Gerda F Marcus

Född:1880-02-21 – Stockholms mosaiska församling, Stockholms län
Död:1952-01-28 – Högalids församling, Stockholms län

Journalist, Socialarbetare


Band 25 (1985-1987), sida 123.

Meriter

2 Marcus, Gerda Fredrika, sonsons dtr till M 1, f 21 febr 1880 i Sthlm, Mosaiska, d 28 jan 1952 där, Högalid. Föräldrar: grosshandlarenjacob Axel M o Emma Henriette Eliasson. Elev vid Lyceum för flickor o Ählinska skolan i Sthlm 8997, anställd vid Thecla Tjäders hyresförmedlingsbyrå där 98, journalist i Berlin för bl a DN o NDA 07-09, red:sekr i teatertidn Thalia 1113, anställd i SvD:s redaktion 1320, sekr i Kronprinsessan Margaretas arbetsnämnd för blinda 1823, en av initiativtagarna vid bildandet av sv Fören Rädda barnen 19, verksam inom Rädda barnen med olika funktioner, bl a general-sekr o föredragshållare, 1923 o 39dec 49, korrespondent i Wien o Berlin till bl a SvD o DN 2030, medarb även i andra tidn:ar, red för Rädda barnens medlemsblad 4249.

G 21 dec 1923 (-33) i Wien, Israelitische Kulturgemeinde, m teaterförläggaren jur dr Ernst Fall, f 16 febr 1879 i Olmutz, Mähren (nu Tjeckoslovakien), son till militärkapellmästaren Moritz F o Flora Brull.

Biografi

Gerda M började yrkesarbeta redan som 14-åring i en släktings pappershandel. Efter genomgången flickskola följde en 10-årig anställning vid Thecla Tjäders hyresförmedlingsbyrå. Att hon blev journalist berodde enligt henne själv på en slump. 1907 reste hon till Berlin för att tillträda en tjänst, och därifrån började hon skicka korrespondenser till främst DN och NDA. Två år senare återvände hon till Sthlm, där hon blev redaktionssekreterare vid den av teaterchefen Gustaf Collijn nystartade teatertidningen Thalia, där hon fick utlopp för sitt brinnande teaterintresse. När tidningen lades ned 1913, kom hon till SvD, där hon medarbetade till 1921, det sista året som wienkorrespondent.

Sitt kulturella intresse under SvD-tiden ägnade M främst åt filmen, och hon etablerade sig som en av de ledande filmkritikerna inom storstadspressen. Då liksom även i andra sammanhang tecknade hon sig Colibri. M:s journalistkollega Elisabeth Krey-Lange presenterade i en artikel 1916 en pionjärskara på 17 kvinnliga journalister, däribland M. Många av dem höll troget kontakt med varandra livet ut. Bland de kvinnliga journalister och författare som M umgicks närmare med kan nämnas Elin Wägner, Marika Stiernstedt, Célie Brunius, Elin Brandell, Elisabeth Krey-Lange och Anna Lenah Elgström-Collijn.

M blev SvD:s första socialreporter, och som sådan var hon direkt underställd Ewald Stomberg, tidningens andre redaktör. Han förstod att uppskatta värdet av hennes sociala reportage. Hon hade ett medryckande och engagerande sätt att skriva. Syftet var att väcka allmänheten och vädja om bidrag till insamlingar för nödlidande människor.

1913 startade M SvD:s första stora julinsamling till nödlidande familjer. Hon ordnade utflykter för gamla som i åratal inte varit utanför staden. När första världskrigets krisår drabbade Sverige, intensifierades hennes hjälpinsatser och insamlingsarbeten. På tre år, 191316, lyckades hon genom sina skriverier samla in ca 200 000 kr. Hon signerade sina sociala reportage med den manhaftiga signaturen Gerfred Mark, vilket gjorde att hon från allmänheten ibland fick brev adresserade till pastor Mark.

M vistades periodvis i Wien och Berlin strax efter första världskriget. Liksom Elsa Brändström var hon starkt engagerad i flyktingfrågan. För sina insatser härvidlag fick hon bl a utmärkelser från österrikiska och ungerska Röda korset.

M:s starkaste sociala engagemang gällde dock barnen. 1916 tog hon initiativet till ordnade lekar för barn under s k parktanters ledning. Parktantsverksamheten spred sig även till utlandet. M var också en av initiativtagarna vid Rädda barnens tillkomst i Sverige. Tillsammans med Ellen Palmstierna, Elin Wägner, Anna Lenah Elgström och Fanny Wilamowitz-Moellendorff ingick hon i den kommitté som bildades 19 nov 1919 och som föregick grundandet av Rädda barnen. Genom upprop, propaganda och vädjanden sökte kommittén väcka allmänheten till insikt om vad som hände i Europa, där nöd och umbäranden drabbat särskilt barnen. M blev föreningens första generalsekreterare. Under denna första tid bedrev hon ett intensivt kampanjarbete med föredragsturnéer på den sv landsbygden. Syftet var att samla in pengar och medel främst till ett stort tuberkulossanatorium för barn vid Grimmenstein i Österrike. Hon lyckades t ex få staden Östersund att sätta upp en hel paviljong vid Grimmenstein till en kostnad av ca 50000 kr, och hon fick staden Gävle att garantera en del av ett barnsjukhus i Budapest. M:s stora kapacitet att organisera insamlingar förlänade henne smeknamnet "Den stora tiggerskan".

De akuta hjälpbehoven avtog en bit in på 1920-talet och Rädda barnens verksamhet gick in i ett mer passivt skede. Aren 192330 bodde M i Wien och Berlin. Under denna tid var hon korrespondent för flera sv tidningar och för pressförlaget. Hon översatte även ett antal böcker från tyska. På 1930-talet var M medlem i Rädda barnens centralstyrelse och fungerade emellanåt som föredragshållare.

Under och strax efter andra världskriget ställdes Rädda barnen på nytt inför stora uppgifter. Återigen rycktes M med i ett intensivt hjälparbete. Efter kriget besökte hon bl a flyktingläger i Österrike och Ungern. Under 1940-talet redigerade M också Rädda barnens medlemsblad.

En viktig faktor i M:s liv var hennes härkomst. Hon härstammade från en judisk släkt, som ursprungligen kom från Mecklenburg men hade invandrat till Sverige under slutet av 1700-talet. Under 1930-talet ägnade sig M åt filantropiskt arbete inom den mosaiska församlingen i Sthlm. Hon arbetade särskilt för att rädda tysk-judiska barn undan förföljelserna i Tyskland. Efter andra världskriget engagerade hon sig också i Palestinafrågan, som då fått förnyad aktualitet.

Att M i allra högsta grad var handlingskraftig lyser klart igenom i omdömena om henne. Hon ville vara på plats, där hjälp behövdes. Hon ville se, lyssna till och tala med de nödlidande och hjälpbehövande. Man skall inte bara tycka synd om folk utan hjälpa dem, var hennes motto. Genomgående skildras hon som en person med stor värme, medmänsklighet och humor. Hon gav många styrka och självförtroende genom att visa att hon brydde sig om dem.

Författare

Ann-Katrin Hatje



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från M i KB (bl a 23 st till A L Elgström-Collijn).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Läderlappens flykt genom femtio år från fiasko till seger (Orfeus, Tidskr för litteratur, musik, teater, 1925, Sthlm, 4:o, s 5659). Korrespondenser till DN o NDA 190709, bidrag i Thalia från 1910 o i SvD 191321, pseud: Gerfred Mark, Jessica o Colibri (filmrec).

Redigerat: Thalia, scenisk konst och musik, årg 2:23-4:21/22*, 191113, Sthlm, 4:o (redaktionssekr); Rädda barnen, Medlemsblad för Föreningen Rädda barnen, årg [l]-8, 1942-49, Sthlm.

Översatt: R Schmied, Carlos och Nicolas, Sthlm 1911, 148 s; H Janowitz, Jazz, Sthlm 1928, 196 s; R Schermann, Handstilen ljuger icke, grafologiska studier och experiment, Sthlm 1929, 186 s; V Baum, Människor på hotell, Sthlm 1930, 306 s, 2. uppl s å, 3.4. uppl 1931, 5. uppl: Människor som bo på hotell, [omsl: Grand hotel, Människor på hotell,] 1933, 6.7. uppl [omsl: Människor på hotell] 1936 (Moderna romaner), [nya uppl, d:o] 1937, 1939 (Nutidsromaner), 1941 (Valda nutidsromaner); dens, Han, en glad roman om kärlek och svält, Sthlm 1931, 258 s, [2. uppl] 1939, 208 s (Vårt hems idealbibliotek); dens, Det hände i Lohwinckel , Sthlm 1931, 296 s, 2. uppl 1932; dens, Passion, roman, Sthlm 1933, 240 s, [ny uppl] 1953, 191 s (Trumfserien); dens, Inga hemligheter, en roman från Hollywood, Sthlm 1934, 330 s; dens, Det kan inte männen förstå , Roman, Sthlm 1935, 293 s, 2. uppl s å; [M Lazar-Strindberg, pseud] Esther Grenen, Skvallerbytta bing bång , Sthlm 1932, 221 s; K F Boree, Dorit och september, Sthlm 1932, 253 s, [ny uppl] 1936 (Gröna biblioteket); J M Frank, Vi skall nog klara den, Sthlm 1934, 254 s; F Werfel, Syskonen från Neapel, med inl av A Österling, Sthlm 1934, VII, 393 s (tills med E Rydelius); V Wolf, En modig kvinna, [Sthlm, tr] Mariestad 1935, 297 s; dens, Som gäst i eget land, Sthlm 1936, 304 s; L Tetzner, Hövdingen i "Huller om buller", historien om Rosmarin och Timjan, Sthlm 1936, 226 s (Önskeböckerna, Bibliotek för ungdom).

Källor och litteratur

Källor o litt: Agnes Lindhagens saml (klipp om M) o PK:s arkiv, vol E IV: 3 (egna uppg:er till PK:s matr 1924), Sveriges pressarkiv, RÅ.

I Anderson, SvD:s hist, 1 (1960), s 238 f, 247 f, 280; M Berger, Pennskaft. Kvinnliga journalister i sv dagspress 1690-1975 (1977); E Björkman-Goldschmidt, Det var i Wien (1944); dens, Vad sedan hände (1964); E Krey, Våra kvinnliga journalister i dagspressen (Idun 1916, nr 48); I Ljungquist, Ur DN:s hist, 13 (195254); PK:s porträttmatr 1952 (1951); SMoK; Väd 1951. Nekr:er över M i DN 29 jan o SvD 30 jan 1952.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gerda F Marcus, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9083, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ann-Katrin Hatje), hämtad 2017-11-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9083
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gerda F Marcus, urn:sbl:9083, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ann-Katrin Hatje), hämtad 2017-11-18.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se