E Gustaf Nilsson

Född:1860-04-26 – Nedre Ulleruds församling, Värmlands län
Död:1944-07-10 – Söderbärke församling, Dalarnas län

Lantbrukare, Nykterhetsman, Frikyrkoman, Riksdagspolitiker


Band 26 (1987-1989), sida 711.

Meriter

Nilsson, Erik Gustaf, f 26 april 1860 i Nedre Ullerud, Värml, d 10 juli 1944 i Söderbärke, Kopp. Föräldrar: sågaren Nils Persson o Anna Maria Eriksdtr. Utex från Sv missionsförb:s predikantskola i Kristinehamn 84, förest för Söderbärke missionsförs 84–86 o 9599, ordf där, ägare o brukare av Vibberbo bergsmansgård, Söderbärke, 8523, ordf i Vibberbo mejerifören där, deltog i bildandet av bondeförb:s avd där dec 15, led av AK 18A24 (ordf i bondeförb:s riksdagsgrupp 1821, led av AK:s tillf utsk nr 5 18 A, av andra lagutsk 19 A o 2024, av andra särsk utsk 19 B, av utrikesnämnden 2124, av första särsk utsk 22), led av försvarsrevisionen nov 19mars 23.


G 24 juni 1889 i Söderbärke m Anna Karolina Bergström, f 7 maj 1857 där, d 24 april 1932 där, dtr till bergsmannen Per B o Karolina Andersdtr.

Biografi

Gustaf N gjorde en folkrörelsekarriär som var typisk för många samhällsinriktade och initiativrika personer i hans generation och de närmast följande. Hans utbildning och tidiga anslutning till frikyrkan ledde till engagemang inom ekonomiska och politiska organisationer med anknytning till hans egen yrkesgrupp. Han var också aktiv inom nykterhetsrörelsen och tillhörde Vibberbo lokalförening av Sveriges blåbandsförening från dess tillkomst 1902. Föreningsengagemangen gav träning och erfarenheter som ledde till att N nådde en framskjuten och aktad ställning i hembygden. Grunden till en riksdagskarriär var därmed lagd.

Som de flesta lantbrukare var N kritisk till myndigheternas sätt att sköta kristidshushållningen, och hans första framträdanden i riksdagen formade sig till kraftiga vidräkningar med statsmakternas livsmedelspolitik. Myndigheterna hade enligt N ensidigt inriktat sig på regleringar och ransoneringar och underlåtit att vidta produktionsstimulerande åtgärder. Han menade att de alltför låga priserna på lantbrukets produkter och det utbredda rekvisitionsförfarandet i realiteten var kontraproduktiva. N ansåg vidare att industrin som sluppit regleringar otillbörligt gynnats på lantbrukets bekostnad. Han varnade för att åtminstone socialisterna ämnade gå vidare och klavbinda lantbruket genom regleringar också efter kriget.

Frågan om ett samgående mellan bondeförbundet och Jordbrukarnas riksförbund (JR), som också var representerat i riksda- gen, aktualiserades både före och under N:s första mandatperiod. N, som förordade att partiet skulle hålla en klar mittenkurs, motsatte sig samgåendet eftersom han betraktade riksförbundet som alltför högerbetonat, en åsikt som delades av hans valmän i Dalarna. När sammanslagningen kom till stånd 1921 uppfattades den av N som ett steg i fel riktning.

Som ledamot av försvarsrevisionen kom N, som var kritiskt inställd till militärväsendet, i motsättning till sitt eget parti och anslöt sig i stället till den liberala ståndpunkten. Följden blev en brytning, och N kritiserade efter riksdagen 1924 öppet bondeförbundets politik och särskilt professor C A Reuterskiölds inflytande i partiet. N, som redan vid sitt inträde i riksdagen betecknat sig som "närmast liberal", lämnade s å bondeförbundet och övergick till Frisinnade landsföreningen. Han medverkade i organisationsarbetet i Dalarna men återkom inte i rikspolitiken.

Vid sitt inträde i riksdagen beskrevs N som "en redbar karaktär, god talare och debattör", som lugn, hovsam, orädd och med förmåga att säga ifrån. Han var också känd som "en mycket uppburen predikant inom det frikyrkliga lägret samt en varm och nitisk nykterhetsman". Det var dessa kvalifikationer som låg bakom valet av honom till bondeförbundets förste riksdagsgruppsordförande.

Författare

Tore Johansson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor o litt: E G Falinder, Kortfattad sextioårsberättelse över Söderbärke missionsförs:s verksamhet 1881—1941 (stencil); Matr för Vibberbo lokalfören tillhörande Sveriges blåbandsfören; Sjuttioårsberättelse över Söderbärke missionsförs (stencil); allt i Folkrörelsearkivet, Borlänge.

Bondeförb:s 25-årsjubileum (1936); Bröder, lå-tom oss enas! En krönika ... om bondeförb ... (1950); E Eriksson, Bonderörelsen. En hist återblick, 2 (1950); Från bonderörelse till centerrörelse, Jubileumsboken 1985 (1985); Kal över sv lantbruket; O Nyman, Parlamentarismen i Sverige (1966).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
E Gustaf Nilsson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8949, Svenskt biografiskt lexikon (art av Tore Johansson), hämtad 2020-04-05.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8949
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
E Gustaf Nilsson, urn:sbl:8949, Svenskt biografiskt lexikon (art av Tore Johansson), hämtad 2020-04-05.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se