B Samuel (Sam) B Norup

Född:1896-05-19 – Knislinge församling, Kristianstads län
Död:1973-07-05 – Kristianstads Heliga Trefaldighets församling, Kristianstads län (kbf i Knislinge)

Lantbrukare, Riksdagsledamot, Kommunalpolitiker, Jordbruksminister


Band 27 (1990-1991), sida 613.

Meriter

Norup, Bengt Samuel (Sam) Bengtsson, f 19 maj 1896 i Knislinge, Krist, d 5 juli 1973 i Kristianstad (kbf i Knislinge). Föräldrar: lantbrukaren o riksdagsmannen Sven Bengtsson o Pauline Bengtsson. Studerade vid Önnestads folkhögsk o lantmannask, Krist, 14–16, lantbrukare i Knislinge 21–57 (arrendator av gården Norup 21, ägare 27), led av Knislinge kommunalfullm 26, VD för Knislinge andelsmejeri 26, v ordf i styr där 32, led av styr för Knislinge sockens sparbank 26, ordf där 48, led av styr för Skånska bankens avd:kontor i Knislinge 30, i Kristianstad 36, ordf i styr för Nordöstra Skånes mejeriförb 32–51, led av statens jordbruksnämnd 35–39, ordf i styr för Kristianstad-Blekinge slakterifören 36, led av styr för Önnestads lantmannask 37 o folkhögsk 38, av styr för Knislinge skofabriks ab 37, ordf där 56, led av styr för Knislinge missionsförs 37, ordf där, led av 1938 års jordbruksutredn mars 38–maj 40, av styr för Sveriges utsädesfören 39, av AK 40–60 (led av jordbruksutsk 49-51), av statens priskontrollnämnd 12 april 40–juni 46, av statens trafikkommission 1 aug 40–jan 50, ordf i styr för Sv mejeriernas riksfören 44–51, led av komm ang inrättande av ett jordbrukets forskn:råd jan–sept 44, led av jordbrukets forskn:råd 45–51, sakk i komm ang forskn- o försöksverksamheten samt undervisn inom mejerinäringen juni 45–okt 47, led av styr för ab Skånska banken 46, av komm ang högskolorna på jordbrukets o skogsbrukets område nov 46–nov 47, v ordf i statens livsmedelskommission 1 nov 46–6 sept 47, i Sveriges lantbruksförb 47–49, ordf där 49–51, v ordf i Kristianstads läns lantbruksnämnd 48–51, i länets hushållmsällsk 48–57, led av 1948 års länsstynutredn mars 48–aug 50, ordf i komm ang avhorning av tjurkalvar juni 48–aug 50, led av 1949 års jordbruksnämndsutredn maj–dec 49, av komm för Sveriges deltagande i Marshallorganisationens varumassa i Chicago dec 49–juni 51, statsråd o chef för jordbruksdep 1 okt 51–31 jan 57, förste v ordf i bondeförb 52–57, led av bondeförb:s/centerns förtroenderåd 53–58, generaldir o chef för lantbruksstyr 1 febr 57–62, led av styr för Allm sv utsädesab 58, ordf där 63–69. – LLA 45.

G 15 sept 1921 i Knislinge m Signe Henricsson, f 30 juni 1897 där, d 6 febr 1982 där, dtr till sparbanksdirektören Henric Petersson o Sigrid Trulsson.

Biografi

Sedan Sam N bl a genomgått Önnestads folkhögskola och lantmannaskola brukade han fädernegården Norup, först som arrendator och sedan som ägare. Han var en intresserad jordbrukare och förvandlade egendomen till en verklig mönstergård. Efter gården tog han också sitt namn.

N blev tidigt verksam inom frikyrkorörelsen och kommunalpolitiken. Det ligger nära till hands att se hans frikyrkliga och politiska intressen som ett arv från fadern. N:s insatser under yngre år gällde dock främst jordbrukets föreningsrörelse, där han kom att inneha en mängd och med tiden allt viktigare poster. Sålunda var han ordförande i bla Svenska mejeriernas riksförening och i Sveriges lantbruksförbund.

Vid årsskiftet 1939/40 – under pågående urtima riksdag – efterträdde N frih Arvid de Geer som Kristianstads läns representant för bondeförbundet i AK. Som riksdagsman ägnade sig N huvudsakligen åt jordbruks- och landsbygdsfrågor och blev en av sitt partis främsta experter på dessa områden. I en motion 1944 yrkade han tillsammans med partikamrater på åtgärder för att "befordra förläggande av industriell verksamhet, småindustri och hantverk till andra platser i landet än storstäderna" (AK 1944, Motioner, nr 265).

Inom sitt parti och sin riksdagsgrupp vann N allt större inflytande. Han ingick bl a i den delegation som efter AK-valet på hösten 1948 förhandlade med socialdemokraterna om en eventuell regeringssamverkan. Från början tycks han närmast ha intagit en positiv hållning i förhoppning om att ett regeringssamarbete skulle ge jordbruket ekonomiska lättnader. Under förhandlingarnas gång blev han dock alltmera skeptisk och anslöt sig till partimajoritetens uppfattning, att förutsättningar för en uppgörelse med socialdemokraterna i regeringsfrågan saknades.

Vid de förhandlingar som på hösten 1951 ledde fram till koalitionen mellan socialdemokrater och bondeförbundare spelade N en viktig roll. I ett tidigt skede av underhandlingarna överlade partiledaren Gunnar Hedlund och N med statsminister Tage Erlander och Finansminister Per Edvin Sköld. Liksom andra företrädare för jordbrukets föreningsrörelse ansåg N, att en regeringssamverkan med socialdemokraterna skulle lätta jordbruksnäringens svåra läge. Möjligen var hans positiva intresse delvis en följd av att han närmast tycks ha varit självskriven till posten som jordbruksminister.

Samarbetet mellan N och Hedlund fungerade till en början väl men utsattes för sin första svåra påfrestning i samband med åtalet mot Hedlund 1952 för felaktig deklaration. 1953 krävde Skånedistriktets styrelse, där Hedlunds båda statsrådskolleger N och ecklesiastikminister Ivar Persson ingick, att Hedlund skulle lämna partiledarposten. N var oppositionens partiledarkandidat, och han torde åtminstone till en början ej ha varit ointresserad. Hedlund lyckades dock rida ut stormen, bl a genom indirekt stöd från statsminister Erlander, och N utsattes för skarp kritik för sitt agerande.

Den opposition som hela tiden funnits inom bondeförbundet mot koalitionen ökade i styrka efter 1956 års AK-val, eftersom detta medförde stora förluster för partiet. Många inom dess ledning önskade att regeringssamarbetet skulle avbrytas omedelbart. Med knapp majoritet beslöts dock att uppta förhandlingar med socialdemokraterna i regeringsfrågan. Dessa resulterade i att koalitionen skulle fortsätta, åtminstone tills vidare. N stödde denna linje.

Även om regeringskoalitionen förnyades, ökade kraven inom bondeförbundet på utträde så snart ett lämpligt tillfälle yppade sig. Mycket snart efter uppgörelsen i okt 1956 aktualiserades en rad frågor som framkallade motsättningar mellan de båda partierna och stridigheter inom bondeförbundets riksdagsgrupp, där många hävdade, att socialdemokraterna bröt tidigare överenskommelser. Förhållandet mellan riksdagsgruppen och partiets statsråd utsattes också för påfrestningar. Inte minst N kom i motsättning till sin riksdagsgrupp.

En fråga som speciellt berörde N och hans departement gällde anslag och krediter till ab Statens skogsindustrier, ett dotterbolag till det under jordbruksdepartementet lydande domänverket. N vägrade att utarbeta propositionen, och inte heller accepterade han, att den utarbetades i ett departement med socialdemokratisk chef.

Den dubbla motsättningen – mellan koalitionspartierna och inom bondeförbundet – ledde i början av 1957 till att regeringens ställning blev alltmer ohållbar. I detta läge önskade N lämna ministären men krävde som reträttplats landshövdingeposten i Jönköpings län som skulle bli ledig i febr s å.

Den socialdemokratiska ledningen önskade fortsätta koalitionen, främst för att med bondeförbundets hjälp hindra en folkomröstning i ATP-frågan. Den såg därför gärna, att N lämnade regeringen och ersattes av någon med starkare ställning inom bondeförbundets riksdagsgrupp och var också beredd att utse N till landshövding. Detta stötte dock på motstånd från Hedlund, som föreslog, att N i stället skulle få bli generaldirektör för lantbruksstyrelsen. N föll till föga och accepterade generaldirektörsposten, som han genom sin sakkunskap var väl lämpad för.

N tillhörde under många år Knislinge missionsförsamling och efterträdde sin far i samfundets styrelse. Han ägnade speciellt intresse åt församlingens söndagsskola, var under många år dess föreståndare och tjänstgjorde även under sin politiskt mest aktiva tid som söndagsskollärare.

Författare

Gustaf Jonasson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

N:s arkiv (bla minnesanteckn:ar, konc till föredrag o art:ar samt ämnesordnade handl:ar) i LLA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Jordbruksfrågor. [Omsl.] [Sthlm, tr] Hässleholm 1952. 25 s. – Det svenska jordbrukets framtidsproblem (Från departement och nämnder, årg 15, 1953, Sthlm, s 389–397). –Vår jordbrukspolitik. [Omsl.] [Sthlm, tr] Kalmar 1954. 23 s. – Vårt jordbruk i dagens läge och vad händer i framtiden (Hushållningssällskapens tidskrift, årg. 25, 1958, Sthlm, 4:o, s 3-6). – Svenska vallföreningen i upplysningens tjänst. Föredr i Uppsala den 29 nov. 1961 (Beten, vallar, mossar, Svenska vall- o mosskulturföreningens tidskr, årg 13, 1961, Upps, s 137–140, 156).

Källor och litteratur

Källor o litt: Bondeförb:s/Ccntcrparticts arkiv o LRF:s arkiv, Sthlm.

T Erlander, 1949-1954 (1974); G Jonasson, På väg mot koalition? Körhandharna mellan socialdemokrater o bondeförbundare efter 1948 års val (HT 1972); dens, Per Edvin Sköld 1946–1951 (1976); dens, Statsrådet som satt kvar. Det hedlundska deklarationsmålet (HT 1979); dens, I väntan på uppbrott? Bondeförb/Centcrpartiet i regeringskoalitionens slutskede 1956–1957 (1981); U Lindström, I regeringen. Ur min polit dagbok 1954-1959 (1969); riksdagstrycket 1940-60; Tvåkammarriksdagen 1867-1970, 3 "(9S61)



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
B Samuel (Sam) B Norup, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8416, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gustaf Jonasson), hämtad 2019-08-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8416
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
B Samuel (Sam) B Norup, urn:sbl:8416, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gustaf Jonasson), hämtad 2019-08-26.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se