Meriter

Nilson, Hjalmar Ragnvald, f 24 maj 1901 i Enslöv, Hall, d 15 sept 1979 där. Föräldrar: lantbrukaren Alexander N o Benedikta Håkansdtr. Studerade vid folkhögskola, lantbrukare i Spånstad, Enslöv, v ordf i kommunal-fullm 35–46, ordf där 47–53, ordf i fattigvårdsstyr 38–40, i kommunalstämman 38–54, i skolstyr 47–56, allt i Enslöv, led av Hallands läns hushålln:sällsk:s förvaltmutsk 38–59, av RiksfÖrb landsbygdens folks (RLF) förtroenderåd 39–51, av Hallands läns landsting 39-58, av AK 41–52 (led av tredje tillf utsk 41–42 o 44), av styr för Sv jordbrukskreditkassan 42–63, ordf där 51–58, led av 1942 års byggn:sakk för landsbygden febr–juni 42, av jordbrukets byggmstudiekomm okt 43–jan 51, av 1943 års dyrortskomm okt 43–maj 45, nämndeman 45, led av 1946 års komm för jordbrukets maskin-hålln juni 46–nov 47, av studentsociala ut-redn nov 46–nov 48, av likalönskomm jan 47–okt 51, av decentraliseringsutredn juni 47–sept 49, av komm ang bostadspolitikens organisation juli 47—jan 48, led av bondeförbis partistyr 47–57, av bostadsstyr 48–51, andre v ordf i bondeförb 49–57, led av 1949 års tjänsteförteckmkomm maj 49–okt 51, av komm ang fortsatt stöd åt lin- o hampodling-en sept 49–jan 51, av ungdoms vårdsskoleutredn juni 50–nov 51, av 1948 års sakk för vissa bostadsförbättnfrågor juni 50–okt 52, konsultativt statsråd 1 okt 51–1 febr 57, VD i Sv penninglotteriet ab 57–66, ordf i styr för Jordbrukets bank 57–71, häradsdomare 58.

G 10 okt 1942 i Enslöv m sömnadsläraren Gretha Svenson, f 27 febr 1917 där, dtr till lantbrukaren Oscar Hjalmar S o Gerda Pettersson.

Biografi

Hjalmar N:s bana är den för många landsbygdspolitiker karakteristiska. Han var lantbrukarson och blev med tiden själv lantbrukare. Hans teoretiska utbildning inskränkte sig till folkhögskolestudier. Han blev tidigt verksam inom bonderörelsens politiska och fackliga organisationer, där han kom att inneha allt fler och allt viktigare poster. Krönet på N:s bana blev statsrådsutnämningen 1951.

Vid AK-valen 1940 invaldes N i riksdagen som ledamot för bondeförbundet i Hallands län. Under sin tid i riksdagen avlämnade han — ofta tillsammans med partikollegan Anders Pettersson i Dahl — ett stort antal motioner, främst i frågor rörande undervisning, kultur, jordbruk och regionalpolitik.

I undervisnings- och kulturfrågor verkade N i det uttalade syftet att så långt som möjligt göra landsbygden delaktig av de förmåner som städernas invånare kom i åtnjutande av. Han arbetade för förbättrade möjligheter till korrespondensstudier, ökade stipendiemöjligheter för landsbygdens ungdom, höjning av anslagen till folkhögskolor och lantbruksskolor samt införande av jordbrukslinje i den praktiska realskolan. En motion som väckte stor uppmärksamhet gällde radions landsbygdsprogram och angrep förment bondkomiska inslag i denna verksamhet. N:s regionalpolitiska motioner rörde bl a decentralisering, effektivisering och förenkling av förvaltningen. Han nedlade också ett omfattande arbete på att förbättra arrendatorernas ställning och ge dem möjligheter att friköpa arrendegårdarna.

N invaldes i bondeförbundets partistyrelse 1947 och blev dess andre v ordförande två år senare, samtidigt med att Gunnar Hedlund övertog ordförandeskapet efter Axel Pehrsson-Bramstorp. Han deltog tidigt i de överläggningar som på hösten 1951 ledde fram till koalitionen mellan socialdemokraterna och bondeförbundet. Han hyste — i likhet med RLF, i vars uppbyggnad han nedlagt ett omfattande arbete — en positiv inställning till koalitionen. Hans statsrådsutnämning kan anses naturlig med tanke på att han tillhörde partiets presidium. En annan bidragande orsak till att han trots socialdemokraternas skepsis erhöll en regeringspost kan ha varit att både socialdemokrater och ledande bondeförbundare bestämt motsatte sig att partiets förste v ordförande, Erik v Heland, skulle ingå i regeringen.

Som konsultativt statsråd handlade N de till kommunikationsdepartementet hörande frågorna om vägar, vatten och avlopp. Han ombesörjde även ärenden angående fiskerinäringen och lantmäteriet. Som "vägminister" hade han möjligheter att i högre grad än vad som tidigare skett inrikta de ekonomiska resurserna på landsbygdens mindre och enskilda vägar.

Förhållandet mellan N och partiledaren Hedlund var gott. I samband med åtalet mot Hedlund för felaktig deklaration 1952 tycks N närmast ha anslutit sig till dem som ansåg att denne borde lämna partiledarskapet, men någon aktiv verksamhet med syfte att åstadkomma ett ledarskifte förekom dock inte från N:s sida.

N förlorade sitt riksdagsmandat vid 1952 års val, vilket naturligtvis försvagade hans ställning både i regeringen och i synnerhet i den egna riksdagsgruppen. Vid AK-valet 1956 fick bondeförbundet vidkännas stora förluster. Detta medförde skärpta motsättningar både mellan de båda koalitionspartierna och inom bondeförbundet, där kraven på att partiet skulle lämna koalitionen blev allt starkare trots partiledarens motstånd.

Socialdemokraterna ville tillsvidare fortsätta koalitionen, främst för att med bondeförbundets hjälp kunna förhindra en folkomröstning i ATP-frågan. Av den anledningen var det av vikt att bondeförbundets regeringsledamöter hade en stark ställning i riksdagsgruppen. För att uppnå detta föreslogs från socialdemokratiskt håll, att N skulle bytas ut samtidigt med att jordbruksminister Sam Norup lämnade regeringen. I gengäld erbjöds N en välbetald reträttpost som chef för penninglotteriet. Hedlund accepterade förslaget och även N var tillfreds med detta arrangemang. Samtidigt som N lämnade regeringen utnämndes han på sin nya post, där han kvarstod till sin pensionering. I samband med att han tillträdde denna tjänst lämnade han de flesta av sina många tidigare uppdrag.

Författare

Gustaf Jonasson

Arkivuppgifter

Brev från N i LUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Enslövs koramun 1695—1945. En kommunalhistorisk minnesskrift. [Skavböke, tr] Halmstad 1945. 319 s, 1 karta. [Föret; tills med H Hedin o Leon Carlson.] — Våra vägar. [Rubr.] Hässleholm 1952. 15 s. — Skall vägupprustningen fortsätta? Kalmar 1954. [Omsl.] 20 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: Hallands läns landstings arkiv 1939—58 o Hallands läns hushålln:sällsk:s arkiv 1938-1954, Halmstad. RLF:s arkiv, Lantbrukarnas riksförb, Sthlm.

H Hedin, Enslövs kommun (1965); G Jonasson, Per Edvin Sköld 1946-1951 (1976); dens, Statsrådet som satt kvar. Det hedlundska deklarationsmålet (HT 1979); dens, I väntan på uppbrott? Bondeförb/Centerpartiet i regeringskoalitionens slutskede 1956-1957 (1981); riksdagstrycket 1941-57; Tvåkammarriksdagen 1867-1970, 2 (1985).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Hjalmar R Nilson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8926, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gustaf Jonasson), hämtad 2024-04-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8926
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Hjalmar R Nilson, urn:sbl:8926, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gustaf Jonasson), hämtad 2024-04-26.