Meriter

2 Malmsten, Carl Johan, bror till M 1, f 9 april 1814 i Uddetorp, Skara, d 11 febr 1886 i Uppsala. Inskr vid UU vt 33, fil kand 28 mars 39, disp pro gradu 21 maj 39, mag 15 juni 39, doc i matematik 14 jan 40, prof i samma ämne 29 dec 42–jan 59, rektor ht 55–vt 56, allt vid UU, led av styr för o aktuarie i Försäkr: ab Skandia 55–67, av komm ang civilstatens pensionsväsen (pensionskomm) juni 58—59, konsultativt statsråd 29 jan 59–4 sept 66, led av Sällsk för växelundervisn:s befrämjande 61, landsh i Skaraborgs län 4 sept 66–31 dec 79, led av FK 67–70 (bankoutsk 68–69), ordf i komm ang Sveriges övergång till guldmyntsystem sept 69–aug 70. – LVS 43, LVA 44, LVVS 55, HedLVVS 60, LFS 60.

G 14 aug 1843 på Löfsta, Funbo, Upps, m Fredrica Sophia Rosalia Anckarswärd, f 1 mars 1818 på Tingby, Dörby, Kalm, d 26 aug 1908 i Karlstad (enl db för Domk, Uppsala), dtr till majoren Gustaf Magnus A o Maria Regina Pihlgardt.

Biografi

Kort efter faderns död erhöll Carl M, som då gick i Skara skola, en fördelaktig informatorstjänst. Tjänsten möjliggjorde oavbrutna studier, och han fick behålla den under gymnasieåren och under studietiden i Uppsala. Där tillhörde han Andarnas brödraskap, en förening i kristlig anda som hade till ändamål att vara "till stöd och bistånd för den enskildes andeliga liv". Han drev studierna med nit och framgång, och efter en matematisk dissertation promoverades han till magister med första hedersrummet. Efter ytterligare en avhandling, för vilken Gunnar Wennerberg responderade, kallades han till docent i matematik.

1841 var han en av initiativtagarna till Frey, tidskrift för vetenskap och konst, som gavs ut i 10 årgångar. Efter en studieresa genom Danmark, Tyskland, Belgien och Frankrike blev han vid 28 år sin lärare Jöns Svanbergs efterträdare som professor i matematik. W Svedelius, som särskilt månade om den akademiska ungdomen, hade hoppats, att M skulle bli ett föreningsband mellan ungdomen och de äldre. Denne beklagade, att han från första stund blev "genomträngd av den professorliga andan". M fick en vän i Geijer och hörde till umgänget i Malla Silfverstolpes salong, och Wennerberg karakteriserar den unge professorn som "fet och snäll". Hans föreläsningar uppskattades till och med av utpräglade humanister som C R Nyblom, och matematiken kom att under ett decennium i Uppsala bli något av en modevetenskap. Hans betydelse för matematikens utveckling i Sverige kan jämföras med S Klingenstiernas 100 år tidigare (bd 21). M införde i undervisningen A L Cauchys behandling av den matematiska analysens grundbegrepp.

I sin egen matematiska forskning var M verksam inom analys, algebra och sannolikhetskalkyl. G Mittag-Leffler framhäver i sin sammanfattning av M:s vetenskapliga gärning särskilt hans skarpa och allmängiltiga uppskattning med dithörande tillämpningar av resttermen i Eulers summationsformel samt hans lösningar av vissa differentialekvationer. Hans intresse för sannolikhetskalkyl tog sig även uttryck i uppsatser och populära föreläsningar som rörde försäkringsväsendet. Här framstår socialt patos och medkänsla med olycksdrabbade som en drivkraft. Han hörde 1855 till stiftarna av försäkringsbolaget Skandia, i vilket han i flera år var styrelseledamot.

1858 förordnades M till ledamot av en kommitté som skulle lämna förslag till ordnande av pensionsväsendet, och följande år kallades han till konsultativt statsråd. Sedermera ångrade han bittert att han bytt vetenskapen mot politiken. Då Henning Hamilton för att bli ecklesiastikminister krävde sakkunnig hjälp i universitets- och skolfrågor, lyckades kronprins Karl övertala den ur flera synpunkter lämplige men ovillige M att lämna matematikprofessuren. Orsaken till att han inte återvände till denna 1866 var hänsyn till den ekonomiskt hårt trängde vikarierande professorn (brev från M till G Eneström 17 aug 1885).

M hade (se t ex brev till J A Hazelius 7 dec 1854) en konservativ grundsyn, och L De Geers förslag till representationsreform var honom svårsmält, men då regeringens ledamöter hade att välja mellan att avgå eller instämma, valde han att inte opponera. Han var kallsinnig mot skandinavismen som politisk rörelse och avgjord motståndare till Karl XV:s planer på en militärallians med Danmark. Han var emellertid populär i Norge pga sin ståndpunkt i den norska ståthållarfrågan och var en uppmärksammad deltagare i de nordiska naturforskarmötena.

I vissa sammanhang överensstämde M:s åsikter med de liberala. Han verkade aktivt för frihandel, koncession för järnväg mellan Gällivare och Strömsund och en liberal banklagstiftning. Hösten 1866 begärde M avsked från sitt ämbete – möjligen i besvikelse över att han varken blivit ecklesiastik- eller finansminister, befattningar som han förvaltat under vakanser – och blev förordnad som den förste ofrälse landshövdingen i Skaraborgs län. De Geer har i sina minnen karakteriserat sin minister som ett matematiskt snille med "älsklig barnslig natur". – Länets landsting utsåg M till representant i den nya riksdagens första kammare, som han på egen begäran lämnade efter tre år.

M hade namn om sig att vara en ypperlig talare. Han hade av universitetet i den egenskapen anlitats vid officiella högtidligheter. Omskrivet och berömt blev bl a det tal till tryckfriheten han höll inför en stor folkmassa på Djurgården, när grundlagen 6 juni 1859 blev 50 år. I första kammaren talade han sällan och huvudsakligen i pensions- och bankfrågor. Han omtalas som en märkligt passiv landshövding, ihågkommen främst för framgångsrika insatser – han hade då bruk för sin vältalighet – vid invigningen av länets första folkhögskola och för de måltider med ypperliga viner som bjöds på landshövdingeresidenset. Han hade svårt att ägna sig åt mer än en sak i taget, vilket inte främjade de mångskiftande krav som ställs på en landshövding. Han var själv medveten om detta, men såg det som något naturligt för en matematiker; ett problem "tjudrar vid sig hela vår tankekraft", tills det är löst (brev till C F Bergstedt 10 aug 1871). Hans politiske motståndare, landshövdingen i grannlänet, E Sparre apostroferade honom i ett högtidstal: "Du talare som få, du landshövding som ingen".

M hade under sina politiska år uppmärksamt följt den matematiska forskningen, och vid uppnådd pensionsålder flyttade han till Uppsala, där han ägnade sina återstående år huvudsakligen åt matematiken. 1882 var han en av upphovsmännen till tidskriften Acta mathematica, till vilken han också lämnade bidrag. Sin stora och värdefulla boksamling donerade M till studentkårens bibliotek.

Författare

Olle Franzén

Arkivuppgifter

M:s arkiv, innehållande bl a brev till honom, tal, föredrag, vetenskapliga ms o korrespondens, i UUB. Brev till M i KB. – Brev från M i Bernadotteska familjearkivet, KB (bl a till C F Bergstedt o H Forssell), KrA, LUB, NordM (till bl a J A Hazelius), RA (till bl a F F Carlson), VA (till bl a G Eneström) o UUB (till bl a G Wennerberg).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Mémoire sur les intégrales ... / Mémoires sur les intégrales définies entré x = 0 et x = oo / Note sur la convergence des series (VS, Nova acta, vol. 12, Upsaliae 18[41–]44, 4:o, s 155–270; de 2 förra sep: Deux mémoires sur les intégrales définies, Upsal 1841, 102 s). – Note sur 1'intégrale finie 2ex y (ibid, s 293-298). – Theoremata nova de integralibus definitis, summatione serierum earumque in alias series transformatione. Upsaliae 1842. 4:o. 84 s. [Även som 8 akad avh.] – Hufvudgrunderna för en svensk lifränteförening jemte muntligt anförande vid Upsala läns hushållnings-sällskaps extra allmänna sammankomst i Upsala den 21 maj 1847 (Upsala läns kongl. hushållningssällskaps handlingar, h 29, Upsala 1847, s 92–130, 4 vikta tab; anon). – Om lifränte-liförsäkrings- och ränteförsäkrings-anstalter (Frey, tidskrift för vetenskap och konst, 1849, Upsala, s 193–251). – Bidrag till theorien om elliptiska functioner. Inbjudningsskrift till morgondagens philosophiae magister-promotion ... Upsala 1854. 4:o. 29 s. [S 13-29: Jubel-magistrar ...] – Om differential-eqvationers integrering ... inlemnad d. 12 october 1858. [Sthlm 1859.] 4:o. 94 s. (VAH, [N F,] bd 3. 1859-1860, Sthlm 18[59-]62, n:o 2.) – Discours prononcé ä 1'ouverture du congrés des naturalistes scandinaves å Stockholm le 8 juillet 1863. Sthlm 1863. 4:o. 23 s. – Om definita integraler mellan imaginära gränsor. ... 7 april 1865. [Sthlm 1866.] 4:o. 18 s. (VAH, 6. 1865-1866, tr 18[65–]67, 3.) – Integrering av differential-equationen ... (Tidskrift för matematik och fysik, årg 2, 1869, Upsala, s 71– 74). – Angående den kända karakteristiska egenskapen hos homogena funktioner (ibid, 4, 1871, s 225–230). – Autobiografi (Svenskt biografiskt lexikon, N F, bd 7, Sthlm 1875–77, s 22–25). - Generalisering af det s. k. "Femtonspelet" (Boss puzzle-spel) (VVSH, [F 3,] h 17, Gbg 1882, s 75-105; även sep, 31 s). - Zur Theorie der Leibrenten (Acta mathematica, 1, Sthlm 1882, 4:o, s 63–76). – Om uppkomsten af x såsom beteckning för den obekanta (Nordisk tidskrift, årg 6, 1883, Sthlm, s 136-140; även sep, 5 s). – Sur la formule [sommatoire d'Euler] ... (Acta mathematica, 5, 1884, s 1–46). – 41 akad avh 1837–54. se Marklin, 2:1, 1874, s 25, 137, 88; bidrag i VA, Ofversigt af... förhandlingar, 1845–46, 1848, 1858–59, 1863, Sthlm, VAH för år 1841–42, 1844, 1847–48, Sthlm 1842-49, N F se ovan, samt Archiv der Mathematik und Physik, T 3, 1843, 6, 1845, 8, 1846, Greifswald, Journal fur die reine und angewandte Mathematik, 34–35, 1847, 38–39, 1849–50, 83, 1877, Berlin, 4:o, The Cambridge and Dublin mathematical journal, vol 4–5, 1849–50, Cambridge, Journal de mathémati-ques pures et appliquées, T 7, 1862, Paris, 4:o, Zeitschrift fur Mathematik und Physik, Leipzig, m fl; fullst titlar se Catalogue of scientific papers, Ser. [l]–3, 1800-1863... 1874–1883, vol 4, 1870, 8, 1879, 10, 1894, London, 4:o, vissa i J. C. Poggendorff, Biographisch-literarisches Handwörterbuch der exacten Naturwissenschaften, Bd 2, 1863, sp 28 f, o 3, 18[97–]98, s 862 f, Leipzig, o Svenskt biogr lex, 7, 1875–77, s 24 f.

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 29 dec 1842, nr 11, RA. Självbiogr, VA. Art:ar i AB 7 juni 1859 o i Illustreret Tidende 2 o 9 aug 1863; Carlander, 3 (1904); F v Dardel, Minnen, 2 (1912); S Ekman, Slutstriden om representationsreformen (1966); S Eriksson, Carl XV (1954); O Gasslander, J A Gripenstedt (1949); L Dahlgren, Grannarna vid Kungsängsgatan (1914); L De Geer, Minnen, 1–2 (1892); C HallendorlT, Sveriges hist till våra dagar, 12 (1923); E Hedin, Den skandinaviska alliansfrågan 1857–1863 (VHAAH 1953); [J C Hellberg,] Ur minnet o dagboken om mina samtida af Posthumus, 9 (1873); A Holmberg, Skandinavismen i Sverige vid 1800-talets mitt (1946); T Höjer, Handl:ar ur Indebetouska arkivet (HH 36:3, 1958); A Lewenhaupt, Sv sjuttiotal (1937); Mariestad, Minnesskr (1933); G Mittag-Leffler, C J M (Acta mathematica, 7:4, 1886); P v Möller, 1867 års första kammare (1875); NF 17 (1912); C R Nyblom, En sjuttioårings minnen, 2–3 (1908); P Sondén, Biskop Anders Fredrik Beckman (1931); N Stålberg, Skaraborgs läns folkhögskola 75 år (1948); J Sundblad, Uppsalalif (1884); G Svanberg, Redovisn för en lång lefnad, ed N V E Nordenmark (UUÅ 1949: 1); W E Svedelius, Antecknar ur mitt förflutna lif (1894); S Taube, Gunnar Wennerberg, Bref o minnen samlade o sammanbundna, 3 (1916); Ur Henning Hamiltons brevsaml, 1–2, ed G Carlquist (1914); Ur Louis De Geers brevsaml (1929); H Wieselgren, C J M (Svea 1887). – Nekr:er i Sthlms Dagbl, SvD o Tidn för Skaraborgs län 12 febr 1886.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl J Malmsten, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8988, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8988
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl J Malmsten, urn:sbl:8988, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2024-04-25.