N August Nilsson

Född:1867-03-26 – Åhus församling, Kristianstads län
Död:1952-12-20 – Lunds domkyrkoförsamling (enl, db för Tottarp) (Tottarps församling, Skåne län)

Författare, Riksdagsledamot, Kommunalpolitiker, Tidningsredaktör, Trädgårdsodlare


Band 26 (1987-1989), sida 677.

Meriter

Nilsson, Nils August, f 26 mars 1867 i Åhus, Krist, d 20 dec 1952 i Lund (enl db för Tottarp, Malm). Föräldrar: lotsåldermannen Frans N o Elna Katarina Åberg. Mogenhetsex vid Kristianstads hal 31 maj 86, inskr vid LU 17 aug 86–ht 90, jur-fil preliminärex 31 maj 90, medarb i tidn Arbetet i Malmö 90, förste red där april 00–08, led av stadsfullm i Malmö 10 jan 0210, av AK 0614A o 1519A, av FK 19B-36 (led av KU 1012, av jordbruksutsk 1314, 2430 o 33-36, av statsutsk 1523, av tredje särsk utsk 19B, andre v talman 2128, förste v talman 2930, statsrevisor 28, led av riksdagens inter-parlamentariska grupp), red för Lantarbetarbladet 0813, för Arbetets söndagsbilaga Framtiden 0821, led av 1902 års löneregleringskomm febr 12juni 23, av komm ang lönereglering för lotsverket okt 12mars 13, av komm ang det mindre jordbrukets kreditförhållanden septokt 13, av komm ang omorganisation av överintendentsämb okt 13okt 15, av Malmöhus läns landsting 1430, av komm ang nytt krigsavlöningsreglemente okt 14mars 15, av komm ang bla upplåtande av mark för militära övningar juni 16aug 20, av komm ang sockerpriset okt—dec 16, av komm ang tillfällig löneförbättring vid armén o marinen juni 17mars 18, av 1918 års militära avlöningssakk juni 18febr 21, av kommunikationsverkens lönenämnd 19—37, av komm ang domänverkets organisations- o avlöningsförhållanden juni 20nov 22, av 1920 års postkomm aug 20dec 22, av högskolornas löneregleringskomm dec 20juni 22, av allm civilförvaltn:s lönenämnd 2137, av komm ang lönereglering för anställda vid lotsverket aug 21febr 22, av komm ang domares avlöning juni 22febr 23, av 1926 års besparingssakk juli 26febr 29, av komm ang UD:s organisation oktdec 27, av komm ang centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet juni 28sept 29, av 1928 års lönekommjuni 28dec 32. Trädgårdsodlare.


G 14 maj 1893 i Malmö, S:t Petri, m Ingår Hansson, f 19 aug 1869 i Åhus, Krist, d 21 febr 1945 i Tottarp, dtr till lantbrukaren Hans Andersson o Elna Trulsdtr.

Biografi

August N, så småningom med tillnamnet Kabbarp, studerade i Lund och tillägnade sig en radikal uppfattning i samhällsfrågorna. Han medarbetade från 1890-talets början i Arbetet, lärde känna Axel Danielsson och efterträdde denne vid sekelskiftet som huvudredaktör. N var inte särskilt initiativrik som tidningsledare men han skaffade sig en skicklig stab av medarbetare och samarbetade väl med Bengt Lidforss (bd 22), som skrev briljanta artiklar i tidningen. N var ivrig förespråkare för den socialdemokratiska ungdomsrörelse som växte fram omkring sekelskiftet, och Arbetet blev ett språkrör för det 1903 bildade ungdomsförbundet. Hans skeptiska hållning till storstrejken kan ha försvårat samverkan inom redaktionen och bidragit till hans beslut att avgå. I K G Ossiannilssons genombrottsverk Barbarskogen (1908) har N stått modell för en av de tre huvudfigurerna i berättelsen, som elakt karikerar den sydsv socialdemokratin.

Under flera år var N stadsfullmäktig i Malmö, där han invaldes som en av socialdemokratiska partiets två första representanter. Lidelsefullt bekämpade han samhällets orättvisor och gjorde under lång tid avsevärda insatser i fältarbetet som politisk agitator i Skåne. I grunden var han dock föga dogmatisk och utsattes tidigt för mera vänsterorienterade partimedlemmars kritik. Principiellt betydelsefullt var hans välformulerade ställningstagande 1911, då han i likhet med bl a Gustaf Steffen deklarerade sig som ministersocialist. N framstod därvid som den främste talesmannen för ett socialdemokratiskt engagemang i regeringsarbetet. Arbetarpartiet ansåg dock inte tiden mogen för ett regeringssamarbete med liberalerna utan avböjde Staaffs erbjudande om ett par ministerposter.

I riksdag och parti blev N känd för självständiga uppfattningar. Som v talman engagerade han sig, som framgår av den blandade samlingen Anekdoter (1946), i representativa uppdrag. Han behärskade tyska och franska och tog del i det internationella parlamentariska samarbetet. N betroddes även med utskottsuppdrag och gjorde med tiden betydande kommittéinsatser. Som lönereglerings-kommitterad undgick han inte kritik för sin sparsamma linje när lönerna sattes för de offentligt anställda. Ett av hans utredningsuppdrag avsåg utrikesförvaltningen.

N var en särpräglad personlighet, med tiden allt mindre radikal. Han uppskattades av samtiden som kåsör och novellist — kända blev samlingarna Soliga Kabbarp (1916), Lustgården (1918) och Olympen på sommarnöje (1923). Han lämnade politiken 1936 för att som egen företagare odelat ägna sig åt sin skånska fruktodling.

Författare

Åke Lilliestam



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Fragment av N:s arkiv i AA. — Brev från N i GUB (bla till F Ström), LUB o SSA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Skåningarna, folkskådespel med sång o dans i fyra akter af Gisel Villbatting. Malmö 1898. 95 s. [Pseud.] — En reservation. Socialistisk valrörelse o ministersocialismen (Arbetet, årg 25, 1911, Malmö, fol, nr 241, 18/10, s 2). - Soliga Kabbarp. Satirer o epistlar. Sthlm 1916. 166 s. — Lustgården. Kåserier o humoresker. Sthlm 1918. 150 s. 2. uppl så. — Olympen på sommarnöje. Sthlm 1923. 204 s. - En intervju. Sådan den bör vara - skriven av den intervjuade själv (Svenska journalistföreningen, kretsen för södra Sverige 1902—1937, [omsl: Minnesskrift, Sv journalistföreningens s krets 1902-37,] Malmö 1937, s 25-28). — Anekdoter från skolan, riksdagen och sällskapslivet. Berättade. Malmö 1946. 126 s. — Krönikeboken. En minnesskrift. Malmö 1946. 233 s. — Lärdomar (Mitt långa liv har lärt mig — ... av sjuttio förf över sjuttio år o red av N Ekberg o I Oljelund, Sthlm 1949, 4:o, s 218-221).

Källor och litteratur

Källor o litt: Tidn:klipp ang N, AA.

R Edenman, Socialdemokratiska riksdagsgruppen 1903-1920 (1946); G Elfving, nekr över N (M-T 21 dec 1952); Z Höglund, Minnen i fackelsken [1] (1951); M Lehtilä-Olsson, KG Ossiannilsson o arbetarrörelsen (1982); C Lindhagen, Memoarer, 2 (1937), s 218, 234, 303, 353-357; E Palmstierna, Ett brytningsskede (1951); I Pauli, art om N (M-T 26 mars 1947); SMoK; E Sommarin, Studenter o arbetare (1947); F Ström, Kämpar som jag mött, 1:6 (Politiken 28 sept 1916); dens, Min ungdoms strider (1940), 208 f, 390, 406, 418; N Beyer, Bengt Lidforss (1968); H Tingsten, Den sv socialdemokratiens idéutveckl, 2 (1941); A Uhlén, Arbetet 1887-1937 (1937); A Vougt, art om N (Arbetet 25 mars 1937).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
N August Nilsson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8936, Svenskt biografiskt lexikon (art av Åke Lilliestam), hämtad 2019-06-27.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8936
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
N August Nilsson, urn:sbl:8936, Svenskt biografiskt lexikon (art av Åke Lilliestam), hämtad 2019-06-27.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se