Lars R Uno Lindberg

Född:1857-06-14 – Kolsva församling, Västmanlands län (på Kolsva bruk, Bro-Malma)
Död:1933-04-29 – Jakobs församling, Stockholms län

Industriledare, Bruksidkare, Bergsingenjör


Band 23 (1980-1981), sida 225.

Meriter

Lindberg, Lars Reinhold Uno, f 14 juni 1857 på Kolsva bruk, Bro-Malma (nu Kolsva), Vm, t 29 april 1933 i Sthlm, Jak. Föräldrar: bruksägaren Lars L o Carolina Catharina Cederborgh. Elev vid Dalkarls-hytte bruk, Lindesbergs landsförs, Or, 78, ing vid Kolsva bruk 79, disponentassistent där 80-85, disponent 1 jan 86-14, VD o ordf i styr för Kohlswa jernverks ab 10 dec 92— 17, disponent för Dalkarlshytte bruk o Nykvarn, Turinge, Sth, jan 86—91, for Dalkarlshytte bruksägare 93—99, ordf i styr för Uttersbergs bruks ab, Skinnskatteberg, Vm, nov 98—17, suppl för fullm i SAF 03, led av styr för Köping-Uttersbergs järnvägs ab 03 — 23, medstiftare av Järnbruksförb, Sthlm, 06, led av styr där 06—18, ordf i styr för Luleå jernverks ab 08—13, för Klockfältets gruvbolag, Skinnskatteberg, 08—17, led av styr för ab Sv metallverken, Västerås, från 11, för Fagersta bruks ab 18, ordf där 21—26, ordf i styr för Carlsdahls ab, Karlskoga, från 23. — JK:s stora GM 31.

G 12 sept 1889 i Västerås m Signe Viktoria Carolina Charpentier, f 7 dec 1862 i Sthlm, Hedv El, t 2 okt 1930 där, Jak, dtr till landsh Gustaf Reinhold C o Ebba Elisabet Johanna Sutthof.

Biografi

Lars Uno L var född på Västra Kolsva bruk, som fadern Lars L (1817—75) köpt 1 maj 1853. Dennes far i sin tur hade ägt Karlsdals bruk. 1863 förvärvade Lars L också Östra bruket vid Kolsva o började en nydaning, som gav bruket anseende även utomlands. L var äldste son o uppfostrades för att kunna driva detta verk men var endast 18 år då fadern avled, efterlämnande en nettobehållning på 1 150000 kr. Bergsingenjör Leonard Magnus L (1843-80) på Dalkarlshyttan, L:s kusin o senare svåger, flyttade då över till Kolsva o drev bägge bruken åt stärbhuset. Han gav också L en grundlig utbildning med praktik vid Dalkarlshyttan, som stärbhuset ägde till tre fjärdedelar. Där fanns två masugnar, o tackjärn framställdes ur malm från egna fält.

Från 1879 var L verksam vid Kolsva o deltog första året under prof i experiment med en av Magnus L uppfunnen färskningsmetod, Focusprocessen. Försöken hann ej slutföras innan kusinen avled 1880. Dennes bror, Carl Petter L (1838-97) på Rockesholm, åtog sig då ledningen o antog L som sin assistent i Kolsva. I jan 1886 tillträdde L som disponent för Kolsva bruk o Dalkarlshyttan samt Nykvarn, en lant- o skogsegendom om 7 000 tunnland i Södermanland. Därifrån fraktades träkolen över Mälaren till Kolsva, som hade brist på skog. Brukets ekonomi var hårt ansträngd pga långvarig lågkonjunktur o dyrbara experiment. Den gamla huvudprodukten, valsat lancashirejärn, var mindre lönsam, men L lyckades de första åren utveckla en ny specialitet, sömplåt. Samtidigt började stålgjutgods framställas, som redan 1892 prisbelönades i Chicago.

1890—91 vårdades L utomlands för en svår lungsjukdom o brodern Thore L (1860—1930), återkommen från en treårig USA-resa, vikarierade. Thore L blev sedan disponent för dotterbolaget Dalkarlshyttan. Nykvarn såldes som olönsamt, o L ombildade 10 dec 1892 Kolsva bruk till ab under namn Kohlswa jernverk. Aktiekapitalet på 1,5 milj kr ägdes till två tredjedelar av stärbhuset, o L var både VD o disponent. Järnförsäljningen sköttes av firma A W Frestadius, Sthlm, men lades snart på brukskontoret. 1895 uppsattes egen järnvåg, o elektrifiering påbörjades. Sömplåt blev en stor artikel med Uddeholmsverken som konkurrent, liksom H-järn till hästskohakar, som bl a exporterades till en tysk firma i S:t Petersburg. Stålgjutgods blev emellertid huvudprodukten med export till grannländerna o till Ryssland, England, Holland o Tyskland. L var först med rationell glödgning o värmebehandling o införde moderna arbetsmetoder vid stålgjuteriet, som blev ett av landets främsta. Dessutom framställdes först i landet manganstål (enl Hadfields metod), som stod emot stora påfrestningar, o gjutgods av högsilicerat stål. 15 sept 1896 togs ett nytt martinverk i bruk.

19 nov 1898 bildades Dalkarlshytte ab med Thore L som VD samt Uttersbergs bruks ab med L:s svåger, kapten Arthur Frestadius, som VD. Båda bolagens aktiemajoritet innehades av Kohlswa jernverks ab. Vid Uttersberg, som tog malm från Riddarhyttefältet, byggde L vid masugnen ett gjuteri, bla för kokillhärdat gods, samt anriknings- o briketteringsverk enligt Gröndals metod. Där fanns Hedströmmens sista stora vattenmagasin, o L försökte få vattendraget rationellt reglerat men mötte myndigheternas motstånd. 1899 lät han installera en 45 hk likströmsgenerator o var bland de första, som införde elektrisk ljusbågssvetsning (jfr O Kjellberg, bd 21, s 174). Stålgjuteriet kompletterades 1903 med ett pressverk, där bla 110000 granatkartescher tillverkades för artilleriets ombeväpning 1906. En provskjutningsbana anlades 1907. Pressverket utvidgades senare med hydraulisk smidespress samt ång-, luft- o he-jarhammare. Han inrättade också ett metallografiskt laboratorium.

Den första fackföreningen vid ett järnbruk bildades vid Kolsva, o L fick problem med en lönerörelse 1898 o en principstrejk året därpå. Han arbetade energiskt för att kunna möta med en arbetsgivarorganisation o hade stor del i bildandet av Järnbruksförbundet 1906, vars första ordf han blev. På L:s initiativ bildades 1911 en egnahemsrörelse för personalen, o mark ställdes till förfogande vid Ekbacken. Där uppfördes 13 villor, som blev grunden till ett välbyggt samhälle.

För snabb leverans av lätt stålgjutgods uppförde L 1914 den första o länge enda oljeeldade martinugnen i vårt land. Så snart elektriska stålugnar färdigutvecklats byggdes också en Rennerfeltugn (1915). 1914 anställde L bergsingenjör Einar P:son Troili som disponent o flyttade själv till herrgården. — Under kriget upphörde avsättningen för sömplåt o H-järn, varför L inriktade valsverket på kvalitetsstål o valstråd. Högkonjunkturen gjorde att L även arrenderade Lotorps järnbruk i Risinge (Ög) 1915-19. Vid 60-årsål-dern avgick L o sålde aktiestocken till v häradshövd K Tillberg (22 sept 1916 o 20 juni 1917). Bruket gick sedermera över i Asea.s ägo.

Kolsva järnverk hade under L:s 31-åriga ledning nästan helt nyskapats. Verkstädernas areal hade ökat från 7 790 till 22 936 m2, arbetsstyrkan från 100 till 700, o produktionen vunnit stort internationellt anseende. Det var ett bra resultat på begränsade resurser, men L var främst en skicklig ekonom, som försiktigt men ihärdigt arbetade för lönsam utveckling. Hösten 1918 flyttade han till Sthlm, Hamngatan 16. Därefter var han bl a ledamot o ordförande i styrelsen för Fagersta bruks ab, ett av mellersta Sveriges största järnverk.

Författare

Rune Kjellander



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Kohlsvva bruks arkiv, Kolsva. — 2 brev från L till O Rydbeck o 1 till A Lindman i RA.

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor o litt: H Carlborg, Uttersbergs bruk (1920), s 95; dens, Kohlswa järnverk (1924); Fa-gerstabrukens hist, 3,5 (1957, 1959); C Hallendorfl", Sv arbetsgifvarefören 1902-1927 (1927); G Lagerström o H Erickson, Fullm i JK 1747-1947. JK:s medaljer (1947); [C F Lindahl,] Sv millionärer af Lazarus, 3 (1898); J Lindgren, H Tingsten o J Westerståhl, Sv metallindustriarbetareforb:s hist, 2, 1906-1925 ( 1948); E Malmberg, Kohlswa (Sv slott o herresäten vid 1900-talets början, N F, Västmanland, 1923); F Stille, U L (Dödsrunor utg av S:te Örjens gille, 2, 1941); SvTeknF; H Sundholm, Järnbruksförb 1906-1931 (1931); K Wistrand, Hört o upplevt (1962), s 161 f.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Lars R Uno Lindberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10435, Svenskt biografiskt lexikon (art av Rune Kjellander), hämtad 2019-10-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10435
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Lars R Uno Lindberg, urn:sbl:10435, Svenskt biografiskt lexikon (art av Rune Kjellander), hämtad 2019-10-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se