Carl Johan Lund

Född:1831-01-05 – Adolf Fredriks församling, Stockholms län
Död:1914-08-04 – Maria Magdalena församling, Stockholms län

Orgelbyggare


Band 24 (1982-1984), sida 166.

Meriter

Lund, Carl Johan, f 5 jan 1831 i Sthlm, Ad Fredr, d 4 aug 1914 där, Maria. Föräldrar: orgelbyggaren Johan L o Amina Jakobina Lemke. Yrkesutbildn hos fadern, orgelbyggarex vid MA 14 febr 54, anställd hos orgelbyggaren S Strand, V Vingåker, Söd, 56–57, hos orgelbyggaren P L Åkerman, Sthlm, 61, dennes kompanjon i firma P L Åkerman & Lunds orgelfabrik 66, företagets chef juli 76–93, VD i P L Åkerman & Lunds orgelfabriks ab nov 93–juli 01 o 03–05, led av styr där 93-maj 09, burskap i Sthlm 25 april 81, drev egen rörelse tills med sonen Carl Axel L 05–10. – AssMA 82.

G 1) 25 juli 1852 i Ytterenhörna, Söd, m Kristina Katarina Ersdtr, f 27 april 1831 där, d 11 okt 1903 i Sthlm, Klara, dtr till bonden Eric Larsson o Stina Persdtr; 2) 12juni 1904 i Sthlm, Klara, m Charlotta Kristina Reinholdina Dahlgren, f 12 jan 1864 i Sthlms-Näs, Upps, d 23 dec 1928 i Sthlm, Kat, dtr till handl Anders Reinhold D o Maria Charlotta Högberg.

Biografi

Carl Johan L:s farbror Pehr Lund (f 13 jan 1785 i Arnäs, Vnl, d 25 juli 1845 i Lund) var elev och medarbetare till orgelbyggaren och spelurmakaren Pehr Strand, även han från Arnäs, i dennes verkstad på Kungsholmen i Sthlm. När denna övertogs av mästarens berömde son P Z Strand stannade Pehr L kvar. Härigenom kom han att 1832 följa med till Lund som medhjälpare vid det strandska domkyrkoorgelbygget, och han slog sig sedan ner där som snickare och orgelbyggare. Att han aldrig tog orgelbyggarexamen hindrade inte samtidens uppskattning av hans duglighet, som fö visade sig på flera områden. Han anlitades exempelvis som konstruktionsritare av C G Brunius vid domkyrkans restaurering. Orglarna i Haraker, Vm (1830 tills med Strand) och Maglarp, Malm (1842) är välbevarade exempel på hans konst. Orgeln i Skoklosters kyrka, Upps, från 1804 är däremot byggd av en namne, som var organist i Lillkyrka, Upps, och slutligen hade verkstad i Enköping.

Carl Johans far Johan Lund (f 10 sept 1800 i Arnäs, d 21 april 1859 i Sthlm, Kat) var elev till Gustaf Andersson, en annan av de under perioden 1820–50 ledande mästarna, utbildad hos Pehr Strand och utomlands. Även Johan L förblev oexaminerad. Trots detta synes han ha drivit egen rörelse i Sthlm from 1840-talet, så småningom med sonens hjälp. Han byggde en del mindre orgelverk, varav de i Helgesta, Söd (1848) och Kvarsebo, Ög (1852) fortfarande är i bruk.

Carl Johan L sattes först i lära hos en pianofabrikör men anslöt sig mycket snart till familjetraditionen. Liksom flertalet av det senare 1800-talets sv stororgelbyggare arbetade han en period hos organisten och orgelbyggaren Samuel Strand i V Vingåker. Denne var en äldre son till Pehr Strand och en utmärkt fostrare av unga talanger inom yrket. L var sålunda väl förankrad i sv orgeltradition, som under hans uppväxt- och utbildningstid definitivt övergick från klassicism till romantik. Även om det nu är svårt att särskilja far och son Lunds insatser i deras gemensamma verk, torde man kunna instämma i följande samtida omdöme om den unge, tämligen nyetablerade mästaren: "Hans arbeten vittna om skicklighet, redbarhet och goda kunskaper i mekaniken och hava för sin godhet och solidité blivit mycket fördelaktigt bedömda" (Lindberg).

När den uppmärksammade domkyrkoorgeln i Strängnäs stod färdig och det för ändamålet bildade bolaget Åkerman & Setterquist upplösts i slutet av 1860, återvände Per Larsson Åkerman (1826–76) till Sthlm. Han hade där redan i början av 1850-talet samarbetat med Johan L. Han knöt nu Carl Johan L till sitt företag, som snabbt blev landets ledande orgelbyggeri. 1866 förvärvade Åkerman en verkstadsfastighet vid Kammakaregatan, och så gjorde han L till sin kompanjon. Redan efter tio år avled Åkerman, varvid L övertog firmans ledning. Det verkar dock som om den åkermanska familjen behöll de dominerade ekonomiska intressena. 1893 skedde en ombildning till ab med L som direktör, och firmanamnet ändrades till P L Åkerman & Lunds orgelfabriks ab. Fem år senare flyttades verksamheten till en nyuppförd fabriksbyggnad i det då lantliga Sundbyberg. Efter sekelskiftet verkar det som om L något trappat ner sin personliga insats, och 1905 lämnade han med ålderns rätt företaget – dock för att med sonen som kompanjon öppna eget.

Under sin tid som chef för Åkerman & Lund hade L ansvaret för omkring 200 nybyggen. Bland dem ingick många av tidens förnämsta uppdrag som t ex för Storkyrkan (1878), Maria (1878), Johannes (1891) och Oscar (1903) i Sthlm. Berömd var också domkyrkoorgeln i Västerås (1897). Med kännedom om L:s höga krav på hantverksmässig och konstnärlig kvalitet borde dessa orglar fortfarande vara fullt funktionsdugliga, men flertalet har trots detta i takt med orgelsmakens förändringar byggts om eller kasserats. Bland de få bevarade kan nämnas följande för sin tillkomsttid representativa verk: Alunda, Upps (1880), Floda, Söd (1888), Lokrume, Gotl (1891) och S:t Petri, Västervik (1905).

På L:s tid sjöd orgelvärlden av en teknisk optimism som resulterade i såväl nya system som detaljuppfinningar. Från en studieresa till Paris 1878 förde L hem den patenterade anordning (kryckskägg) som behövs för att göra en violinpipa som exakt imiterar stråkklangen. Han lärde då även känna magasins-bälgen. Under en resa till Tyskland 1894 studerade L främst de nya rörpneumatiska systemen, och han förvärvade rätten till den av orgelbyggaren Weigle i Stuttgart patenterade pneumatiska luftlådan med membranventiler. Den visade sig dock inte motsvara L:s fordringar på driftsäkerhet, varför han istället byggde rörpneumatik enligt det amerikanska sk Rooseveltsystemet. Han var även den förste i Sverige som använde högtrycksstämmor.

Att efterträda Åkerman var säkert inte lätt. Ännu 1878 förkunnade tre experter i slutklämmen till sitt besiktningsutlåtande över det första stororgelbygget som L genomförde, att Storkyrkan fatt ett verk, som "med mångahanda tungomål bevittnar att, ehuru snillet Åkerman icke mera finnes bland de levandes antal, den utav honom i stort förädlade orgelbyggnadskonsten dock fortlever och såsom vi hoppas länge skall fortleva efter honom och bevara hans namn i välsignad åminnelse". I fråga om dispositionsuppläggning och klangideal kom samma franska senromantiska orgeltyp som Åkerman införde i stort sett att leva vidare under L:s tid. Liksom sin föregångare och kompanjon var L inte bara konstruktör och administratör utan även mästare, som själv intonerade orgelverken och därigenom satte sin konstnärliga prägel på sitt företags produkter.

Firman som L efter sin avgång drev tillsammans med sin son var liten och den upplöstes redan efter några år. Från 1908 bodde L på Borgerskapets gubbhus (numera Borgarhemmet) i Sthlm. Sonen Carl Axel Lund (1856–1925) uppges ha bedrivit tekniska studier och genomgick orgelbyggarexamen 1885. Han fick sin första yrkesutbildning hos fadern på Åkerman & Lund, där han även senare var anställd. Han praktiserade i Tyskland och Frankrike men också under en följd av år i USA, där han i New York arbetade på den rooseveltska orgelfabriken.

Författare

Bengt Kyhlberg



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Firman Åkerman & Lunds arkiv hos Åkerman & Lunds orgelbyggeri ab, Knivsta. – Strödda brev från L i RA.

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor o litt: E Erici, Inventarium över bevarade äldre kyrkorglar i Sverige ... (1965); C F Henner-berg, Sv orgelbyggarkårens senior (Musiktidn 1905, s 409 f); G Hilleström, MA, Matr 1771–1971 (1971); C L Lindberg, Handbok om orgverket ... (2 uppl 1861); N P Norlind, Orgelns allm hist (C F Hennerberg o N P Norlind, Handbok om orgeln, 2, 1912); Sohlman; B Wester, Från klassicism till romantik. En studie över sv orgelbyggmkonst 1820–70 (STM 1953, s 101-116); Åkerman & Lunds nya orgelfabriks ab 100 år (1960).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl Johan Lund, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9734, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Kyhlberg), hämtad 2019-10-15.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9734
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl Johan Lund, urn:sbl:9734, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Kyhlberg), hämtad 2019-10-15.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se