Johan Baptista Pahr

Död:efter 1586

Byggmästare


Band 28 (1992-1994), sida 550.

Meriter

2 Pahr, Johan Baptista, trol äldste bror till P 1, d efter 1586. Byggmästare, verksam i Sverige 72 — 78, slottsbyggmästare i Borgholm 9 maj 72, i Kalmar 17 juni 72, verksam även bl a vid Alvsborg.

Biografi

P var på 1550-talet liksom Franciscus P (P 1) verksam vid slottsbygget i Brieg i Schle-sien. I nov 1558 fick han anställning vid slottsbygget i Schwerin, först som mu-rarmästare sedan som hovbyggmästare. 1563 — 67 ledde han uppförandet av Schwe-rins slottskyrka. Han välvde även den stora hovsalen på slottet i staden och ledde en kort tid byggnadsarbetet på slottet i Fürstenberg. 1571 trädde Johan III av Sverige i förbindelse med P, som fick 100 silverdaler för att värva hantverkare åt kungen. På hösten så anlände en handfull sådana, bland dem stuckatören Antonis Watz, till Sverige. I april följande år inskeppade sig P i Wismar, nu själv inkallad av Johan, för resa till Kalmar. Han hade dock inte definitivt sagt upp sin tjänst i Schwerin; troligen skulle han först se hur förhållandena utvecklade sig i Sverige.

I Kalmar sammanträffade P med Johan III, som välvde stora byggplaner: Borgholms slott skulle återuppbyggas, de av Gustav I påbörjade befästningarna vid Kalmar slott fullbordas och slottets restaurering och nyinredning avslutas. Kalmar stads försvar skulle dessutom väsentligt förstärkas. I flera dagar konfererade kungen om detta med P, som anställdes som byggmästare både i Borgholm och Kalmar. Under maj månad 1572 reste dock P på Johans uppdrag tillbaka till Mecklenburg för att värva ytterligare hantverkare; samtidigt passade han på att lösa sig från sina förbindelser med hertighovet i Schwerin. Med på återresan till Sverige följde bl a ett stort antal murare, snickare, smeder, byggmästare och stenhuggare samt troligen Franciscus P (P 1) och Dominicus P (P 4).

P:s verksamhet på Borgholm blev av ganska ringa omfattning. Känd är endast en "schamplun" (modell) till nybyggnad som han i slutet av 1572 reste till Sthlm med för att uppvakta kungen. Denne skall dock ej ha gillat P:s förslag.

Vid Kalmar slott följdes den gamla befästningsplanen från Gustav I:s tid. Under P:s ledning påbörjades arbetena med den norra vallen, som skulle uppföras med murade valv. Redan 30 aug 1572, efter endast några veckors arbete, skrev emellertid kungen om den nya slottsvallen som nyligen fallit ner. Han var förargad över den mängd dagsverken och omkostnader som där gått till spillo. Olyckan avhjälptes dock snart, och arbetet på vallen fortsatte, men året därpå rasade den på nytt. Ståthållarna Bengt Ribbing och Arvid Svan skyllde olyckorna på P, men kungen försvarade denne: "en sådan förfaren och förståndig byggmäster" hade lian ej haft tidigare (Konung ..., nr 293). Det fortsatta arbetet framskred långsamt. Enligt P berodde detta bl a på att han ej erhållit nödigt material.

I maj 1574 lämnade P plötsligt Sverige. Bakom den hastiga avresan låg oklara redovisningar; det hade uppstått oreda i räkenskaperna. P:s roll i detta sammanhang och eventuella oegentligheter från hans sida har diskuterats av forskningen (jfr Sylvander o Hahr). Endast ett visst slarv vad gäller räkenskaperna kan möjligen tillvitas P, och han var snart åter i k tjänst. Redan hösten 1574 återfinns P som byggmästare vid Älvsborgs fästning, som skulle förstärkas enligt det nya italienska systemet. Han tycks också ha gjort en modell till befästning av Älvsborgs stad och arbetat något på Gullbergs fästning. 5 juni 1577 fick ståthållaren i Västergötland Erik Gustafsson (Stenbock) i uppdrag av Johan III att med de medel som kunde uppbringas betala P och permittera honom från tjänsten, dock först sedan P lovat att ej skada kungen och riket. I beställningsregistret för så är antecknat att P lämnade Sverige 1578.

P återvände till Mecklenburg, där han 1578 — 81 var sysselsatt med en byggnad i Schwerin för hertig Ulrichs räkning. 1582 — 86 var han verksam för hertig Adolf av Holstein-Gottorp. Det är möjligt att P än en gång kom i Johan III:s tjänst. Han kan ha varit identisk med den J B Påer, som 1586 för en kort tid tjänstgjorde som byggmästare vid Kexholms slott i Finland.

Författare

Inga Lena Ångström



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: Förutom under P 1 anf arb även: C Eichhorn, Kalmar slotts konsthist under renässansen (Sv fornminnesfören:s tidskr 1881); M Olsson, Tiden från 1300-talets mitt till 1611 (dens, Kalmar slotts hist, 2 A, 1961); dens, Kalmar slotts kyrkor (Sveriges kyrkor. Småland, 3:1, 1968); G V Sylvander, Kalmar slotts o stads hist, 1 o 2:3 (1864-65).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan Baptista Pahr, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7940, Svenskt biografiskt lexikon (art av Inga Lena Ångström), hämtad 2019-12-09.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7940
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan Baptista Pahr, urn:sbl:7940, Svenskt biografiskt lexikon (art av Inga Lena Ångström), hämtad 2019-12-09.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se