Bo Stensson (Natt och Dag)

Död:1469/77

Häradshövding, Riksråd, Riddare


Band 26 (1987-1989), sida 430.

Meriter

5 Bo Stensson, bror till N 4, d mellan 1469 o 1477 (Smål arch). Tidigast nämnd 08 o var då riddare, häradsh i Bankekind, Ög, åtminstone 14–64, riksråd åtminstone från 30 o ännu 60, innehavare av Kalmar slottslän tillsammans med brodern N 4 sensommaren 36–okt 39, fick Sundholms län (sannolikt Västra hd) o Södra Vedbo hd i Småland samt två socknar i Östergötland som förläning okt 39, möjligen än en gång innehavare av Kalmar slottslän 44 eller 45.

G senast 1424 (sannolikt långt tidigare med hänsyn till en sons ålder) m Katarina Svensdtr, d mellan 1464 (Lunds ärkestifts urkundsbok) o 1469, dtr till riddaren Sven Sture o Gunnild Matsdtr.

Biografi

B var riddare redan då han 1408 tidigast förekommer i nu känt källmaterial, varför hans riddardubbning kan ha ägt rum vid drottning Filippas kröning i Lund hösten 1406 (jfr bd 16, s 25). Belägget 1408 föreligger i konung Eriks och drottning Margaretas kvitto till hans fars då nyligen avlidne syssling Sten Bengtssons (Bielke; bd 4) arvingar på dennes pantlän. Bland detta kvittos sigillanter uppträder förutom B även hans far Sten Bosson (N 2), hans farbror Knut Bosson (N 3) och hans äldre bror Bengt Stensson (N 4). 1411 var han liksom N 4 och deras farbror Nils Bosson bland de talrika nordiska stormän som fungerade som löftesmän för konung Erik i ett i Kolding på Jylland daterat brev om stilleståndet med Holstein. Hösten 1413 var B den främste av de världsliga bisittarna vid de räfsteting som hölls i Linköpings stift under presidium av farbrodern N 3 och östgötalagmannen.

Senast 1414 efterträdde B fogden Esbjörn Djäkn (bd 14) som häradshövding i Bankekind i Östergötland, ehuru han åtminstone 1431 bodde i Bergunda i Bergunda sn i Värend; hans fars sätesgård Ekhult torde emellertid vara identisk med Ekhult i Björsäters sn i Bankekind. Detta ämbetet skulle han komma att inneha under åtminstone ett halvt sekel, ehuru han mestadels lät vikarier sköta det. Efter honom skulle det komma att innehas av hans ättlingar i ett par generationer. Som riksråd kan B ej beläggas förrän 1430. Liksom sin farbror N 3 var han en av de rådsherrar som jämte andra frälsemän under påtryckning av Engelbrekt Engelbrektsson 16 aug 1434 i Vadstena per brev uppsade konung Erik tro och lydnad. Tillsammans med denne farbror och sin bror N 4 förekommer B också bland de tolv utfärdarna av de i Sthlm 12 sept 1434 daterade manifesten till Norge, högmästaren i Preussen, det livländska ordenslandet och de vendiska hansestäderna om orsakerna till det sv upproret. Dessa manifest avsändes aldrig, men 3 okt skrev N 3 och B jämte deras frände Nils Eringislason (Hammerstaätten; bd 18) från Söderköping till högmästaren och begärde hjälp mot konung Erik, varvid en kopia av manifestet av 12 sept bifogades. Enligt Karlskrönikan deltog han s å i den misslyckade belägringen av Stegeholm i nordöstra Småland tillsammans med bl a den blivande konungen Karl Knutsson (Bonde) och Nils Eringislasons son Eringisl Nilsson (bd 18). I det i Halmstad våren 1435 ingångna preliminära förlikningsfördraget mellan konung Erik och svenskarna namnes B liksom Karl Knutsson bland vittnena, och tillsammans med brodern N 4 förekommer han även bland de 18 personer som representerade svenskarna i det slutliga förlikningsfördraget med Erik i Sthlm på hösten så. Under det förnyade upproret våren 1436 blev han enligt Karlskrönikan först en av de två som Engelbrekt utsåg att leda belägringen av Laholm och senare en av befälhavarna i Varberg (jfr bd 3, s 774).

Då konung Erik vid förlikningen i Kalmar sensommaren 1436 tvangs gå med på att även Sthlms, Kalmar och Nyköpings slottslän skulle administreras av svenskar, överlämnade han enligt Karlskrönikan Kalmar till B och dennes bror N 4. Senhösten 1437 pantsatte B:s hustru två gårdar i Halland, varvid hon uppgav att hon råkat i ekonomiska svårigheter emedan hennes make ej var i landet utan stadd i sitt "herrskaps" ärenden (Nilsson). I ett senare struket avsnitt av krönikan uppges, att drotsen Kristiern Nilsson (Vasa) och Karl Knutsson, numera marsk, 1438 avfordrade de båda bröderna Kalmar; de förklarade sig då ej kunna lämna det till någon annan än konungen, varefter drotsen och marsken påbörjade en belägring, som dock slutade med förlikning. I samband med konflikten mellan Karl Knutsson och B:s bror Nils Stensson (N 6) i början av 1439 skall B enligt krönikan ha följt denne broder till konung Erik på Gotland, och denna uppgift bestyrks av Eriks proklamationer 19 mars. I dessa uppges också, att Karl Knutsson tillfångatagit och utplundrat B:s och brodern N 4:s hustrur och barn. Efter ett stilleståndsavtal i Arkösund på östgötakusten 21 aug skall B tillsammans med N 4 och N 6 i början av okt enligt Karlskrönikan ha infunnit sig på ett möte i (Söder)Tälje och överlämnat Kalmar till Karl Knutsson. B skulle i stället få Sundholms län (sannolikt Västra hd i Småland), som åtminstone 1416—23 innehafts av hans sannolikt 1423 eller 1424 avlidne svärfar, samt halva Vedbo hd i Småland och två socknar i Östergötland, en förläning som delvis (Västra hd och Södra Vedbo) kom att äga bestånd i flera generationer (Westin; jfr Schück 1959, s 329). Först efter ytterligare konflikt och N 6:s död ingick B och N 4 på en herredag i Arboga 13 jan 1440 definitiv förlikning med Karl Knutsson. Vid förlikningen mellan denne och Kristiern Nilsson 1441 uppträder de emellertid bland löftesmännen för den senare tillsammans med bl a hans svärson Bengt Jönsson (Oxenstierna).

Ett odaterat brev från 1444 eller 1445 uppger, att konung Kristofer efter den dittillsvarande slottshövitsmannen Gustaf Stures död ville lämna Kalmar till en "herr Bo", som identifierats med B. Belägg saknas emellertid för att han verkligen än en gång kommit i besittning av Kalmar (Kumlien 1933). Under Kristofers regering deltog B i rådsmöten i Khvn 1442, 1445 och 1447 och i Kalmar 1443 och 1444 (Olesen), och han deltog också i dennes expedition till Gotland 1446.

I samband med kungavalet 1448 återfinns B liksom brodern N 4 och dennes son N 7 bland Karl Knutssons motståndare. Under dennes regering förekommer han i traktaterna med Danmark i Sthlm 1453 om stillestånd och i Vadstena 1455 om fred. Efter Kristian I:s tronbestigning deltog B 1458 som riksrådets äldste ledamot i valet av dennes äldste son till tronföljare, i stadfästelsen av konung Kristofers morgongåva till den med Kristian I omgifta Dorotea, i domen om konfiskation av Karl Knutssons gods och i bekräftelsen av hansestädernas privilegier. Efter 1460 kan han ej beläggas ha deltagit i rådsmöten. Redan före 1457 års tronskifte hade B:s siste kvarlevande son Nils Sture gift sig med en kusin till Karl Knutsson, och före sin död fick den tidigare i allmänhet Karl-Knutsson-fientlige B uppleva, att denne son blev en av Karls främsta anhängare. Genom Nils Sture blev han farfar till riksföreståndaren Svante Nilsson och farfars far till riksföreståndaren Sten Sture d y.

Författare

Hans Gillingstam



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Ett pergrbrev av 1 febr 1464 med proveniens från B i Sturearkivet, RA.

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor o litt: Perg:brev 23 juni o 11 nov 1421, 4 maj 1422, 9 febr 1424, 18 mars o 26 maj 1425, 17 febr, 11 o 24 april samt 12 okt o 11 nov 1426, 20 jan, 3 maj o 28 okt 1427, 25 jan, 29 aug (från VHAA) o 2 sept 1428, 15 febr o 20 april 1430, 16 jan 1431, 15 febr 1432, 13 febr, 16 april, 5 aug o 6 dec 1433, 13 aug, 23 okt o 31 dec 1443, 3 juli o 29 sept 1444, 7 mars o 23 aug 1446, 24 juli o 20 nov 1448, 17 febr, 5 mars o 20 juli 1451, 21 mars 1452, 1 juni 1453, 5 febr o 22 mars 1454, 24 nov 1456, 20 o 27 jan 1458, 4 mars 1460, 27 juni o 30 nov 1462, 17 jan 1463, ud 1464, 19 april 1468 o 20 aug 1469, pappersbrev 29 april 1429, 22 febr 1430, 23 aug 1444, 11 aug 1459 o 19 febr 1467, A 14 (fragm av kopiebok för Linköpings domkyrka), p 9, A 20 (Vadstena klosters stora kopiebok), f 276, B 16 (en av Lars Eriksson Sparres kopieböcker), f 272, 393 o 394, C 4 (register över konung Karl Knutssons o drottning Katarinas jordebrev), f 2v, 14v o 30, C 25 (Svarte Ake Jönssons brevbok), f 7, perg:brev 1 juni 1453 i Sjöholmssaml o 17 jan 1424 i Skoklos-tersaml, fotostatkopior av UUB:s perg:brev 29 sept 1421, 3 febr o 12 juni 1430 o 9 febr 1456 samt pappersbrev 10 april 1426, 10 juli o 6 nov 1430 o 31 okt 1433 o av VLA:s perg:brev 3 maj 1430, RA. Beläggsamkar i Arkivet för Ordbok över Sveriges medeltida personnamn, Uppsala.

J A Almquist, Arvid Trolles jordebok 1498 jämte åtkomsthandkar ... (HH 31, 1938); R Björkman, Det forna Jönköping (Jönköpings hist, 1, 1917); BSH 2 (1864), 3 (1870), s CCLXIV fo 305; G Carlsson, Till de medeltida Stureätternas genealogi (PHT 1920), s 104; dens, Arboga möte 1435 (HT 1936), s 21-26; dens, Tidsskedet 1389-1448 (Sveriges hist till våra dagar, 3:1, 1941; personreg i del 15, 1945); Chronicon rhythmicum episcoporum Lincopensium (SRS 3:2, 1871), s 109; Det medeltida Sverige, 4:1 (1987); DGA 3 (1832), s 157; Dipl Christierni primi (1856); Dipl Dalekarlicum, 1 (1842), s 90; DN 2:2, 5:2, 16: 1-2 (1852-1903); Elgenstierna; P Enemark, Kriseår 1448-51 (1981); dens, Christian I og forholdet til Sverige 1448—54 (Historie. Jyske samker, Ny serie, 14:3, 1982), s 453, 456, 468; FMU 3 (1921); B Fritz, Hus, land o län, 1-2 (1972-73); Gammeldanske diplomer, 2:4 (1969), s 22; R Geete, Fyra handhar rörande Vadstena klosters privilegier (Småstycken på forn sv:a, 2, 1900-16), s 283; H Gillingstam, Ätterna Oxenstierna o Vasa under medeltiden (1952—53); dens, Det sv riksrådets världsliga medlemmar under konung Erik av Pommern (HT 1985); J Hadorph, Then andra delen til rijm-crönikorne hörande ... (1676); dens, Biärköa rätten ... hwar hoos föllia några the äldsta konunga stadgar ... (1687), s 54; Hanserecesse von 1431-76, 1, 4 (1876-83); Han-sisches Urkundenbuch, 7:1 (1939); B Hildebrand, Esbjörn Blåpanna o hans arvingar (PHT 1934); Jönköpings stads tankebok 1456-1548 (1910-19); Kalmar stads tankebok (1945 — 49); K H Karlsson, Den sv konungens domsrätt o formerna för dess utöfning under medeltiden, 1 (1890), s 72; C A Klingspor o B Schlegel, Sv slott. Engsö (1877), s XXXXI; S Kraft, Tidsskedet 1448-1520 (Sveriges hist till våra dagar, 3: 2, 1944; personreg i del 15, 1945); K Kumlien, Karl Knutsson o Sveriges unionsparti under våren o sommaren 1439 (HT 1930), s 493 f; dens, Karl Knutssons polit verksamhet 1434-48 (1933); dens, B (SMoK 5, 1949); Lags o doms; L-O Larsson, Det medeltida Värend (1964 o 1975); dens, Småländsk bebyggelsehist, 1:1 (1979), s 45; dens, Engelbrekt Engelbrektsson o 1430-talets sv uppror (1984); dens, Det sv rådet o Engelbrektsupprorets inledningsskede (HT 1984), s 269, 271; Liv-, Est- und Curländisches Urkundenbuch, 8 (1884); C J Ljungström, Permebref (VFT 1, 1869), s 62; B Losman, Norden o reformkonsilierna 1408—49 (1970); Lunds ärkestifts urkundsbok, 4 (1909), s 41; E Lönnroth, Biskop Thomas' frihetsvisa (Sc 1931), s 45, 50; dens, Sverige o Kalmarunionen 1397-1457 (1934), s 167 o 219; dens, Slaget på Brunkeberg o dess förhist (Sc 1938), s 183; E Neuman, Karlskrönikans proveniens o sanningsvärde, 2 (Saml 1931), s 174 f, 3 (Saml 1934), s 116 o 126; S A Nilsson, Den danska tiden (Halmstads hist, 1, 1968); E Nordström, Eka-ätten (PHT 1941-42); J E Olesen, Rigsråd, konge-magt, union. Studier over det danske rigsråd og den nordiske kongemagts politik 1434-49 (1980); Registrum ecclesise Aboensis (1890); RepD i: 3-4, 2:1, 9 (1906-39); J Rosén, Tiden före 1718 (Sv hist, 1, 1962); H Rosman, Bjärka-Säby o dess ägare, 1-3 (1923-27); L F Rääf, Samhar o anteckmar till en beskrifning öfver Ydre hd i Ostergöthland [, 1] (1856), s 232; J H Schröder, Monumenta diplomatica Svecana (1820-22), s 34; Henrik Schuck, Engelbrekt (1915), s 136, 194, 204, 207; Herman Schuck, Ecclesia Lincopensis (1959), s 104, 279, 293, 328 ff; dens, Rikets brev o register (1976), s 225 f, 236, 250, 261, 267 f; dens, I Vadstena 16 aug 1434 (HT 1985), s 136, 138 f, 142 ff; SD 2-3 (1879-1902); J Silfving, Från norra Smålands medeltid (1952), s 16, 19 f, 77 ff, 151 f; P Sjögren, Släkten Trolles hist intill år 1505 (1944); dens, Ätten Posses hist intill år 1500 (1950); SMR; Småländska archivet [, 1] (1859), s 83; ST 3 (1895); C G Styffe, Skandinavien under unionstiden (3. uppl, 1911); Sveriges medeltida personnamn, 1 (1967— 76), sp 425, 2:8 (1983), sp 429; Sv medeltidens rimkrönikor, 2 (1866); N Söderlind, Striden om Uppsala ärkebiskopsstol åren 1432-35 (KÅ 1932), s 91 f; S Tunberg, Den sv riksdagens uppkomst o utveckling intill medeltidens slut (Sveriges riksdag, 1, 1931; personreg i del 18, 1965); Urkundenbuch der Stadt Liibeck, 8 (1889); G T Westin, De sk länsregistren från medeltidens slut (Sc 1951—52), s 138 f; H Wichman, Biskop Thomas av Strängnäs o hans politiska verksamhet före Engelbrekts död (KÄ 1937), s 221, 226 o 230.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Bo Stensson (Natt och Dag), https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8774, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2019-10-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8774
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Bo Stensson (Natt och Dag), urn:sbl:8774, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2019-10-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se