Karl H Magnusson

Född:1877-12-17 – Hångers församling, Jönköpings län
Död:1961-02-24 – Skövde stadsförsamling, Skaraborgs län

Kommunalpolitiker, Trädgårdsman, Riksdagspolitiker


Band 24 (1982-1984), sida 705.

Meriter

Magnusson, Karl Hilding, f 17 dec 1877 i Hånger, Jönk, d 24 febr 1961 i Skövde. Föräldrar: torparen Erik M o Ingrid Larsdtr. Studier vid Dalarnas folkhögsk, Fornby, Stora Tuna, 96–97, vid Sv trädgårdsfören:s skola vid Rosendal, Sthlm, 98–00, yrkesutbildn i Tyskland 00–01, trädgårdsmästare i Örebro 01, i Enköping 01–07, grundade plantskolan Convallaria, Skövde, 07, nämndeman i Kåkinds hd 11–13, led av AK 15–48 (led av tillf utsk nr 4 18 A, första särsk utsk 19 B, andra lagutsk 21–34, v ordf där 32–34, statsrevisor 27 o 30–32, led av statsutsk 35–40, särsk utsk 36, andre v talman 37–april 40, förste v talman april 40–48, led av tredje särsk utsk 42), led av stadsfullm i Skövde 17–58, av högerpartiets överstyr 25–48, av AK-högerns förtroenderåd 28–35, av 1930 års försvarskommission okt 30–juli 35, av kulturminnesvårdssakk okt 30–dec 38, av allm civilförvaltn:s, försvarsväsendets o kommunikationsverkens lönenämnder 33–49, av Skaraborgs läns landsting 34–48 o 50–58, av riksdagshögerns förtroenderåd 35–48, av befolkn:kommissionen maj 35–dec 38, av riksgäldsfullm 29 sept 36–49, av delegerade för riksdagens verk 36–49, av undervisn:väsendets lönenämnd 37–48, revisor i sv jordbrukskreditkassan 37, inspektor för Skaraborgs läns småskoleseminarier 38–48, led av statens läroboksnämnd 38–49, av 1939 års luftskyddskomm juni–dec 39, av komm ang ÖA juni–okt 40, av fullm i postsparbanken 40–48, av fiskerättskomm okt 43–juli 47, av de allm kyrkomötena 46 o 48. – Korresp LGAA 47.

G 17 nov 1905 i Limhamn, Malm, m Anna Paulina Brulin, f 28 juni 1884 i Fosie, Malm, d 21 okt 1975 i Skövde, dtr till kassören Lars B o Ingrid Olsson.

Biografi

Karl M:s förfäder hade i varje fall sedan 1700-talet varit torpare under fideikommisset Toftaholm öster[1] om sjön Vidöstern i Småland. Fadern blev arrendator till en mindre bondgård men tvingades 1880 att lämna arrendet och anlade i stället under svåra vedermödor ett nytt torpställe. I det krävande arbetet fick även den unge M ta del. I Så var det den tiden, en bok om den småländska hembygden, som bär memoarernas prägel och som samtidigt är ett värdefullt bidrag till kunskapen om levnadsförhållandena på den sv landsbygden under 1880-talet, har han givit en ömsint skildring av familjens hårda kamp för tillvaron.

M var yngst bland sju syskon. Efter två år i småskolan och två i folkskolan ansågs han vid elva år mogen att utexamineras. Han har i Vid spade och riksdagspulpet berättat om hur intresset för böcker grundlades redan i barndomen. M kom så småningom att bli ägare till en unik och nära fullständig samling av sv biblar och psalmböcker. Han framhåller den harmoniska anda som rådde i det varmt religiösa hemmet. Föräldrarna var kyrkligt pietistiska och tillhörde de "gamla läsarna". För M utgjorde en djupt kristen livssyn en ledstjärna genom livet.

1893 flyttade M som trädgårdselev till Ytternora herrgård i Dala-Husby genom förmedling av en vän till föräldrarna, som blivit trädgårdsmästare där. Av största betydelse för M blev en vinterkurs 1896–97 vid den till Fornby i Stora Tuna förlagda Dalarnas folkhögskola, en tid som han beskriver som en av de "angenämaste" han upplevt. Våren 1898 fortsatte M sina studier vid Sv trädgårdsföreningens skola vid Rosendal i Sthlm. Förhållandena för eleverna var svåra och kosthållet magert. Efter avslutade studier och sedan han fått låna 150 kr av sin förre arbetsgivare, begav sig M 1900 till Tyskland för att få yrkespraktik. Genom självstudier och konversationsövningar hade han lärt sig att hjälpligt tala och förstå tyska. M arbetade först i Erfurt, känd som trädgårdsstad, och därefter i Dresden och Berlin. Han tog starka intryck av den tyska kulturen och konsten liksom av vad han beskriver som den "gammaldags stämningen" och den "gammaldags kyrkligheten" särskilt omkring Erfurt.

Under sju år var M anställd som trädgårdsmästare i Enköping. Han var en av initiativtagarna till bildandet av Enköpings högerförening och tog aktiv del i valrörelsen före 1905 års AK-val. Han var också sekreterare i den enligt hans uppfattning "ganska vänstervridna" Enköpings allmänna nykterhetskommitté och i Enköpings Gartnersällskap. 1907 grundade M med sin hustrus bistånd en plantskola i Skövde, Convallaria, som sedermera byggdes ut till en av landets största och förnämsta plantskolor. Han kom också tidigt att anlitas som trädgårdsexpert utanför det egna företaget. Hushållningssällskapet belönade honom för hans odlingsflit, och 1911 fick han statsmedel för en studieresa till Tyskland, Holland och Belgien. Han medverkade också i den 1909 utgivna boken Svenska allmogehem, varigenom ett samarbete inleddes med Adrian Molin, sekreterare i den två år tidigare bildade Nationalföreningen mot emigration, som framför allt hade en utbredning av egnahemsverksamheten på sitt program. M blev länsombud och senare styrelseledamot i nationalföreningen och var även aktiv i småbruks- och egnahemsbildningen.

M sökte hindra Skövde landskommuns inkorporering med Skövde stad 1914, vilket troligen bidrog till att han först 1917, och då på en särlista, invaldes i Skövde stadsfullmäktige. Enligt egen utsago drabbades han flera gånger under åren framöver av onåd från de makthavande i staden och återvaldes vid mer än ett tillfälle på en särlista. Själv betecknar han sin kommunalpolitiska ställning som ständigt "oppositionsman, och beroende av majoritetsomkastningar". Han deltog aktivt i såväl 1910 års landstingsmannaval som i valrörelsen före 1911 års AK-val. Inför riksdagsvalet höll han ett 60-tal anföranden över stora delar av landet, sannolikt flest inom partiet näst efter Arvid Lindman. 1914 invaldes han i AK som efterträdare till Lars Jansson i Djursätra (bd 20) och tillhörde oavbrutet kammaren i mer än 30 år. I andra lagutskottet ägnade han sig särskilt åt de sociala jordfrågorna. Han var en tid också ledamot av statsutskottet och slutade sin riksdagsbana som förste vice talman.

M kom vid sidan av Carl Persson i Stallerhult, Hans Andersson i Skivarp, Otto Magnusson i Tumhult (s 709) och Pehr Nilsson i Bonarp att uppfattas som en av högerns bondeledare. Redan 1917 uppges han ha tillhört den inre gruppen inom AK-högern. 1919 gjorde han ett uppmärksammat utspel. Då han ej vann majoritet för ett förslag att slå samman FK- och AK-grupperna inom partiet, höll han sig under återstoden av riksdagen detta år borta från gruppsammanträdena. Genom ihärdigt arbete och stor debattlust stärkte han successivt sin position i kammaren och partiet. 1928 blev han ledamot av AK-högerns förtroenderåd och 1933 vice ordförande i gruppen. Det uttalades explicit, att valet inte skulle anses prejudicerande för valet av Lindmans efterträdare. Detta hindrade inte, att man på sina håll, särskilt sedan Otto Järte (bd 20) 1932 lämnat riksdagen, började intressera sig för M som tänkbar efterträdare. Stödet var emellertid för svagt för att det skulle bli fråga om någon seriös kandidatur. Då de båda riksdagsgrupperna 1935 slogs samman till "riksdagshögern" med Lindman som ordförande, blev J B Johansson (bd 20) i Fredrikslund förste vice och M andre vice ordförande. Redan påföljande år lämnade dock M sin post för att möjliggöra en total föryngring av partiledningen. Han hade ingått i den delegation, som beredde valet av Lindmans efterträdare och gav då uttryck för uppfattningen, att ordförandeskapen i partiet och riksdagsgruppen borde vara skilda.

Vid sidan av jord- och jordbruksfrågorna intresserade sig M starkt för försvaret. Han tillhörde kritikerna av Lindmans agerande i försvarsfrågan 1924 men tillskrev själv sitt ställningstagande främst taktiska bevekelsegrunder. Han uppfattades till en början som ganska radikal i försvarsfrågan liksom mer avancerad beträffande sociala frågor än flertalet högermän. Han tillhörde 1930 års försvarskommission, där hans insatser inte minst på militärt håll sågs som betydelsefulla.

M har betecknats som en företrädare för praktisk konservatism, men han hade också en starkt religiöst färgad konservativ övertygelse. Han talade själv öm sin "starka känsla för det historiska sammanhanget och ... vördnad för fädernas arbete och deras till nutiden lämnade arv". Han uppfattades inte som "någon gudabenådad" talare men däremot som en som talade gärna och länge. "Märkligt var hans tal: jag har knappast hört någon, för vilken ett i allo oklanderligt skriftspråk – med starka inslag av kanslisvenska – så som för honom blivit det naturliga talspråket ... Han hade den tyngd och det allvar över sig, som kommer av hårt arbete och svåra bekymmer men också av en långvarig inlevelse i allmänna uppgifter. Sällan såg man honom skina upp" (Herlitz, s 239). Detta hindrade inte, att han under sin långa tid som aktiv politiker var en av högerns flitigast anlitade talare, särskilt i valrörelserna, som han alltid gav sig in i med liv och lust. Han uppfattades också som en av partiets slagkraftigaste debattörer.

M utmärktes av stor självständighet. Han har betecknats som "självsäker, oppositionell, mån om sin självständighet" (Anderson 1956). På 1920-talet sågs han ibland som ett av "högerns problembarn", som aldrig stack under stol med sina särmeningar. Men detta "kompenserades av Skövdes redobogenhet att ta på sig riksdagsarbetets tyngsta och svåraste uppgifter och hans outtröttliga medverkan i valarbetet".

Författare

Birger Hagård



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från M till bl a I Anderson o A Molin i KB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Småträdgårdar och fruktodling (Svenska allmogehem ... utg af Gustaf Carlsson, Sthlm [1909], s 111–156; 2. uppl 1909, [l.]–2. Folkuppl 1910, 1912). – Varför ej svensk historisk film? (Svensk tidskrift, årg 28, 1941, Upps, s 145–148). – Kulturvärden som förskingras (ibid, 29, 1942, s 92–97). – Så var det den tiden. Lund (tr Malmö) 1945. 193 s. – Hånger (Växjö stift i ord och bild, redaktionskomm: I Hylander ..., Sthlm 1950, 4:o, s 233–236). – Vid spade och riksdagspulpet. [Lund, tr] Malmö 1950. 319 s. - Trädgårdseleven vid Ytternora, han som blev riksdagsman (Husby-rocken, [julskrift utg av Christopher-gillet,] 1959, Husby, 4:o, s [3-5]; ur föreg).

Källor och litteratur

Källor o litt: I Anderson, Arvid Lindman o hans tid (1956); dens, Otto Järte – en man för sig (1965); dens, Åsyna vittne, Människor o händelser i press o politik 1914–1940 (1968); O Gellerman, Staten o jordbruket 1867–1918 (1958); B Hagård, Nils Wohlin, Konservativ centerpolitiker (1976); A-K Hatje, Befolkningsfrågan o välfärden (1974); G Hellström, Jordbrukspolitik i industrisamhället med tyngdpunkt på 1920- o 30-talen (1976); N Herlitz, Tidsbilder (1965); Z Höglund, Minnen i fackelsken, 2 (1953); G Lindskog, Med högern för Sveriges framtid (1954); K Molin, Folkhemmet, försvaret o demokratin (1974); O Nyman, Sv parlamentarism 1932–1936 (1947); K Wahlbäck, Finlandsfrågan i sv politik 1937–1940 (1964); F Wernstedt, Fullm i riksgäldskontoret, Biogr uppgifter (1939); H Wieslander, I nedrustningens tecken, Intressen o aktiviteter kring försvarsfrågan 1918–1925 (1966); M Västberg, Politiker o partigängare (1936).

Gjorda rättelser och tillägg

1. Korrigering av tidigare uppgift

2020-02-26

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Karl H Magnusson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10177, Svenskt biografiskt lexikon (art av Birger Hagård), hämtad 2024-02-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10177
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Karl H Magnusson, urn:sbl:10177, Svenskt biografiskt lexikon (art av Birger Hagård), hämtad 2024-02-23.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se