Conrad L Lönnqvist

Född:1889-11-15 – Sala stadsförsamling, Västmanlands län
Död:1969-04-12 – Södertälje församling, Stockholms län

Gymnasielärare, Kommunalpolitiker, Astronom


Band 24 (1982-1984), sida 560.

Meriter

Lönnqvist, Conrad Leopold, f 15 nov 1889 i Sala, d 12 april 1969 i Södertälje. Föräldrar: bagarmästaren Olaus Pettersson L o Carolina Lundgren. Mogenhetsex vid h a l i Uppsala 28 maj 07, inskr vid UU ht 07, e lär i Härnösand 09–10 o 12–13, FM vid UU 30 maj 11, e lär vid Gbgs östra realskola vt 15, vid h a l i Örebro 15–17, adjunkt i matematik o fysik vid h a l i Umeå 25 maj 17, v lektor där 18–19, timlär vid Umeå tekn aftonskola 17–ht 18, vid Umeå folkskoleseminarium 18–19, ordf i Umeå folkbildn:fören 19–23, adjunkt i matematik o fysik vid Katarina realskola, Sthlm, 16 febr 23, förest för Södermalms arbetarinst där 25–28, FL vid UU 28 maj 26, disp 12 sept 27, FD där 16 sept 27, lektor i matematik och fysik vid h a l i Södertälje 14 juni 28–55, lär vid elementarskolan för flickor där 30, led av stadsfullm 34–42, ordf i folkpartiets lokalavd där 34–39, v ordf i statens läroboksnämnd 38–59, ordf i Sveriges religiösa reformförb 48–55, led av Södermanlands läns landsting 51–54.

G 22 okt 1916 i Söderhamn m Anna Justina Bodlund, f 16 juni 1888 där, d 9 jan 1968 i Södertälje, dtr till fabrikören Gustaf Erik B o Anna Kristina Olsson.

Biografi

När Conrad L började sitt andra studieår vid UU, var det för att läsa ett betyg i astronomi. Genom föreningslivet blev han bekant med Knut Lundmark (s 337) – helnykterhet och radikalism förenade dem. Nu fick de i astronomin ännu ett gemensamt intresse och en livslång vänskap grundlades. L lämnade Uppsala för lärarbanan men genomförde ändå under 20-talet licentiat- och doktorsarbeten i teoretisk astrofysik. Senare publicerade han ytterligare några vetenskapliga artiklar.

L har främst blivit känd som flitigt verksam populärvetenskaplig författare och föreläsare. Genom radio nådde han en stor publik med sina föredrag i främst astronomi. Det var en verksamhet som låg nära hans arbete som lärare och läroboksförfattare. I mer än 25 år var L lektor i fysik och matematik i Södertälje och en ovanligt uppskattad lärare. Samtidigt var han engagerad i politiskt arbete. Liberalismen låg sedan ungdomen hans hjärta nära, och han var under 30-talets andra hälft ordförande i folkpartiets lokalavdelning i Södertälje. Så följde också ledamotskap i fullmäktige och landsting.

När det mörknade över Europa under 30-talet, var det inte bara angeläget för L att verka politiskt. Även hans religiösa intressen fördjupades. Han och K Lundmark följdes åt in i Sveriges religiösa reformförbund. 1948–55 var L förbundets ordförande och en av redaktörerna för dess tidskrift.

För L var det en självklar strävan att förena humanism, naturvetenskap, religion och politik. När allt kom omkring, var det fråga om skilda aspekter på samma enhetliga värld. Med kunskaper, praktiskt arbete och djupare förståelse inför universums storhet kunde människan söka sig en plats i världen.

Författare

Anita Sundman



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Quatuor species. Gamla och nya metoder (Verdandi, tidskr för ungdomens vänner och målsmän, årg 34, 1916, Sthlm 19[16–]17, s 96–132). – Himmelens mekanik. Något om solsystemets mekaniska lagar. Sthlm 1919. 68 s. (Studentföreningen Verdandis småskrifter, 226.) – Måste jordens kärna antagas vara av hög temperatur? [Rubr.] [Sthlm, tr] Upps 1920. 26 s. (Arkiv för matematik, astronomi och fysik [utg av VA], bd 14, n:o 26.) – Versuch einer Deduktion der Fre-quenz der Meteoriten. [Rubr.] Upps 1924. 39 s. (Ibid, 18:25.) – On the evolution of the stars with mass reduction. A theoretical investigation on the basis of Eddington's theory of radiative equilibrium. [Rubr.] Upps 1927. 104 s. (Ibid, 20 A:21.) [Även: Akad avh.j – Über die Möglichkeit eines experimentellen Nachweises der gegenseitigen Ver-nichtung von Elektronen und Protonen (Zeitschrift fur Physik, Bd 55, Berlin 1929, s 789-800). - Hur man lär sig geometri. Geometrins grunder med praktiska tillämpningar. Sthlm 1930. 132 s. (Natur och kultur 101.) 2. uppl 1950. – Hur man beräknar ytor och avstånd. Planimetri med praktiska till-lämpningar. Sthlm 1930. 151 s. (Ibid 102.) 2. uppl 1951. – Concerning the frequency of the nova-phenomenon and an attempt to draw a few conclusions (Lund Observatory, Circular, Lund 1931–48, 4:o, s 135-149 [no. 7, 1932]). – Jordens skapelse och undergång från astronomisk synpunkt. Sthlm 1933. 76 s, 4 pl. (Studentfören Verdandis småskr, 359.) – Solens öde. Skall den slockna eller - explodera? Sthlm 1933. 68 s, 3 pl. (Ibid, 360.) – Den senaste läroverksreformen. Följderna lör den matematiska och den matematiskt naturvetenskapliga undervisningen. Utredning verkställd inom styrelsen för Föreningen för matematisk-naturvetenskaplig undervisning. Sekr: C. Lönnqvist. Sthlm (tr Södertälje) 1934. 67 s. – Föreningen för matematisk-naturvetenskaplig undervisning (Tidskrift för elementär matematik, fysik och kemi, årg 16, 1933, Sthlm (tr Lund), s 226 f, o 17, 1934, s 46 f, samt [styrelseberättelse tills med B Söderborg] 18, 1935, s 42–47). – On the influence of the major planets on the meteorite tracks and a criticism of the meteorite hypothesis of the sunspot periodicity (FS, Förhandlingar, bd 8, 1938, Lund 1937–39, s 179–190 [nr 17, 1939]; även sep, 1939, 12 s, som Meddelande från Lunds astronomiska observatorium, ser. 1, nr. 136). – A criticism of the hypothesis of electrostatic accumulation of meteorites [jämte A Corlin, Reply . . .] (Zeitschrift für Astrophysik, Bd 17, Berlin 1939, s 344–359 [även som Meddelande . . . 1: 150]). – Tron på bebodda främmande världar under antiken (Cassiopeia [omsl], Astronomiska sällskapet Tycho Brahe, årsbok, [årg 1,] 1939, Lund, 4:o, s 34–39). – Genom alla himlar. Reflexioner kring ett astronomiskt standardverk (ibid, 7, 1945, s 146–151). – Människan på världsteatern. Sthlm 1947. 218 s, 8 pl. – Månraketproblemet (Popular astronomisk tidskrift, årg 30, 1949, Sthlm, 4:o, s 37–48). – Världsrymdsraketproblemet med lösningar för speciella fall. 1–3 (Elementa, Tidskr för elementär matematik, fysik och kemi, årg 31, 1948, Sthlm (tr Lund), s 38–45, 145–154, o 32, 1949, s 33–37). – Är astronomin onyttig? (Hörde Ni, årg 3, 1950, Sthlm, s 547– 555). – En färd till månen. Sthlm 1952. 34 s. (Från kunskapens fält, 25.) – Titius-Bodes lag, minnesregel eller naturlag? (Populär astron tidskr, 33, 1952, s 47–52). - Exakt vetenskap - vägen och målet (Samtid och framtid, tidskr för idépolitik och kultur, årg 9, 1952, Sthlm, s 296–298). - AB Rymdtrafik (Hörde Ni, 5, 1952, s 833–838, 844). – Astronomi, Sthlm 1955. 85 s, 1 kartbl. [Utgör en del av G Almkvist, G Beskow m fl, Fysik för realgymnasiet.] 2.–3. tr 1959, 1961. – Förord (C. F. von Weizsäcker, Naturens historia, Sthlm (tr Falun) 1955, s 7 f). – Einsteins gudstro (Judisk tidskrift, årg 28, 1955, Sthlm, s 134–136). - Ellipsens och hyperbelns ekvationer (Elements, 40, 1957, s 254–256). - Tangentteoremet (ibid, 41, 1958, s 283f). – Gudstron och den nya världsbilden (Till hembygden. En julhälsning till församlingarna i Strängnäs stift från stiftsrådet, årg 55, 1958, Sthlm, s 50–53). – Vad har vi på månen att göra? [Vårt ekonomiska läge, 1959, Sthlm, s 58–73). – Leva på 60-talet, 8. Världsrymdens erövring (Arbetaren, årg 38, 1959, Sthlm, fol, nr 30, s 5, 11), – Bidrag i Religion och kultur 1933, 1935–38, 1940–43, 1945–50, 1952, 1954, 1958, 1960–61, 1964, Upps . . . (redigerat årg 25–40:1, 1954–1969, tills med D Edenholm o E Odhner), samt i bl a Kunskapens bok, 5., helt omarb uppl, bd 1–9, Sthlm 19[54–] 55, 4:o, 6. omarb uppl 1958–59, o Focus uppslagsbok, bd 1–4, Sthlm 1958–59, 4:o (även i redaktionskomm), 2. revid uppl 1962, [nya tr] 1964, 1967–68, 1969.

Översatt: O W Gail, Tratik i världsrymden, Sthlm 1950, 156 s; dens, På spaning i världsrymden, Sthlm 1952, 99 s; F Hoyle, Världsalltets byggnad, Sthlm 1951, 117 s; G Gamow, Universums skapelse, Sthlm 1953, 116 s, [ny tr] s å.

Källor och litteratur

 Källor o litt: ED:s konseljakter 14 juni 1928, nr 32, RA.

Inbjudn till drspromotionerna... [UU] 16 sept 1927 (1927); Lärarmatr 1946 (1946); E Odhner, L död (DN 15 april 1969).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Conrad L Lönnqvist, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10075, Svenskt biografiskt lexikon (art av Anita Sundman), hämtad 2019-01-22.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10075
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Conrad L Lönnqvist, urn:sbl:10075, Svenskt biografiskt lexikon (art av Anita Sundman), hämtad 2019-01-22.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se