bild
Arkiv

Televerket Optiska telegrafinrättningen Linjechefen i Stockholms skärgård

Televerket

Optiska telegrafinrättningen
Linjechefen i Stockholms skärgård 1794 - 1881


År 1794 nåddes Sverige av nyheten om fransmannen Claude Chappes framgångsrika försök att konstruera och använda en optisk telegraf. Speciellt kanslirådet och medlemmen i Svenska Akademien A.N. Edelcrantz blev intresserad och redan till konungens födelsedag den 1 november hade han konstruerat och byggt tre telegrafer. Ett meddelande sändes mellan Drottningholm och Stockholms slott.

Denna första modell på telegraf blev dock inte långvarig. Redan innan det första meddelandet sänds var Edelcrantz i färd med att konstruera en ny variant. Denna blev färdig och presenterad i och med utgivningen av "Avhandling om telegrafer och försök till ny inrättning därav" år 1796.

Från slutet av juli 1795 finns en optisk telegraf på Katarina kyrktorn. Från denna telegraf fortsatte försöken med telegrafisk kontakt med fästningar och slott i Stockholms-trakten, bland annat till Karlberg och till Fredriksborgs och Vaxholms fästningar. Den 10 december 1795 beordrar Kungl. Maj:t byggandet av telegrafer i Grisslehamn och på Signilsskär och Ekerö för att underlätta kommunikationen med Finland. Under de närmaste åren är det sträckan Grisslehamn-Signilsskär-Ekerö som hålls i ordning, medan övriga telegrafer får förfalla.

På västkusten byggs linjen Nya Varvet-Karlsten troligen under 1799. Därefter byggs linjen ut med stationer på Vinga, Kalvsund, Norskogsberget samt inloppen till Klädesholmen-Strömstad under åren 1801-1811.

I Skåne och Blekinge byggs telegrafer från och med 1801. Bland annat skedde telegramering med Danmark medels flaggsignalering. Dessutom skickades telegrafer till Pommern.

Först i och med att Ryssland börjar kasta blickar på svenska Finland börjar upprustningen av telegraf-
väsendet på östkusten. Under 1807-1808 iordningställdes och byggdes befintliga "nät" ut. Telegrafer och vårdkasar blev till ett varningssystem mot ryssen. Så småningom kom telegraferna att täcka ett område från Landsort i söder till Gävle i norr, och från Stockholm i väster till Ekerö på Åland i öster.

År 1808 blir också Optiska Telegrafinrättningens organisation fastställd. Chef för inrättningen är Edelcrantz och till sin hjälp har han en konstruktör med ansvar för förfärdigande, uppsättande och underhåll av telegraferna, samt för telegrafarkivet. Vidare fanns 2 inspektörer, 1 andre konstruktör, 2 underbefälhavare med flera.

Efter 1809 så faller telegraferna i viss mån i glömska igen. På västkusten hålls dock linjen Nya Varvet-
Hisingen-Marstrand intakt. År 1821 dör Edelcrantz och därefter blir det chefen för Ingenjörskåren som blir ansvarig för Telegrafinrättningen till 1834 då en omorganisation innebär att ansvaret läggs hos chefen för Topografiska kåren Carl Fredrik Akrell. Detta innebar ett uppsving för telegrafin och ledde till att försök gjordes för att utröna hus möjligheterna bäst skulle tas tillvara.

Omkring den 1 oktober 1838 flyttar Mosebacke telegraf in i en fastighet som donerats av fabrikör Bång. Därifrån utgick de båda Stockholms-linjerna och där fanns möjlighet för allmänheten att mot avgift utnyttja telegraferings-konsten. Sverige var första land i världen med ett åt allmänheten upplåtet kommunikations-
verk i och med att telegrafering blev erbjuden allmänheten från och med den 1 maj 1837.

När den elektriska telegrafin gjorde sitt intåg från och med 1854 minskade den optiska telegrafens betydelse och de optiska telegrafstationerna byttes under åren 1858-1881 ut mot elektiska stationer eller togs bort. De tre sista kvarvarande stationerna var Nya Varvet, Brännö och Vinga som alla tre fanns kvar till 1881.


Om arkivet

Många handlingar kring telegrafinrättningen har försvunnit under årens lopp. Eftersom huvudmannaskapet för telegrafinrättningen varit uppdelat hos både civila och militära myndigheter så finns handlingarna utspridda.

Del 3 av Svenska Telegrafverkets historia är dock helt och hållet ägna åt den optiska telegrafen och där finns också beskrivet hur och var informationen står att söka.

Handlingarna omfattar årer 1808-1876.


Arkivet har förtecknats vid Televerkets centralarkiv i Farsta.

Historik är uppgjord av Cia Hipfl den 15 januari 1998.




Förteckningen upprättad av Keith Wiberg, Telia AB.






 Serier (12 st)


Nyheter

den 13 maj 2022
1930 års folkräkning uppdaterad
Folkräkningsdatabasen för år 1930 har uppdaterats...


den 4 april 2022
Arkivinformation från Riksarkivet – nu som öppen data via API:er
Riksarkivet lanserar nu API:er för att ge företag...


Tidigare nyheter