm 1790[-91], s 225-227 [i st. 13, 28/9 1791]). -Inträdes-tal, hållit d. 29 augusti 1786 (VHAAH, d 2, Sthlm 1791, s 411-413). - Äreminne öfver konung Gustaf III i Svenska academien den 7 Maji 1794. Sthlm 1794. 4:o. 166 s. Omtr: SAH ifrån år 1796, d 5 (1807-10), 1813, s 5-139. Overs: Lobrede auf König Gustav III. Gehalten in der Schwedischen Academie den 5.[!] May 1794. Leipzig 1795. 246 s. - Skördarne. Poéme i nio sånger. Sthlm 1796. (18), 190 s. [Dedik.] -Divertissement, donné å Drottningholm ä 1'occasion du retour de Sa majesté le roi de Suéde de son voyage en Russie, le septembre 1796 [15 okt]. Sthlm 1796. 4:o. 17 s. [Anon.] - Mytholo-gisk scene, uppförd vid konungens återkomst från Ryssland, hos Hans kongl. höghet hertigen af Södermanland, den [13] Januarii 1801. Sthlm 1801. 4:o. 16 s. [Anon.] — Ord till sorg-musiken vid Hans försteliga höghets arf-prinsens af Baden Carl Ludvigs begrafning i Riddareholms kyrkan den 17 Januarii 1802. Sthlm 1802. 4:o. (6) s. -Arbeten. D 1 -5. Sthlm 1805-26. 1. 1805. 342 s. 2. 1806. 410 s. 3. 1808. 381 s. 4. [j Milton,] Det förlorade paradiset ... Öfvers. 1815. XI, 452 s. [Även utom serien.] 5. Efter dess död utg. Bd 1 — 2. 1826. 603 s. - Skaldebref till riksrådet ... friherre Malte Ramel. Vid dess hustrus fru grefvinnan Ameli Lewenhaupts död. Sthlm 1806. 4:o. Ils. — Verser till Hans majestät konungen. Vid firandet af högtidsdagen i sällskapet Nytta och nöje. Sthlm 1809. 4:o. (3) s. — Verser till Hennes majestät drottningen. Vid ... Sthlm 1809. 4:o. (3) s. — Verser till Hennes kongl. höghet prinsessan. Vid ... Sthlm 1809. 4:o. (3) s. — Verser, afsjungne på högtidsdagen i ... för dess ordförande öfverste-kammarjunkaren m. m. baron Flemming. Sthlm 1809. (4) s. — Prologue til ett divertissement uppfördt på Kongl. slottet, den 17 Julii 1809. Sthlm 1809. 4:o. 8 s. [Anon.] - Coup-lets pour 1'anniversaire du 17 juillet 1788. Celebre le 17 juillet 1809. Sthlm 1809. 4:o. (4) s. [Tillskr.] — Couplets au roi, pour la representation des Trois sultanes le premier d'avril 1810 dans la société Nytta och nöje. Sthlm 1810. 4:o. (4) s. [Anon.] — Tal, hållit i Riksens ständers allm besvärs- o ekonomi-utskott, vid dess upplösning vid riksdagens slut 1810 (Journal för litteraturen och theatern, 1810, Sthlm, 4:o, s 417-419). -Divertissement donné å Son altesse le prince roy-al, dans la société de Nytta och nöje le 2 décembre 1810. Sthlm 1810. 4:o. 12 s. [Anon.] - Scéne, récité au prince royal, le 26 janvier 1811, jour de sa naissance. Sthlm 1811. 4:o. 8 s. [Anon.] — Vers å Son altesse le prince royal chantés dans 1'Ordre des narcissans le 15 décembre 1811. Sthlm u å. 7 s. [Anon.] — Ord sjungne hos Hans maj:t konungen vid Hans kongl. höghets kronprinsens återkomst från Tyskland. Sthlm 1814. 4:o. 6 s. [Anon.] — Coupiets au roi le 28 janvier 1816. Sthlm 1816. 4:o. (4) s. [Anon.] — Vers au roi au jour de sa naissance le 7 octobre 1816. Sthlm 1816. 4:o. (4) s. [Anon.] — Åminnelse-tal öfver kammarherren ... baron Knut Leijonhufvud. Hållet i Coldinu-ordens allm sammankomst, den 6 augusti 1817. Sthlm 1817. 16 s. - Ord till sorgmusiken vid högstsalig Hans kongl. maj:ts konung Carl XIII:s begrafning. Sthlm 1818. 4:o. (8) s. [Anon.] - Arbeten. 1-3. 1836-42. (Klassiska författare i svenska vitterheten, [5, utkommen som:] h [23] f, 27, 29, 31, 35, 38, 40, 42, 47 f, 49 f, 51 f.) 1. Gbg 1836. 650 s, 1 portr. 2. Sthlm 18[38-]39. 292 s. 3. Sthlm 1841 -42. 670, IV s. — Bref till skalden och förre läraren O. Bergklint (DGA, d 11, Lund 1839, s 215-243; 26/12 1772 o 4-6/1 1773; avtr i Svenska biet, 1842, Sthlm, fol, n" 268, 270, 273, 277, 286 f, 18/11 -10/12). — Bidrag till gr. J. G. Oxenstiernas biographi (ibid, 18, 1842, s 138-144; epigram o dikter, många förut otr). — Bref ... till commerce-rådet och commendeuren frih. Josias Cederhielm (Läsning för bildning och nöje, årg 2, 1848, Upsala, s 665-667). - [Skaldebrev till Eleonora Charlotta d'Albedyhll 1814] (Ställningar och förhållanden, [utgav MJ Crusenstolpe,] April 1859, Sthlm, s 46 f, o Februari 1864, 4:o, s 43). — Utdragaf bref... till r. r. grefve Fredrik Sparre (Handlingar ur v. Brinkman'ska archivet på Trolle-Ljungby, d 2, Örebro 1865, s 194-196; 18/7 o 23/10 1789). — [Ur C G af Leopolds brefvexling:] Bref (ibid, s 436-457; 18 st 1786-1817). — Afsked från Apollo. Den 29 augusti 1770 / Ödmjuk ansökning till ... Johan Jacob Gyllenborg ... / Till Chr. Manderström (Ur en samlares papper, [utg av P HanselliJ 1, Upsala 1868, s 1 -2, 26-30; dikter, förut otr). — Bref ... till N. v. Rosenstein (C W Bottiger, Nils von Rosenstein, minnesteckn ... 1876, Sthlm 1877, s 184-188: även SAH 52 (1876), 1877, s 248-252; 21/8 1788 o 16/5 1818). — Dagboks-anteckningar åren 1769 — 1771 ... utg genom G Stjernström. Upsala 1881. X, 210 s. (Skrifter utg af Svenska literatursällska-pet [2].) Även: 4:o. X, 210 s, 1 facs. — En poet på väg till krigsteatern (A Ahnfelt, Ur svenska hofvets och aristokratiens lif, 4, Sthlm 1881, s 94 — 98; ur dagbok). — Fragment af ... dagbok, förd på Skenas 1805. Medd af Aug. J. Hjelt (Samlaren, årg 3, 1882, Upsala, s 17-36). - Mitt minne (Svenska memoarer och bref, [utg av H Schiick o O Levertin,] 1, Sthlm 1900, s 65-158). — Ett bref... till Nils Filip Gyldenstolpe (HT, årg 26, 1906, Sthlm, s 49-55; 14/8 1788). - Till Rosenstein (Gustavianska brev ... utg av H Schiick, Sthlm 1918, s 328-330; 8/8 1789 o 16/5 1818). - Bref till grefve Nils Philip Gyldenstolpe 1780-1796. Sthlm 1919. VIII, 128 s, 1 pl, 1 portr. (Lewenhauptska arkivet på Sjöholm. Bref o handl utg af A Lewenhaupt, 1.) — Brev ... till Fredrik Sparre år 1789. Medd av H. v. D[ar-del]. (PHT, årg 22, 1921, Sthlm 1921-22, s 209-221; 9 st 18/7 - 7/11). - Caractérer port-raiter och epigrammer. Samlade utan ordning af tiden, och som jag igenfunnit dem på lappar. [Utg med anm o kommentarer av H Frykenstedt.] Sthlm 1956. 95 s. - Skördarne. Skaldedikt i tre sånger (1772 — 1773). Den första, hittills otr versionen efter författarens originalmanuskr jämte Kellgrens anm. Inl av H Frykenstedt. Efterskrift o noter av Sven G. Hansson. Sthlm 1957. 109 s. [Bokvännens bibliotek 37.] — Dagens stunder. Poeme i fyra sånger, Skenas 1785. Den första ... med en inl av H Frykenstedt. Sthlm 1962. 139 s. [Ibid 59.] — Journal, Skenas 1805. [Originalmanuskr f f g utg av H Frykenstedt.] Sthlm 1964. 117 s. (Ibid 70.) — Ljuva ungdomstid. Dagbok för åren 1766 — 1768. I övers från det fr originalet utg av I Estrabaut. Upps 1965. 185 s. — Journal för året 1780. Författarens originalmanuskr f f g av H Frykenstedt. Lund 1967. 47 s. — Åminnelse-tal ... (i Stora frimurare-logen i Stockholm, över:) Anton De Geer 10/3 1780, (28) s (signj. G. O.), Arvid Nils Stenbock 19/4 1783, (19) s (d:o), Adolf Fredrik Barnekov 15/3 1788, (34) s (anon), Fredric Horn 2/4 1796, 30 s (anon), alla Sthlm s å, Tal ... (i ordens-kapitlet i Slotts--kapellet då konungen till serafimerriddare dubbade:) Malte Ramel, Johan Christopher Toll o Samuel af Ugglas 28/4 1802, Clas Wachtmeister, [Lars] v Engeström, Gustaf Wachtmeister o M[i-chael] Anckarsvärd 4/5 1810, Clas Flemming, Fredric Gyllenborg o Carl Eric Lagerheim 29/4 1811, Mathias Rosenblad o Carl Johan Adler-creutz 28/4 1812, Carl I.agerbring 28/4 1813, Gudmund Adlerbeth, Carl Strömfelt, Fabian v Fersen, Gustaf af Wetterstedt o Peder Anker 28/4 1815, [Georg Fredrik v] Krogh, Fredrik Tersmeden, Olof Rudolf Cederström o Måns Stenbock 28/4 1817, alla Sthlm s å, (8) s, direktörstal i SAH ifrån år 1786, 4 (1791 -93), 1809, s 289-291, ... år 1796, 3 (1800-03), 1807, s 3-6,08 (1816-18), 1821,s 183-189; dikter i bl a: Vittcrhets nöjen, [utg av Utile Dulci,] d 2, Sthlm 1770, s 48-55, 59-69, 73-77, 81-85, 91-93, 97 f, 101-103, 105-107, 113-115, o 3, 1772, s 1-15,31-45,81-87, 112-115, 125 f, Afton-bladet, en vecko-skrift af et sälskap i Stockholm, 1784, 4:o, samt Hvad nytt? Hvad nytt?, Gbg, Stockholms posten, Svenska parnassen, Sthlm, Extra posten, Sthlm, Sommar-promenaden, Upsala, o Läsning i blandade ämnen, Sthlm (biträdde Georg Adlersparre vid utg); dagboks- utdrag även i O Eneroth, Litteratur och konst, saml 2, Sthlm 1876, s 95-178.

Utgivit: Gustaf III, Collection des écrits poli-tiques, littéraires et dramatiques ... suivie de sa correspondance. T 1—5. Sthlm 1803 — 05. [Anon; dedik undert Dechaux (språkmästaren J B De Chaux, medarb).] 1. Discours littéraires et politiques. 1803. (21), 247 s, 1 pl. [Ny, rättad tr] 1805. (15), 246 s, 1 pl. 2-3. Amusemens dramatiques, T 1 - 2. 1804. (12), 320 s, 3 pl, (8), 328 s, 4 pl. 4-5. Correspondance, T 1-2. 1805. (16), 367 s, (10), 352 s. rTiteluppl:] CEuvres politiques, littéraires et dramatiques ... suivies de sa correspondance. T 1-2, 3-5. Paris 1805, 1806. [På sv, delvis mindre fullständig:] Skrifter i politiska och vittra ämnen; tillika med dess brefvexling. D 1-6. Sthlm 1806-12. [Dedik.] 1. Tal och politiskaämnen. 1806. (19), 270 s, 1 pl. 2-3. Dramatiskaskrifter, 1-2. 1806-07. (7), 341 s, 5 pl, (7), 375 s, 6 pl. [Titeluppl:] Theater-stycken, d 1 - 2. Sthlm 1826. (6), 341 s, (6), 375 s, 5 pl. 4-6. Brefvexling, 1 -3. 1808, 1810, 1812. (8), 286 s, 1 pl, (6), 354 s, (4), 383 s.

Översatt: Q Milton,] Det förlorade paradiset. Poem i tolf sånger. Sthlm 1815. XI, 452 s. (Även: Arbeten, 4.) — [Gustaf III,] Öfversättning af konungens deklaration, i anseende til kriget [undert Hfors 21/6 1788]. [Rubr.] Sthlm [1788]. 4:o. (4) s. [Anon.] — [C S Favart,] Soliman den II. eller de tre sultaninnorna, comedie i tre acter. Sthlm 1789. 4:o. 113s. [Anon.]

Källor och litteratur

Källor o litt: K Anér, Behageliga Flora. J G O: Skördarne (OoB 1946); PDA Atterbom, Sv siare o skalder, 3 (2. uppl, 1862); B Bennich-Björkman, Förf i ämbetet (1970); J R Blom, Minnesteckn öfver ... J G O (VHAAH, 15, 1839); H E Charlotta, Dagbok, 2 (1903); S Ek, Gustaviansk litt (Ny sv litt:hist, 2, 1956); H Engdahl, Den romantiska texten, en essä i nio avsnitt (1986); H Frykenstedt, Inledn (0:s Skördarne, 1957); dens, J G 0:s Skördarne. En proveniens- o motivundersökn (1961); dens, Inledn (0:s Dagens stunder, 1962); dens, Inledn (Journal, Skenas 1805, 1964); dens, J G O o Finland (1972); Gustavian opera ... 1771 - 1809 (1991); S Göransson, Den fattige aristokraten (Den sv litt:en, 2. Upplysn o romantik 1718 — 1830, 1988); G Helén, Sjuttonhundratalets na-turbeskrivn. Stilistiska iakttagelser i Creutz', Gyllenborgs o 0:s poesi (Nysv studier 1942); G Ljunggren, Sv vitterhetens häfder efter Gustaf III:s död, 2 (1877); K Maj:ts kanslis hist, 1 (1935); M Lamm, J G O. En gustaviansk natursvärmares lif o dikt (1911); dens, Upplysn:tidens romantik, 1 (1918); S U Palme, Gustav III o Marmontel. Ett bidr till det gustavianska skedets opinionshist (PHT 1955); M Rying, O o Skenas (Sörmlandsbygden 1945); H Schuck, SA:s hist, 1 - 7 (1935-39; reg 1939); dens o K Warburg, 111 sv litt:hist, 4 (1928); TTSegerstedt, SA i sin samtid, 1. 1786-1844 (SAH från år 1986, 2, 1986); V Svanberg, Romantikens samhälle (1980); E Tegnér, Tal, 1. Akad tal, skoltal (1982); C D af Wirsén, Minne afj G O (dens, Lcfnadsteckmar, 1901).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan Gabriel Oxenstierna, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7919, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gösta Lundström), hämtad 2019-04-22.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7919
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan Gabriel Oxenstierna, urn:sbl:7919, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gösta Lundström), hämtad 2019-04-22.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se