C Ludvig Looström

Född:1848-02-02 – Maria Magdalena församling, Stockholms län
Död:1922-08-26 – Klara församling, Stockholms län

Konsthistoriker, Kulturhistoriker


Band 24 (1982-1984), sida 107.

Meriter

Looström, Carl Ludvig, f 2 febr 1848 i Sthlm, Maria, d 26 aug 1922 där, Klara. Föräldrar: åldermannen Claes Fredrik L o Lovisa Julina Theresia Wall. Studentex vid Sthlms gymn 19 maj 68, inskr vid UU 21 sept 68, FK där 19 april 73, extra lär vid Katarina lägre elementarlärov i Sthlm 73–74, vid Sthlms gymn ht 74, amanuens vid Sv slöjdfören:s konstindustrimuseum hösten 74–80, disp vid UU 19 maj 75, FD där 31 maj 75, eo amanuens vid NM 10 sept 77, amanuens där 30 dec 80–00, sekr i Sv slöjdfören 85–92, i FrKA från 30 april 91 (K M:ts fullm 12 maj 92; tjänstl från 20), i centralkomm för 1897 års utställn i Sthlm 95, intendent (från 13 överintendent) o chef för NM 15 juni (tf 27 jan) 00–31 mars 15, led av Sveriges allm konstfören:s inköpsnämnd 01–06, bibliotekarie vid FrKA 15–21, led av styr för Musikhist museet 15. – HedLFrKA 01.

G 31 okt 1888 i Sthlm, Klara, m Alfrida (Frida) Lovisa Boman, f 22 sept 1863 där, ibid, d 15 mars 1949 där, Maria, dtr till byggmästaren Edvard Alfred B o Anna Sophia Braungardt.

Biografi

Ludvig L hörde till den lilla krets som under decennierna kring sekelskiftet styrde det sv konstlivet. Genom sina många engagemang var han en typisk representant för denna; han var en blandning av forskare, popularisator, administratör och opinionsbildare. Bestämmande för L:s verksamhetsinriktning blev hans kunskap om 1700-talet och då framförallt den gustavianska tiden och hans intresse för konsthantverket, som han först mötte i Slöjdföreningens museum. Med doktorsgrad i Uppsala 1875 på en avhandling om den dramatiska litteraturen under gustaviansk tid bakom sig kom L 1877 som amanuens till NM, där hans något äldre studiekamrat Gustaf Upmark redan fått en tjänst. De båda skulle komma att samarbeta med kataloger över privatsamlingar av konsthantverk samt framför allt vid uppställningen av avdelningen för konsthantverk vid NM.

På sina årliga resor studerade L också de nya konsthantverksmuseerna som växte upp ute i Europa, framför allt i Tyskland och England. På NM fick han till att börja med göra en utredning om nya lokaler för Livrustkammaren, som sedan NM-byggnadens färdigställande 1866 tog upp nästan hela det andra våningsplanet. Sedan Livrustkammaren 1884–85 flyttat till slottets nordöstra flygel, kunde utrymmena disponeras för bl a Karl XV:s stora efterlämnade samling av konsthantverk, för Bielkesamlingens exklusiva föremål, för NM.s egna pjäser och slutligen också för Slöjdföreningens museum, som staten övertog 1884. L hade här att ta tillvara det bästa av de brokiga samlingarna; resten fick till största delen kasseras. Under senare delen av 80-talet verkade L som sekreterare i Slöjdföreningen. Samtidigt skötte han sedan 1877 utgivningen av föreningens mönsterblad och sedan 1887 även av föreningens meddelanden.

1882 inledde L sina katalogverk över privatsamlingar med J A Bergs på Heleneborg, följt av en redogörelse för samlingarna på Sävstaholm. 1888 följde en katalog för Bukowskis räkning över den bortgångne byggmästaren E A Bomans samlingar och 1890 förteckningar över de mångskiftande Eichhornska samlingarna, som också skingrades. 1894 förtecknade L, först tillsammans med sin chef G Upmark, grosshandlare Edward Cederlunds samlingar. Han fick avsluta arbetet ensam med en särskild del om guldsmidet. L skrev ganska ofta i dagspressen. Det blev mest kortare recensioner av utställningar och konstböcker, ibland något inlägg i aktuella museifrågor, i slutet av 70-talet i Aftonbladet, från mitten av 80-talet i Nya Dagligt Allehanda, 1900–13 i Stockholms dagblad och till sist i SvD. Mer omfattande översikter, oftast över någon specialitet inom konsthantverket, publicerade han framför allt i Slöjdföreningens meddelanden. Han ägnade sig samtidigt åt större arbetskrävande forskningsuppgifter, vilkas publicering inleddes 1879 med boken om porträttmålaren Olof Johan Södermark. När NM:s nya avdelning för konsthantverk med dess välmatade katalog blivit färdig, satte L igång med sitt nästa stora arbete, Konstakademiens historia 1735–1835.

Samtidigt som historiken var klar, utsågs L till akademiens sekreterare som den förste utanför institutionen. Det var en befattning av stor opinionsbildande betydelse. I årsberättelserna skrev han minnesrunor över bortgångna ledamöter, svenska och utländska, och framförallt kommenterade han där viktigare händelser i konstlivet i Sverige och utomlands. Det gav goda tillfällen till inlägg i konstdebatten, vilka genom sin placering fick extra tyngd. Sekreterarbefattningen var tidvis kopplad till både biblioteket och samlingarna av konstverk, över vilka L gjorde förteckningar. Akademitjänsten, som 1901 förgylldes med ett hedersledamotskap, var i princip på livstid och kom därmed att omfatta c:a 30 år.

Till den gustavianska miljön återvände L med den vackra monografin över Sergel 1914 till hundraårsminnet av konstnärens död, och två år senare kunde L publicera arbetet I svenska konstnärskretsar, ett knippe större essayer om några särskilt aparta karaktärer som formats i konstakademins och Kongl Museums mångbottnade miljöer.

Samtidigt med att akademins lokaler undergick en genomgripande ombyggnad 1892–97, deltog L också i förberedelserna till den stora stockholmsutställningen. Han åtog sig även uppdraget att redigera den omfattande redogörelsen för detta evenemang. Sin museitjänst fortsatte L oavbrutet med konsekvent rutin under sin sekreteraretid vid akademin och hade dessutom flera andra uppdrag vid sidan om. När Upmark avled 1900, tog L vid som museichef.

Några avgörande insatser i museets utveckling gjorde L aldrig. Han var en pålitlig administratör och kunde både de yttre formerna och de inre, mer dolda vägarna. Under hans chefstid fullbordades Carl Larssons monumentala utsmyckning av NM med uppsättningen 1908 av Gustav Vasas intåg, vilken kunde genomföras mycket tack vare L:s övertalningsförmåga och skickliga medlingsaktioner mellan olika åsikter alltifrån kungens personliga till medlemmar i jury och nämnd. Inför L:s avgång 1913, då han fyllde 65 år, uppstod en häftig strid kring frågan om efterträdare. Richard Bergh blev slutligen utsedd. I två år, då L vägrades avsked med pension och Bergh fick regeringens uppdrag att lägga fram planer för museets omgestaltning, hade dessa båda så olika personligheter ett fruktbart samarbete. Den förändrade organisation som L medverkat till hade trätt i kraft 1913. Innehavaren av chefstjänsten fick titeln överintendent och amanuenserna för avdelningarna titeln intendenter. Under L:s chefstid bildades 1911 en vänförening till stöd för museet.

Som forskare var L oerhört flitig och samvetsgrann. Han kom att vant röra sig i arkivens irrgångar, och hans excerptsamlingar växte oavbrutet. Han tillhörde den första generation av konstforskare som gick direkt till dokumenten, vilket underlättades av ett samtidigt pågående uppordningsarbete inom arkiv- och biblioteksväsendet. Genom sitt på många sätt manifesterade intresse för 1700-talet kom L att medverka i en pågående uppvärdering av denna epok, som tidigare generationer dömt ut som nära nog moraliskt förkastlig.

I sin inställning till samtidskonsten visade L sympatier för opponenternas aktion och deras båda utställningar 1885. Senare blev L som akademisekreterare försiktigare och stannade vid en allmänt positiv inställning till sekelskiftets idealism och nationalism. Med glädje konstaterade han, att motsättningarna mellan "opponenter" och "akademister" utjämnats i och med deras gemensamma utställning i akademins lokaler 1913. L pekade 1895 på Puvis de Chavannes, prerafaeliterna, Klinger och Böcklin som de ledande gestalterna men tog helt avstånd från Munch. Han återgav gärna stipendiatbrev som var negativa mot Gauguin, Cézanne eller van Gogh. Än mer negativ var hans inställning till Matisse och kubisterna; i sådana sammanhang kunde han lämna sin behärskade stilkonst för grova och förenklade utfall. 1911 fick han stark kritik för att han begränsat sina inköp till Liebermann och Munkaczy. 1914 varnade han på 100-årsdagen av Sergels död dagens konstnärer för att som kubister och futurister deformera naturen. I sina många minnesrunor över bortgångna ledamöter begagnade L också tillfället att hävda sin konstsyn. Någon gång kunde han helt tappa fattningen. Hans runa över Viktor Rydberg (årsber 1896) tillhör ädelpekoralen, medan 1919 års minnesord över Carl Larsson och Richard Bergh visar honom som en vänfast kamrat. L var en komplicerad person, och omdömena om honom växlar: maktlysten och bitsk, angenäm och kvick.

Författare

Åke Meyerson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

L:s arkiv, innehållande bl a antcckn:ar om sv konstnärer (lappkatalog, 8 kartonger), en stor mängd brev till L 1869-1920 från bl a Georg v Rosen, Gustaf Cederström o F Wachtmeister o en mycket stor excerptsaml, i FrKA. – Brev från L bl a i FrKA, KB (bl a till Gustaf Cederström), SSA o UUB (bl a till T Tullberg).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Nils Gyldetistolpes boksamling. Sthlm 1874. 4:o. 162 s. [Anon.] – Literaturhistoriska studier rörande det gustavianska tidehvarf-vcts dramatik till år 1800. Akad afh ... Upsala ... Sthlm 1875. 55 s. – Svensk bokförteckning. 1874. Sthlm 1875. 48 s. [Föret.] – Katalog öfver konstindustriutställningen i arfprinsens palats 1876–1877. Sthlm 1877. 161 s. – Olof johan Södermark, hans lifochverk. Lefhadsteckning. Sthlm 1879. 4:o. 30 s, 9 pl. – Keramiska studier vid vcrldsutställningen i Paris 1878. Föredr hållet ... 5 nov 1878. Sthlm 1879. 33 s. (Meddelanden från Svenska slöjdföreningen, 2 = a) Afhandlingar uti industri och konstslöjd, 2.) – Förteckning på oljemålningar, aqvareller, handteckningar m. m. af Edvard Bergh utstälda i Konstföreningens lokal från den 29 januari 1881. Sthlm 1881. 19 s. [Anon.] 2. tillök uppl så. — Konstsamlingarna på Säfstaholm, deras historia och beskrifning samt Trolle-Bondeska tafvel-galleriet i Stockholm. Sthlm 1882. 4:o. 117 s, 31 pl. – J. A. Bergs tafvelsamling på Heleneborg i Stockholm 1880. Sthlm 1882. 59 s, 75 lösa pl. [Föret.] -Konung Carl XVS konstslöjdsamling, 1. Keramiska föremål. Beskrifvande förteckning. Sthlm 1883. 4:o. VIII, 96 s. (Tills med G Upmark; Konung Carl XVS samlingar, Beskrifvande förteckningar ..., 2. Konstslöjdsamlingen, 1.) – [Fredrik Samuel Silverstolpe, biografi] ([C G U Silfverstolpe m fl,] Några anteckningar om adliga ätten Silfverstoipe, Sthlm 1884, s 190-247). – Konstslöjd (O Granberg, Beskrifvande katalog öfver utställningen af äldre mästares taflor m.m. ur svenska privatsamlingar, anordnad till förmån för högskolefonden maj–juni 1884 ..., [ny tillök uppl] Sthlm 1884, s 73-84; föret). – Vägledning för besökande i Nationalmusei konstslöjdafdclning. Sthlm 1885. 37 s. [Föret.] 2. uppl 1886. 41 s. 3. tillök uppl 1890. VIII, 50 s. 4. d:o uppl 1898. IX, 62 s. 5. d:o uppl 1900. 72 s. [Omsl: Med keramiska märken, m.m.] 6. d:o uppl: ... i konstslöjdafdel-ningen. 1906. XI, 76 s. (Red av E Folcker; Nationalmusei konstsamlingar.) 7. uppl 1910. XII, 59 s. — Konung Fredrik II:s af Danmark tronhimmel i Nationalmuseum. [Rubr.] Sthlm 1885. 15 s. [Ur Meddelanden från Sv slöjdföreningen så.] – Solfjädrar (Med pensel och penna, en årsbok om svensk konst utg af W. Silfversparre, Sthlm 1885, 4:o, s 1–23). – Möblerna och konsten i hemmet (Saga. Minnesblad från Nordiska museet 1885, Sthlm 1885, fol, s 20-22; 2. uppl så). – En fajansservis med familjen v. Fersens vapen. Keramisk studie. Sthlm 1886. 11 s, 1 pl. – Konstväfvarne på Stockholms slott under 1700-talet (Meddelanden från Nationalmuseum, 6. [G Upmark,] Statens konstsamlingars tillväxt och förvaltning 1885. Underdånig berättelse afgifven af Nationalmusei intendent, Sthlm 1886, s 55-84; med tit: Bihang till Meddelanden ...). – Konstslöjdutställningen i Göteborg (Konstvännen ... Utg: A. E. Fried-lander, N:o 1*, 1887, Sthlm 1886, fol, s 6 i). – Den svenska konstakademien under första århundradet af hennes tillvaro 1735-1835. Ett bidr till den sv konstens hist. Sthlm 1887f-91]. 540 s. - Vägledning i utställningen af äldre guld- och silfverföremål i Nationalmuseum år 1887. Sthlm 1887. 26 s. – Från guld- och silfverutställningen i nationalmuseum (Nv illustrerad tidning, bd 23 (N S. årg 8), 1887, Sthlm, fol, s 84, 86,128). – Förteckning Öfver fram], byggmästaren och konstvännen E. A. Bomans cfterlemnade dyrbara och valda samlingar, afd 3. Den sv keramiken (Rörstrands o Mariebergs tillverkningar) ... Sthlm 1888. (8), 158 s, 12 pl. (Föret, tills med H Bukowski; [Bukowskis auktionskataloger,] N:o 40.) [Även med 40 bl dedikationer och tit: E. A. Bomans efterlemnade samling af Rörstrands och Mariebergs keramiska tillverkningar. Kritisk förteckn.] – Svensk keramik på 1700-talet (Svensk konstslöjd, organ för den inhemska konstflitens främjande, 1888, Sthlm, fol, s 12–14). – Förteckning öfver framlidne konstvännen amanuensen i Kongl. biblioteket Christofer Eichhorns efterlemnade dyrbara och valda samlingar, afd 1, 3. Sthlm 1890. ([Föret sign L. L.; Bukowskis auktionskat,] N:o 61–62.) 1, innehållande porträttsaml, oljemåln, pasteller, aqvareller o miniatyrer af äldre sv mästare, dessutom skulp-turarb o konstslöjdföremål ... (8), 90 s. [Avcn med tit: Chr. Eichhorns samlingar af målning, skulptur och konstslöjdföremål. Med ledn af hans efterlemnade manuskr förteckn.] 3. Gravyrer (porträttsaml, sv konstnärers arb m.m. i koppartr, etsning, litogr o träsn), samt graverade plåtar, klichéer m. m. 106 s. — Christoffer Eichhorn och hans samlingar (Svenska fornminnesföreningens tidskrift, bd 7, Sthlm 1888-90, s 286-296 [i'h 3 = N:o 21]; även sep, 1890, 12 s). – Ur Konstakademiens byggnadshistoria (Jul, utg af Konstnärsklubben, årg 4, 1891, Sthlm, fol, s 10). – Vägledning i den gustavianska utställningen i Konstföreningens förra lokal i Kungsträdgården. Sthlm 1891. 25 s. [Föret; tills med G Upmark.] – Förteckning öfver Kongl. akademiens för de fria konsternas samling af målningar och handteckningar. På Akademiens uppdrag utarb. Sthlm 1892. XVI, 43 s. – Konstakademiens nybyggnad (Ny ill tidn, 29 (14), 1893. s 20 f; sign L. L.). – Jenny Linds bild i Wcstmins-tcr Abbey. Korrespondens från London (ibid, 30 (15), 1894, s 179 f, sign Lm). – Edw. Cederlunds konstsamlingar, förteckn. Sthlm 1894. 75 s, 10 pl. (Tills med G Upmark.) – [Kongl. akademiens olika hem från hennes första inrättning intill närvarande tid,] 1. Akademiens äldre hem (Festskrift utg af Kongl. akademien för de fria konsterna vid invigningen af dess nybyggnad den 31 maj 1897, Sthlm 1897, fol, s 5-31). - Retrospektiv utställning af svenska konstnärers arbeten intill år 1875. Förteckning. Sthlm 1898. 59 s. [Anon.] 2. tillök uppl s å. V, 87 s, Tillägg 6 s. [Omsl: På uppdrag af K akad utarb af dess sekr.] 3. d:o uppl så. — Från Nationalmusei konstslöjdsamling. Sthlm 1900—01. Fol. (26) s, 25 pl. – Fruarna Schrödcrheim och Schröder (PHT, årg 2, 1900, Sthlm, 19[00-]01, s 23–25, 5 pl; sign L. L.). – Edw. Cederlunds samling af konstarbeten i guld, silfver, bergkristall m.m. Förteckn. Sthlm 1905. 4:o. 54 s, 5 pl. — Minne öfver Kgl. akademiens for de fria konsternas prasscs friherre Johan Nordenfalk. Sthlm 1909. Fol. 107 s, 18 pl. – Katalog öfver Svenska konstsamlareföreningens rococo-utställning i Kungl. akademien lör de fria konsterna ... Sthlm 1911. 102 s, 1 pl. [Föret.] – Ett praktur af Berlinporslin. Gåfva af Fredrik den store till Lovisa Ulrika (Konst och konstnärer, populär konsttidskr utg af A Roosval, årg 2, 1911, Sthlm, 4:o, s 13 0- — Målningarna och keramiken på rokokoutställningen (ibid, s 37–45). – Före fotografiens tid [om miniatyrer] (Julrosor. 1911, Khvn fol.s [21]). – Zorns (Konst, red: E Thorman, årg 1, 1911-12, Sthlm, 4:o, s 58 f). -Svensk-historiskt kinesiskt porslin. 1–2 (ibid, 2, 1912-13, s 11-13, 27-29). - Sällskapet Iduns porträttutställning i Konstakademien (Konst o konstnärer, 4, 1913, s 1 — 11). — Kungl. akademiens (ör de fria konsterna samlingar af målning och skulptur. På Kungl. akademiens uppdrag utg. Sthlm 1913-15. 4:o. 264 s, 122 pl. - Johan Tobias Sergel. En gustaviansk tidsbild. Sthlm 1914. 4:o. 120 s. 35 pl. — Gripsholms slott. Officiell vägledning för besökande, utg genom Nationalmuseum. Sthlm 1914. 25 s, 5 pl. (Tills med förf till de föreg uppl E. G. Folcker.) [Senare uppl:] 1917. 1920. 24 s, 5 pl. [Omsl.] 1921. [Omsl.] 1924. (Av Folcker med tillägg av L.) 1926. 1931. [Av andra revid uppl:] 1933, 1936, 1940, 1946, 1947, 1948, 1950 [nv t.rså], 1951, 1952, 1953, 1954, 1955, 1956, 1957. Overs: Le chåteau de Gripsholm, Guide officiel ..., Sthlm 1924, 33 s (anon), [ny uppl] 1931, 26 s, 5 pl; The castle of Gripsholm, Official guide ..., Sthlm 1927, 29 s, 5 pl, rev ed 1947. 31 s, 4 pl; Das Schloss Gripsholm, Amtlichcr Fiihrer ..., Sthlm 1929, 28 s, 5 pl. – I svenska konstnärskretsar lör omkring hundrafemtio och hundra år sedan. Sthlm 1916. (8), 218 s. – Slottsbyggnaderna på Svartsjö (Tidskrift för konstvetenskap, årg 1, 1916, Lund, 4:o, s 75–79). – Johan Tobias Sergels föräldrahem (SSEÅ, 1918, Sthlm, s 89-108). - 8 artiklar 1917-24 i SBL, bd 1-5, Sthlm 1918-25; bidr i bl a: Hemvännen, illustreradt månadsblad, årg 4–7, 1878-81, 9, 1883, o ... ill tidn för de sv hemmen, N S, 1, 1888, Sthlm, fol; Minnen från Nordiska museet, Afbildningar af föremål i museet jämte åtföljande text ..., bd 1, Sthlm 18[79-]85, h 1-2 [2. uppl 1884], 5, 8-9, 11-12, o 2, [1888—]1902, h 2, 4; Meddelanden från Svenska slöjdföreningen, 1884-93, 1895-96, 1898, Sthlm, forts: Sv slöjdföreningens tidskrift, 1906-08, 1910, 1912-13, 1917, Sthlm, 4:o; OoB, 1892-95, 1898, 1900, 1903, 1909, 1911–12, 1915–16; vidare i The Athena:um, Journal of literature, science and the fine arts, London, 4:o; medv i bl a Aftonbladet, NDA, Stockholms dagblad o SvD.

Redigerat: Mönster för konstindustri och slöjd utg af Svenska slöjdföreningen. Årg 4–18, 1877–91. Sthlm. Fol. [Anon.] – Meddelanden från Svenska slöjdföreningen. [Årg 15-19,] 1887–91. Sthlm. – Kongl. akademien för de fria konsterna. Årsberättelse afgifven på (Kongl. akademiens ... högtidsdag) högtidsdagen af dess sekr. 1891–1904. Sthlm. Forts: Meddelanden från Kgl. akademien ... 1905-20. Sthlm. 4:o. [Undert; häri bl a 1894-1918 en avd Konstförhållanden under året.] – Allmänna konst- och industriutställningen i Stockholm 1897. Officiel berättelse utg på uppdrag af förvaltningsutskottet. Sthlm 1899-1900. 4:o. 1008, VIII s, 16 pl, ! karta. – Meddelanden från Nationalmuseum. N:r 24(–39). Statens konstsamlingars tillväxt och förvaltning 1899(–1914). Underdånig berättelse afgifven af Nationalmusei intendent (överintendenten och chefen för Nationalmuseum). Sthlm 1900-15. [Undert.l

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 30 dec 1880, nr 23, RA. – G Frick, Sv slöjdfören o konstindustrin före 1905 (1978); FrKA:s årsber 1891–1921; J K[rus]e, L L 60 år (SvD 2 febr 1908); C G Laurin, Minnen, 3 (1931); G Lilja, Det moderna måleriet i sv kritik 1905-1914 (1955); [E Lindberg,] nekr över L (Meddel från FrKA 1923), s 12–17; L L 60 år (Sthlms dagbl 2 febr 1908); NM:s årsber 1901–15; G Österman, Richard Bergh o NM (1958); S Strömbom, Nationalromantik o radikalism. Konstnärsförb:s hist 1891-1920 (1965); Sthlms i Upsala studerande nations medlemmar 1800–1881 (1882).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
C Ludvig Looström, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9664, Svenskt biografiskt lexikon (art av Åke Meyerson), hämtad 2019-10-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9664
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
C Ludvig Looström, urn:sbl:9664, Svenskt biografiskt lexikon (art av Åke Meyerson), hämtad 2019-10-17.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se