Sven A Müller

Född:1857-09-12 – Tyska Sankta Gertruds församling, Stockholms län
Död:1940-07-29 – Berghems församling, Älvsborgs län

Lantbrukare, Jordbrukslärare


Band 26 (1987-1989), sida 124.

Meriter

2 Müller, Sven Alexander, son till M 1, f 12 sept 1857 i Sthlm, Ty, d 29 juli 1940 i Berghem, Älvsb. Mekaniker- o optikerex i Berlin 74, lantbrukspraktik vid Rödjenäs, Björkö, Jönk, 74—75, bokhållare där 75—76, elev vid Ultuna lantbruksinst 76—78, inspektor på olika gårdar i Tyskland 80—82, genomgick kulturteknisk kurs i Bonn-Poppels-dorf 83, inspektor på Bergkvara, Bergunda, Kron, 84—85, förvaltare av Stensjöholm, Agunnaryd, Kron, 86, led av styr för Sv mosskulturfören 87—91, kulturingenjör där 90—00, förest för Kronobergs läns lantbruksskola på Stensjöholm 01 — 17, led av styr för Sveriges utsädesfören 01 — 13, av Kronobergs läns skogsvårdsstyr 05—19, led av Kronobergs läns hushålln:sällskaps förvaltn:utsk 05-19. - LLA04.

G 1) 13 okt 1890 i Stenbrohult, Kron, m Ida Emerentia Carlheim-Gyllensköld, f 13 okt 1862 i Kristianstad, d 12 juni 1910 i Agunnaryd, dtr till hovrättsrådet o riksdagsmannen Carl Salomon C-G o Ida Vilhelmina Littorin; 2) 31 maj 1913 i Bosjökloster, Malm (enl vb för Agunnaryd), m Margareta Anselma Charlotta Meyer, f 23 dec 1879 i Döbeln, Sachsen (enl Berghems förs), d 21 maj 1967 i Berghem.

Biografi

Sven M studerade i Sthlm, Chemnitz och Berlin och avlade mekaniker- och optikerexamen 1874. Efter lantbrukspraktik genomgick han Ultuna lantbruksinstitut och blev agronom 1878. Därefter var han under några år verksam som lantbruksinspektor på olika gårdar i Tyskland. Han genomgick en kurs i kulturteknik i Bonn-Poppelsdorf och praktiserade hos W Schweder i Lichterfelde 1883— 84, varefter han återvände till Sverige for att bli inspektor på Bergkvara egendom i Småland.

1886 förvärvade M:s far (M 1) egendomen Stensjöholm. M svarade för förvaltningen av denna under 33 år, från 1900 som ägare, och huvudsakligast genom hans energiska arbete bragtes egendomen i mycket hög kultur. Här anlades redan 1886 Sveriges första permanenta betesvall, vilken genom rationell gödsling och skötsel uppnådde och bibehöll en genom åren mycket hög avkastningsförmåga. Det blev impulsen till vår moderna beteskultur.

1890 fick M anställning hos den nybildade Sv mosskulturföreningen som dess förste kulturingenjör. Han verkade inom föreningen under drygt ett decennium och introducerade bla torvströtillverkning, bruk av thomasfos-fat och odling av alsikeklöver. I flera skrifter har också M behandlat ämnen rörande bl a lantbruksundervisning, mosskultur, ängsbevattning och beteskultur.

Från det nya seklets början var en av Kronobergs läns hushållningssällskap och staten understödd lantbruksskola i verksamhet på Stensjöholm. Här utförde M en mycket högt skattad gärning som lärare och föreståndare. 1918 sålde dock M Stensjöholm och förvärvade egendomen Ekkullen i Västergötland, där han sedan bodde resten av sin levnad.

Författare

Olle Johansson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från M i RA o UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Anvisning till mossars odling enligt nutidens fordringar. Jönköping 1887. 62 s. — Föredrag hållet den 2 mars 1893 vid Landtmanna-föreningens sammanträde i Ronneby. [Rubr.] Karlskrona 1893. 11 s. [Undert.] (Blekinge landt-mannaförenings ströskrifter, 1*.) — "Huru böra vi förbättra våra naturliga så kallade hårdvallsängar och betesmarker." (Föredrag i Östergötlands landtbruksklubb den 8 febr. 1896.) Linköping 1896. 7 s. — Om kalkningens behöflighet och utfö- rande. Lund 1899. 24 s. [Ur Tidskrift for landtmän så.]— Försök till hagmarkens förbättrande vid ba-roniet Adelswärd. Linköping 1903. 4:o. 3 s. [Undert; ur Landtmannen s å.] — Skulle potatisodlingen inom Småland med fördel betydligen kunna ökas, på samma gång qvalitén väsentligen förbättras? Wexiö 1904. 15 s. [Undert.] — Några ord om gräsodling i Sverige. [Stensjöholm, tr] Linköping 1904. 4:o. 15 s. [Ur Landtmannen så.] — Kalkens betydelse för jordbruket. [Omsl.] Bör landtmannen icke använda betydligt mera kalk än han i allmänhet gör? [Rubr.] Falköping 1910. 15 s. - Om den lägre landtbruksundervisningen i Tyskland och Österrike. Reseberättelse ([Bihang till Riksdagens protokoll... 1910, saml 2, afd 2, bd 7:2.] Betänkande angående ordnande af den lägre landtbruksundervisningen afgifvet af den för ändamålet af Kungl. Maj:t den 14juni 1907 tillsatta kommitté, d 2. Bilagor, Sthlm 1909, 4:o, s 133-154). - Från en med statsmedel företagen resa till Tyskland, Italien och Schweiz. [Rubr.] Lund 1912. 21 s. [Ur Tidskr för landtmän 1911.] — Bidrag i bla Svenska mosskultur-föreningens tidskrift, 1887, 1890-1900, 1904, Jönköping, o ovan nämnda tidskrifter.

Källor och litteratur

Källor o litt: Dir S A M 70 år (Landtmannen 1927); Matr över styr:medlemmar, lärare o elever vid Ultuna lantbruksinst 1848-1932 (1932); P Vejde, Kronobergs läns herrgårdar (1929). — Nekr:er över M i LA:s handhar o tidskr 1940 o i SvD 29 juli 1940.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Sven A Müller, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8601, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Johansson), hämtad 2020-04-05.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8601
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Sven A Müller, urn:sbl:8601, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Johansson), hämtad 2020-04-05.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se