Gregers Mattsson (Lillie)

Död:1494-03-24

Lagman, Riksråd, Hövitsman, Riddare


Band 23 (1980-1981), sida 64.

Meriter

2 Gregers Mattsson, son till L 1, d 24 mars 1494. Nämnes tidigast 40, riddare vid konung Kristofers kröning 14 sept 41, hövitsman på Raseborg senast 5 juni 50 — mellan 25 mars o 5 juli 52, riksråd senast 4 okt 50 (Bring; Geete), hövitsman på Rumblaborg senast 12 juni 55, lagman i Västmanland o Dalarna senast 28 nov 78 (Dipl dalek) — mellan 16 okt 88 (FMU) o 4 jan 90, hövitsman på Stegeborg 3 sept 87 — mellan 5 maj 92 (C 33, f 98 v) o 6 maj 93 (Sjögren 1944), lagman i Uppland senast 4 jan 90.

G 1) efter 7 okt 1447 m Anna Johansdtr, d före 11 (Carlsson 1951) mars 1455, dtr till riddaren o riksrådet Johan Gädda o Elin Axelsdtr (Brahe); 2) kort efter 11 juni 1455 m Ramborg Gustavsdtr, d 13 nov 1492, dtr till riddaren o riksrådet Gustav Ulvsson (Sparre av Hjulsta o Ängsö) o Kristina Folkadtr (Rossviksätten).

Biografi

G:s far avled som hövitsman i Åbo i aug 1442. G mottog 1443 i Åbo kvitto på att han betalat sin fars skuld hos borgmästarna där o beseglade 1446 ett brev i Raseborg o 1447 ett i Viborg, då faderns gynnare dåv drotsen o hövitsmannen på Viborg Karl Knutsson (Bonde) förvärvade jord. Troligen innehade G redan 1446 hövitsmannaskapet på Raseborg, som han kan beläggas som innehavare av 1450—52. Någon företrädare finns ej nämnd senare än 1444. Efter Karl Knutssons tronbestigning blev G senast 1450 riksråd, o kungen gjorde honom senast 1455 till hövitsman på Rumblaborg vid Jönköping. Hur länge G var hövitsman där är ovisst, men redan 1456 hade detta slottslän annan innehavare.

Efter konung Karls flykt till Danzig 1457 anslöt sig G genast till de nya makthavarna o fick Åkers härad samt största delen av Öster- och Västerrekarne som förläning genom det första brev som ärkebiskop Jöns Bengtsson (Oxenstierna) kan beläggas ha utfärdat under sitt första korta riksföreståndarskap (Gillingstam 1952—53). G.s agerande vid detta maktskifte kan ha sammanhängt med att Jöns Bengtssons riksföreståndarkollega Erik Axelsson (Tott) var änkling efter en av G:s systrar; ett vänskapligt brev till honom från denne 11 juni 1455 är bevarat i RA. Åtskilliga brev, såväl från våren 1457 som från tiden efter Kristian I:s maktövertagande i juni s å, vittnar om att G fortfarande tillhörde riksrådet. Enligt Olavus Petri var han bland dem som sommaren 1463 på Jöns Bengtssons sida deltog i dennes förhandlingar med de upplandsbönder som häftigt motsatte sig den nya skeppsskatten. Bevarade brev visar dock, att han kort därpå var bland dem som samtyckte till att konung Kristian fängslade ärkebiskopen.

1466—67 tillhörde G Erik Axelssons anhängare gentemot Jöns Bengtsson o dennes släktingar, såsom framgår av brev från mötena i Nyköping (Bring) o Sthlm (ST) hösten 1466 o av Olavus Petris skildring av hur han jämte bl a Eriks bror Ivar Axelsson sensommaren 1467 tågade från Sthlm mot Uppsala, vilket föranledde ärkebiskopens anhängare att fly söderut. Enligt inbjudan (BSH) kort därpå från kretsen kring Erik Axelsson till Karl Knutsson att åter bli Sveriges konung var G o hans svärfars bror Fader Ulvsson (Sparre av Hjulsta o Ängsö) de främsta av de fem sändebud som skulle överbringa denna inbjudan till Karl i Finland. Att han verkligen deltog i denna resa bekräftas av en notis i hans bevarade räkenskapsbok C 32 i RA om att han "kom av Finland" 1467.

En notis i samma handskrift om en utbetalning till en tjänare 1471, "då han lopp i Roden med herr Stens brev", visar, att G efter kung Karls död var verksam för Sten Sture d ä. Han nämnes på dennes sida i stilleståndsfördraget med konung Kristian på sommaren s å. Sten Sture hade några år tidigare varit bland faddrarna vid hans son Matthias' dop (s 68). Räkenskapsboken innehåller också ett par kortfattade uppgifter om att G 1474 gjort en resa till Ryssland, som ej synes vara känd genom annat källmaterial.

Under Sten Stures långa regering kom G att bli en av riksrådets främste, vilket förutom på hans tydligen goda förhållande till denne torde ha berott på anciennitet. Vid sin död var han o hans svärson Åke Jönsson (Svarte skåning) nämligen de enda kvarlevande av riksrådsledamöterna från Karl Knutssons första period som sv konung, ehuru Nils Sture placeras före dem i brevens riksrådsuppräkningar. Särskilt kan nämnas, att G var bland de sv representanterna på mötena med danskarna i Kalmar 1473, 1474, 1476 o 1482, o att han följde riksföreståndaren på dennes resor till Finland 1478, 1484, 1488 o 1490. Också under Sten Stures verksamhet i rikets centrala delar var han ett av de riksråd som oftast kan beläggas i dennes närhet i brev o tänkeboksnotiser, o 14 dec 1492 skrev ärkebiskopen Jakob Ulvsson till strängnäsbiskopen Cort Rogge, att G o Nils Sture ej ensamma borde få sigillera rikets brev i riksföreståndarens frånvaro (Lundholm). Hans position kom snart att markeras med lagmanstitel, först i Västmanland o Dalarna o under de sista åren i rikets främsta landskap, Uppland.

Efter Sten Stures aktion mot Ivar Axelsson 1487 fick G ett av dennes slottslän, Stegeborg, men enligt ett bevarat brev från 5 sept 1489 till G från hans hustru skall han ej ha varit nöjd med detta utan velat återlämna det till riksföreståndaren, som dock ville hålla honom kvar genom att ge honom fler slottslän. Enligt länsregistret i B 8, RA, innehade han Frösåkers o När-dinghundra härad i Uppland o Österha-ninge socken i Södermanland, men när han hade dessa förläningar har ej kunnat bestämmas (Westin). I Österhaninge låg G:s sätesgård Tyresö (nu i Tyresö socken), som tidigare varit sätesgård för hans mormor.

Genom sitt odaterade testamente (pappersbrev i UUB) valde han liksom sin far sin grav i Sthlms gråbrödrakloster (nu Riddarholmskyrkan), där hans gravsten fortfarande finns, o gjorde donationer dit o till ett fyrtiotal andra uppräknade kyrkor o kloster på olika håll i Sverige och Finland.

Källuppgifterna ger intryck av att G var en "konciliant o föga självständig natur" (Sjödin 1943), som hade lätt att anpassa sig till de snabba regimskiftena under epoken.

Författare

Hans Gillingstam



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Betydande rester av hans arkiv i RA: förutom pergaments- o pappersbrev gårdsräkenskaper för Tyresö från 1460-talet till 1480-talet (C 29-31), den förutnämnda räkenskapsboken 1466— 92 (C 32) o kostbok för Stegeborg 1487-92 (C 33). G:s lagmansdombok för Uppland 1490— 94, som utgavs 1907, finns i UUB (E 212) o Jöns Bengtssons förutnämnda förläningsbrev för honom 1457 i FRA. Ett brev från honom i RA tr i BSH 4, s 128.

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor o litt: Red:komm:s i Uppland arkiv F 1:2, nr 608 (arvskiftesbrev efter honom), RA. -N Ahnlund, Sthlms hist före Gustav Vasa (1953); J A Almquist, Arvid Trolles jordebok 1498 jämte åtkomsthandhar ... (HH 31, 1938); C Annerstedt, UU:s hist, Bih 1 (1877), s 4; E Anthoni, Finlands medeltida frälse o 1500-tals-adel (1970); S Bring, Saml af åtskilliga handhar ..., 2 (1754), s 251,256,259, 282; BSH 3 (1870), särsk inl, s 260, 4 (1875), bl a inl, s 309; G Carlsson, Ätten Gädda i Gäddeholm (PHT 1951); dens, Kalmar recess (Hist arkiv, 3, 1955), s 9; W Christensen, Missiver fra Kongerne Christiern I.s og Hans'cr Tid, 2 (1914); M Coll-mar, Sociala inrättningar, sjukvård o fattigvård (Strängnäs stads hist, 1959); Det medeltida Sverige, 1:1, 4 (1972-74); Dipl dalekarlicum, 1 (1842), s 270; FMU 3-5 (1921-28); S Gardell, Gravmonument från Sveriges medeltid, 1 (1945); R Geete, Småstycken på forn svenska , 2 (1900-16), s 136; H Gillingstam, Medeltidsätten Slaweka (PHT 1947); dens, Ätten Siöblads medeltida släktförbindelser o äldsta hist (1949); dens, Ätterna Oxenstierna o Vasa under medeltiden (1952-53); dens, Johan Slawekas tredje hustrus härstamning (PHT 1953); dens, Sparre av Hjulsta o Ängsö (ÄSF 1:2, 1965), s 193; J Hadorph, Then andra delen til rijm-crönikorne hörande ... (1676); dens, Biärköa rätten ..., hwar hoos föllia några the äldsta konunga stadgar ... (1687), s 56, 62-65; K Hagnell, Sturekrönikan 1452-96 (1941); I Hammarström, Finansförvaltning o varuhandel 1504—40 (1956); T Hartman, Raseborgs slotts hist (1896), s 46; B Hildebrand, Esbjörn Blåpanna o hans arvingar (PHT 1934); G Kellerman, Jakob Ulvsson o den sv kyrkan under äldre Sturetiden (1935); C A Klingspor o B Schlegel, Engsö (1877); H Knudsen, Diplomatarium Christierni primi (1856); Lags o doms; J Liedgren, Arkiv (Kulturhist lex för nord medeltid, 1, 1956), sp 222; dens, Kontrakten med myntmästarna i Västerås 1480-1538 (NNÅ 1965), s 32; dens, Texterna om myntning i Hans Brasks kopiebok A 6 (NNÅ 1969), s 72; G Lundberg, Stegeborg under medeltiden (1978); Kj-G Lundholm, Sten Sture den äldre o stormännen (1956); E Lönnroth, Slaget på Brunkeberg o dess förhist (Sc 1938), s 177; A Norden, Norrköpings medeltid (1918); Olavus Petri, En swensk cröneka (1917), s 201, 231; M Olsson, Riddarholmskyrkan (Sveriges kyrkor. Sthlm, 2, 1937); S U Palme, Riks-föreståndarvalet 1512 (1949); Privilegier, resolutioner o förordn:ar för Sveriges städer, 1 (1927), s 135, 166, 169, 172, 178, 180, 185, 191, 193 f, 197, 199, 204; Processus seu negocium canonizacionis b Katerine de Vadstenis (1942 — 46); Registratur å publique ärender som blifvit förhandlade emellan riks-föreståndaren Sten Sture den äldre o ärkebiskopen Jacob Ulfsson (HSH 18, 1833), s 195; Registrum ecclesiae Aboensis (1890); RepD 2:2, 4, 9 (1929-39); G Rystad, Hammerstaaffären (Sc 1955-57), s 201; [L Sjödin,] Arvid Siggessons brevväxling (Gamla papper ang Mora socken, 2, 1937); dens, Kanslistilar o medeltida arkiv, 1 (MRA 1939), s 111; dens, Kalmarunionens slutskede. Gustav Vasas befrielsekrig, 1 (1943), s 42; P Sjögren, Släkten Trolles hist intill år 1505 (1944); dens, Ätten Posses hist intill år 1500 (1950); SMR; ST 3 (1895); STb 1-3 (1917-30); Strängnäs hm, 1 (1977); [C G Styffe,] Bidrag till den katolska hierarkiens hist i Sverige 1463-1515 (HH 8:1, 1879), s 47; dens, Skandinavien under unionstiden (3 uppl, 1911); C R af Ugglas, Från Bernt Notkes sthlmsår (Fornv 1940); G T Westin, Maktkamp i senmedeltidens Sverige (1971), s 188; G Wieselgren, Sten Sture d y o Gustav Trolle (1949); L Wikström, Kungsholmen intill 1700-talets början (1975); F U Wrangel, Ant:ar om Rytterns socken (1886), 99 f. - J E Almquist, Strödda bidr till familjerättens hist (1932), s 68 f; dens, Strödda bidr till civilrättens hist (1953), s 59.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gregers Mattsson (Lillie), https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10299, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2019-02-15.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10299
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gregers Mattsson (Lillie), urn:sbl:10299, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2019-02-15.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se