Meriter

Nilsson, Nils Erik, f 22 dec 1866 i Nederluleå, Nb, d 10 april 1957 där. Föräldrar: hemmansägaren Nils Petter N o Brita Johanna Sandström. Lantbrukare, mejeriförest i Antnäs, Nederluleå, 94–29, led av Norrbottens läns landsting 08–33, av förvaltn:utsk där 11–33, av AK 14 B–40 B (led av AK:s andra tillf utsk 15–18 A, av första särsk utsk 19 A, av KU 21–23, av första lagutsk 24–36, statsrevisor 27–29, led av särsk utsk 34), led av lantmanna- o borgarepartiets förtroenderåd 20–34 o av riksdagshögerns förtroenderåd 35–36, led av kommunalfullm 21–40, dessutom bl a ordf i styr för Norrbottens producentfören, poststationsförest i Antnäs o syssloman vid Sv nationalfören:s mot tuberkulos anstalt Hälsan där.

G 4 febr 1888 i Nederluleå m Emma Helenajohansson, f 5 maj 1863 där, d 15 juli 1935 där, dtr till bonden Nils Peter J o Johanna Norberg.

Biografi

N ärvde 1888 fädernegården Bäri i Antnäs. Den utvecklade han till ett mönsterjordbruk. Arealen utvidgades bla genom ett omfattande nyodlingsarbete. 1941—42 överlät N gården till sina söner. Han intresserade sig tidigt för mejerihanteringens utveckling och var själv mejeriföreståndare i Antnäs. Han anlitades också bla för kommunala förtroendeuppdrag och nedlade ett betydande arbete i Norrbottens lantmannaförbund.

N engagerade sig starkt för högerns idéer och utförde ett banbrytande arbete vid organiserandet av Norrbottenshögern. Han har själv livfullt skildrat hur det kunde gå till i den politiska striden i hans hemtrakt, varvid även politiskt inspirerade slagsmål kunde förekomma: "För trettio år sedan var det frisinnet som härskade suveränt i Nederluleå. Och vilket frisinne! Vi skulle ha kallat det kommunism nu för tiden. Fanns det en högerman i en by, så gick han och kröp och vågade inte annat, för andan var sådan att det kunde vara obehagligt att bekänna färg" (SvD 1 dec 1940). Vintern 1912 tog N emellertid kontakt med likasinnade i några byar och organiserade politiska möten för högern. Han var också själv verksam som agitator. Därmed lade han grunden till sitt rykte som folktalare, och som sådan kom han i stor utsträckning att utnyttjas av sitt parti. 1914 invaldes N i AK för högern. I riksdagen specialiserade han sig på jordbruksfrågor, särskilt stöd åt småbruket, men även försvarsfrågorna intresserade honom starkt.

Av motioner och yttranden i kammaren framgår att N koncentrerade sig på norrländska förhållanden. Nöden och fattigdomen hos den jordbrukande befolkningen där bekymrade honom. Med tanke på de arbetsförtjänster landsändan gick miste om genom att malmer och trävaror oförädlade transporterades söderut ansåg han det rimligt med riktade ekonomiska subventioner (AKs prot 1937:38, s 29).

Det har sagts om N, att han gav uttryck för "en kärv konservativ livsåskådning", och i sin krafts dagar ansågs han vara "en flammande talare — säkerligen den högerbonde, som haft den största agitatoriska begåvningen" (Lindskog, s 520). Ivar Anderson betecknade honom som "stridslysten och självständig, varm försvarsvän och oförsonlig bolsjevikhatare" (s 259). Han uppfattades av Arvid Lindman som en av de verkligt "trofasta" lantmännen. N:s partifrände, talmannen Karl Magnusson i Skövde (bd 24), kallade honom "skriet från vildmarken": "Det var en man med patos och lidelse och en viss förmåga att omsätta detta i ord, som ibland kunde innehålla överdrifter, förstärkta genom den lidelsefulla ton och stämma, varmed de framfördes. Kompromisser och dagtingan voro honom fullständigt främmande. Att en man med hans stora nationella patos skulle reagera oerhört starkt mot den onationella kommunismen är självklart." Han var en "varm patriot" (s 112 f).

Författare

Birger Hagård

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Källor o litt: I Anderson, Arvid Lindman o hans tid (1956); N Herlitz, Tidsbilder (1965); G Lindskog, Med högern för Sveriges framtid (1954); K Magnusson, Vid spade o riksdagspulpet (1950). - Artiar om N i NDA 23 dec 1940, Norrbottens-Kuriren 23 dec 1926 o SvD 1 dec 1940.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Nils Erik Nilsson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8967, Svenskt biografiskt lexikon (art av Birger Hagård), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8967
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Nils Erik Nilsson, urn:sbl:8967, Svenskt biografiskt lexikon (art av Birger Hagård), hämtad 2024-04-19.