Andries H D Mac Leod

Född:1891-08-10 – Belgien (i Ledeberg, Östflandern)
Död:1977-03-28 – Österlövsta församling, Uppsala län (i Skärplinge)

Filosof, Lärare


Band 24 (1982-1984), sida 638.

Meriter

Mac Leod, Andries Hugo Donald, f 10 aug 1891 i Ledeberg, Östflandern, Belgien, d 28 mars 1977 i Skärplinge, Österlövsta, Upps. Föräldrar: prof Julius M o Florence (Fanny) Hélène Maertens. Inskr vid univ i Gent ht 10, docteur en sciences där 7 juli 14, kontorist vid k försäkr:exp i Sthlm nov 16–mars 17, bibliotekarie hos prof G Mittag-Leffler där 16–21, lär i matematik vid lärov i Diest, Belgien, 1 jan 22–23, i fysik o matematik vid statliga lärarsem i Gent 23–38, assistent i fysik vid lantbruksskolan där 23–33, inskr vid UU vt 29, FK där 15 sept 34, bosatt i Sverige från febr 39, sv medborgare 11 juni 54. Filosof. – Fil hedersdr vid UU 31 maj 60.

G 24 april 1922 trol i Belgien (enl pä i Danderyd, Sth), m Gunhild Ester Maria Sahlén, f 25 dec 1879 i Vänersborg, d 10 juli 1950 i Falun (enl db för Svärdsjö, Kopp), dtr till lärov:adjunkten FD Anders S o Emma Cecilia Bagge.

Biografi

Andries M växte upp i ett flamländskt akademikerhem i Gent. Fadern var en ansedd biolog med påfallande mångsidighet i sin forskning och en framträdande personlighet i den flamländska rörelsen; också modern var intellektuellt verksam (bl a som översättare av Krapotkin). I ungdomen studerade M matematiska och fysikaliska discipliner vid universitetet i Gent, där han tog doktorsexamen med en dissertation om ett problem i hydromekaniken. Det var förmodligen under studieåren M först blev bekant med två forskare i sin egen generation, som på skilda sätt stimulerade honom och som han på äldre dagar gärna talade om: astronomen Marcel Minnaert och vetenskapshistorikern George Sarton. Filosofiska frågeställningar engagerade honom redan som ung. Ett teoretiskt sammanhang, som blev av grundläggande betydelse för den teori om tidsbegreppet som M många år senare utvecklade, "gick upp" för honom i ett slags aha-upplevelse i 20-årsåldern.

Som nybliven docteur en sciences physiques et mathématiques besökte M Sverige, och han befann sig här, när de tyska arméerna i aug 1914 invaderade hans hemland. Han stannade i Sverige under hela första världskriget och en tid efteråt. Under dessa år förberedde och utarbetade han sin första stora bok, en omfattande monografi om icke-euklidisk geometri, ett arbete av rent matematisk karaktär, som inte tar upp ämnets kunskapsteoretiska sida. M umgicks i stockholmska matematikerkretsar, hörde den geniale Ivar Fredholm (bd 16) föreläsa och fick en nära kontakt med Gösta Mittag-Leffler, vid vars matematiska bibliotek han hade anställning. Vänskapen med den mycket äldre Mittag-Leffler fick stor betydelse för honom på flera plan, och till honom dedicerade M sin monografi.

Boken fick ett gynnsamt mottagande av den internationella expertisen: "en verklig njutning" för "varje vän av skarp begreppslig analys", skrev exempelvis anmälaren i Jahrbuch über die Fortschritte der Mathematik. Trots framgången producerade sig M i fortsättningen föga i matematik. Det filosofiska intresset tog överhand, sedan han fått kontakt med den begreppsanalytiska Uppsala-skolan och Adolf Phalén, dess främste företrädare inom den teoretiska filosofin. M tog djupa intryck av Phaléns författarskap, och han fick tillfälle att följa dennes seminarier i Uppsala under en termin i 20-talets början. Hans beundran för Phalén var enorm; när en vän tre decennier senare visade honom dennes grav på Uppsala kyrkogård, yttrade M, att det för honom kändes som att stå vid Aristoteles' eller Kants grav.

Under större delen av 20- och 30-talen vistades M åter i Belgien och försörjde sig där som lärare på olika nivåer i matematik och fysik. Det filosofiska arbete han ägnade sin fritid åt gällde i någon mån vetenskapsteoretiska problem med anknytning till mekanik och geometri, men i huvudsak var det koncentrerat till en mycket abstrakt problematik kring begreppen verklighet och medvetande. I en bok på franska och en på flamländska från denna period refererar M på ett markant sätt till Phalén, men redan i dessa skrifter framstår han klart som en självständig tänkare.

I slutet av 30-talet lämnade M Belgien och bosatte sig i Sverige. Han beslöt nu att ägna hela sin tid och kraft åt filosofiskt författarskap. Att detta var möjligt för honom sammanhängde med hans enkla livsföring – det fanns hos honom en "filosofisk behovslöshet", ett spartanskt drag, som dock inte var förbundet med moraliserande eller förakt för andra livsstilar. Under en följd av år bodde han med sin hustru i Vintjärn i Dalarna, fjärran från alla intellektuella miljöer. Han älskade naturskönheten hos denna trakt, och utan tvivel var också själva isoleringen någonting som tilltalade en sida av hans väsen. Men i längden kunde han inte undvara stimulansen av en filosofisk diskussionsmiljö. Efter hustruns död slog han sig ned i Uppsala och stannade där till 76 års ålder. Han deltog mycket aktivt i Filosofiska föreningens sammankomster och diskuterade ivrigt och ingående med yngre filosofer. I M:s skrifter avfärdas emellanåt vissa tankesätt (t ex inom den logiska positivismen, den lingvistiska Oxford-filosofin och behaviorismen) kort och kärvt med förklaringen att de ligger författaren "oändligt fjärran", men i de muntliga diskussionerna under uppsalaåren var det påfallande, hur angelägen M var att sätta sig in också i tankegångar han fann oacceptabla.

Även under denna period var det en abstrakt problematik kring begreppen verklighet och medvetande som stod i centrum för M:s undersökningar. Huvudproblemet i Phaléns kända uppsats Till frågan om de psykiska företeelsernas allmänna struktur gavs en originell och subtil genomlysning, likaså förhållandet mellan intentionalt och icke-intentionalt medvetande liksom en serie problem rörande det negativa omdömet, det falska omdömet, de modala begreppen och tidsbegreppet. En lång rad teoretiska svårigheter fick en skarpsinnig och distinktionsrik behandling, både sådana som är välkända från filosofins historia och sådana som påvisats av Phalén eller av M själv. Den matematiska skolningen gjorde sig påmind i hela M:s författarskap genom den stränga utformningen av definitioner och bevis. Under de senare decennierna ledde kravet på fullständig precision och önskan att redovisa alla premisser i ett resonemang ofta till en mycket tungläst framställning. Hans bok Verklighet och negation, som med sina 1 324 sidor torde vara det omfångsrikaste systematiska verket i sv filosofi, får nog också sägas vara det mest svårpenetrerade.

Det är vanligt att M räknas till Uppsalaskolan, och flera av de för denna riktning gemensamma åsikterna var mycket framträdande hos honom: idén att sunda förnuftets grundläggande begrepp är behäftade med dialektik, den aktpsykologiska ståndpunkten, etc. Men inom denna skola intog M på flera sätt en särställning, bl a genom sina nominalistiska teorier och genom att hans hållning till den subjektiva idealismen i ontologin var mera positiv än alla andra Uppsala-filosofers. Av Uppsala-skolans mest berömde tänkare, Axel Hägerström, hade M alls inte samma uppskattning som av Phalén, och avståndet mellan Hägerströms och M:s verklighetsteorier är mycket stort.

Den starka hängivenheten för ämnet, koncentrationen på problemens rent sakliga aspekter, likgiltigheten för prestige- och karriärsynpunkter, anspråkslösheten, var egenskaper som gav en vacker särprägel åt M:s personlighet – drag som kunde påminna om Spinoza.

Författare

Thorild Dahlquist



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Korresp mellan M o A Hägerström i UUB. – Brev från M i KB (ett 40-tal till hustrun o ett 60-tal till G Mittag-Leffler) o i UUB (J Nordström).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Enkele opmerkingen over de aan-geborenheid der denkbeelden (Gentsche studenten almanak ..., jaargang 47, 1911, Gent, s 141—153; sign A. S.). – Introduction å la géométrie non-euclidienne. Paris 1922. 433 s. – Over een geval van wenteling eener ideale vloeistof, waarbij negative drukkingen optreden (Wis- en natuurkundig tijdschrift, bd 2, Gent 1923, s 22-60, även sep, 40 s; en version av fr avh i hydromekanik Gent 1914, ej tr). – Sur diverses questions se présentant dans 1'étude du concept de réalité. Paris 1927. XI, 239 s. – Toespraak bij de overhandiging van het borst-beeld van Julius Mac Leod (Aula, orgaan van het Gentsch studentencorps, jaargang 3, 1935, Gent, nr 3, s 59, 61, 65). – Eerste beginselen der speciale relativiteitstheorie, opgebouwd door middel van de Newtoniaansche voorstellingen van ruirnte en tijd ... (Wis- en natuurkundig tijdschrift, deel 8, Gent 1936–37, s 55–169, även sep, 115 s). – Voorbeeld van toepassing van logische beschouwingen op een psychologisch onderwerp (Beknopte handelingen van het dertiende Vlaams philologencongres, Gent 17-19 april 1936, Gent 1937, s 27 f). – Geest en stof. Een inleiding tot de studie van enkele klassieke wijsgeerige problemen, inzonderheid het werkelijk-heidsprobleem. 's-Gravenhage 1939. 96 s. [Basis-reeks. Bibliotheek voor wetenschappelijke en ac-tueele vraagstukken. No. 1.] – What is a true assertion? (Theoria, a Swedish journal of philo-sophy and psychology, vol 13, 1947, Lund, s 183–214). – Over de verhouding van de speciale relativiteitstheorie tot de Newtoniaansche voorstellingen van ruimte en tijd, een antwoord aan den heer A. D. F. 's-Gravenhage 1950. 37 s. – Implikation und Konsequenz nach Gunnar Oxenstierna (Theoria, 17, 1951. A philosophical miscellany presented to Einar Tegen 4/6 1951 [även: Festskrift tillägnad Einar Tegen den 4 juni 1951], Lund 1951, s 128-139). – Om olika varianter av det ontologiska beviset för Guds existens, med särskild hänsyn till docent Sören Halidéns senaste undersökning. Upps 1952. 12 s. – Beskaffenhet och innehåll av ett medvetande. Problem rörande beskaffenheten av ett medvetande om ett sammansatt innehåll och deras samband med vissa tankegångar i uppsälafi-losofien. Upps & Wiesbaden (tr Upps) 1960. 569 s. (SHVU, bd 43.) – Om inneslutningsförhållandets karaktär av irreflexiv relation ([Stencilerade arbeten utg vid Filosofiska institutionen i Uppsala, 1.] Filosofiska studier tillägnade Konrad Marc-Wogau den 4 april 1962, Upps 1962, 4:o, s 24-34). – De psykiska företeelsernas förhållande till rum och tid. Sthlm 1964. 4:o. III, 91 s. [Duplic] ([Omsl:] Filosofiska studier utg av Filosofiska institutionen vid Stockholms universitet, 13.) Overs: Het bewustzijn in zijn verhouding tot ruimte en tijd. Gent 1965. 43 s. (Studia philosophica Gandensia, 2, Suppl.) – Befallningssatsernas förhållande till predikaten sanning och falskhet (Sanning, dikt, tro, Till Ingemar Hedenius, redaktionskomm: A-M Henschen- Dahlquist Sthlm 1968, s 194–201). – Konjunktion av ting ([Filosofiska studier, utg av Filosofiska föreningen och Filosofiska institutionen vid Uppsala universitet, vol 6.] Nio filosofiska studier tillägnade Konrad Marc-Wogau ..., Upps 1968, 4:o [duplic], s 31–36). – Jämförelse mellan påståendet, att A är B, och påståendet att det är sant att A är B (Filosofiska studier ... vid Uppsala univ, 9. Logic and value, Essays dedicated to Thorild Dahlquist ... red: T Pauli, Upps 1970, s 13-20). -Över vrijwillige bewegingen (Rijksuniversiteit te Gent, Werken uitgegeven door de Faculteit van de letteren en wijsbegeerte, aflevering 149. 'Aväu VT)OLg, gedenkboek prof. dr. E. A. Leemans, [Gent, tr] Brugge 1970, s 255-260). - Verklighet och negation. Sthlm (tr Upps) 1972. 1324 s. [Fr resumé omtr:] Réalité et negation (Theoria, 40, 1974, s 125–137). – Tre uppsatser om Hägerström, Zenon från Elea och relativitetsteorien. Upps 1973. 4:o. 65 bl. [Duplic] (Filosofiska studier ... vid Uppsala univ, 16.) – Tidiga' uti arb ovan delvis efter bibliogr källor, främst i d:o, 4: Analyser och argument, Filosofiska uppsatser tillägnade Andries Mac Leod 10 augusti 1966, Upps 1966, s XI–XIII.

Källor och litteratur

Källor o litt: Justitiedep:s konseljakter 11 juni 1954, nrM 57, RA.

L Buning, nekr över M (Wetenschappelijke Tijdingen 1977); dens, R Vandamme oj Gillis, art om M (Nationaal Biografisch Woordenboek, vol 8, 1979); T Dahlquist, inledn (Analyser o argument, Filosofiska uppsatser tillägn A M, ed A-M Henschen-Dahlquist, 1966); dens, Theoretical philosophy, Practical philosophy (UU 500 years, vol 5, Faculty ofarts, 1976); dens, nekr över M (Theoria 1980); L Gustafsson, Äreminne över M (dens, Filosofier, 1979); C J S[jögren], M, matematiker o filosof (SvD 16 febr 1961, intervju); R Vandamme o J Gillis, M als mens en filosoof (Wetenschappelijke Tijdingen 1978).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Andries H D Mac Leod, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10138, Svenskt biografiskt lexikon (art av Thorild Dahlquist), hämtad 2019-09-15.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10138
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Andries H D Mac Leod, urn:sbl:10138, Svenskt biografiskt lexikon (art av Thorild Dahlquist), hämtad 2019-09-15.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se