Greta Linder, Foto Henry B Goodwin

I G Margareta (Greta) Linder

Född:1888-05-15 – Hedvig Eleonora församling, Stockholms län
Död:1963-10-19 – Engelbrekts församling, Stockholms län

Skriftställare, Bibliotekarie, Biblioteksföreningsledare


Band 23 (1980-1981), sida 390.

Meriter

3 Linder, Ingrid Gurli Margareta (Greta), dtr till L 1 och L 2, f 15 maj 1888 i Sthlm, Hedv El, d 19 okt 1963 där, Engelbr. Mogenhetsex vid Sofi Almquists samskola i Sthlm vt 07, inskr vid UU ht 07, FM där 25 okt 11, anställd hos bibkkonsulenterna i skolöverstyr 13—25, genomgick bibhskolan vid New York Public Library 15—16, led av Sveriges allm bibl:fören:s katalogkomm 17—34, sekr i Fören frisinnade kvinnor 18—19, led av Sthlms stadsbibl:komm 18—22, sekr i styr för Värtabibl 22—28, andre bibliotekarie vid Sthlms stadsbibl 25—29, föreläsare vid skolöverstyr:s bibl:skola från 26 (vid flertalet kortare bibl:kurser från 20), bibhkonsulent i skolöverstyr 29—54, led av styr för Yrkeskvinnors riksförb 37—44, ledare av Sveriges allm bibl:fören:s korrespondensundervisn för folkbibliotekarier o (tills med L Larson) av motsv undervisn för folkskolebibliotekarier från 38, lär vid Folkbibl:ens korrespondens-inst från 53. - Ogift.

Biografi

Greta L var hela sitt liv bosatt på Östermalm i Sthlm. Föräldrarna placerade sina tre döttrar Greta, Estrid o Tyra i Sofi Almquists samskola, som var ett av tidens modernaste läroverk. I Uppsala deltog L i studentlivet, tillhörde fackskolans berömda kvinnliga matlag o lade under studieåren grunden till sin stora vänkrets. Hennes ämbetsexamen 1911 omfattade litteraturhistoria o nordiska språk samt engelska o tyska. Närmast siktade hon på lärarbanan.

L har själv beskrivit i uppsatsen När vi började, hur hon av en tillfällighet fick kontakt med Knut Kjellberg (bd 21), som sökte en assistent till den planerade statliga biblioteksbyrån, senare institutionen bibliotekskonsulenterna. Byrån skulle organisera det nya folkbiblioteksväsendet, förvalta statsbidrag, utarbeta regler för klassifikation, katalogisering o bokurval samt svara för rådgivning o bibliotekarieutbildning. Med Fredrik Hjelmqvist (bd 19) o Knut Tynell som chefer o L som assistent startades verksamheten 1913. L kom nu på sin rätta plats o stannade här hela sitt yrkesverksamma liv bortsett från några år, då hon tjänstgjorde som andre bibliotekarie vid Sthlms stadsbibliotek. 1915 företog L en studieresa till USA på ett stipendium från American Scandinavian foundation. Hon genomgick The Library School of the N Y Public Library o erhöll 1916 certifikat därifrån. Hemresan gick över Danmark, o laddad med nya kunskaper o intryck sökte L tillämpa amerikanska o danska biblioteksidéer på sv förhållanden.

L skildrar livfullt de idylliska förhållandena i det nya ämbetsverket. Till L:s uppgifter hörde i första hand att uppgöra en mönsterkatalog för sv bibliotek, den s k grundkatalogen, samt att utarbeta regler for katalogisering. Under en lång följd av år tillhörde hon Sveriges allmänna biblioteksförenings katalogkommitté. Framför allt var hon en engagerad o inspirerande lärare vid olika biblioteksskolor o utbildningskurser. När hon pensionerades, hade praktiskt taget alla utbildade bibliotekarier (600 personer) haft L till lärare, o hon var en uppskattad gästföreläsare vid senare biblioteksskolor ända till sin bortgång. Ett av L:s initiativ var korrespondensundervisning för t ex deltidsanställda bibliotekarier i mindre kommuner, o hon deltog aktivt också i denna utbildning.

L hade ett mycket stort personintresse, klar människouppfattning o en omfattande personkännedom samt en mycket specifik förmåga att handskas med människor av alla kategorier. Hon odlade talangfullt vänskapen som en av de sköna konsterna. Särskilt upprätthöll den första generationen konsulenter nära kontakt o personlig vänskap med de nordiska kollegerna. Hennes brevsamling innehåller mer än 4000 brev o vittnar om hennes vänkrets — ett påfallande stort antal brev kommer från de nordiska grannländerna. De tre systrarna L behöll moderns hem på Östermalmsgatan i pietetsfullt, nästan musealt skick. Liksom på Gurli L:s tid blev detta hem en litterär o kulturell mötesplats för författare, bibliotekarier o konstnärer.

L:s tryckta produktion behandlar främst yrkesfrågor o består av artiklar o recensioner i Biblioteksbladet, småskrifter samt artiklar o notiser i kvinnotidskrifter o tidningar. I biografin över den danske kollegan förste biblioteksdirektören Thomas Dossing (1954) ger hon en levande bild av både honom o danskt biblioteksväsen. I Bibliotekarieyrket (3 uppl) skildrar L realistiskt folkbiblioteken o deras dåvarande möjligheter men skisserar också ett verklighetsbetonat framtida mål för sv biblioteksväsende. Hennes skrifter liksom hennes tal var noga genomarbetade o välformulerade — hon talade ogärna utan manuskript — med okonventionella o slagkraftiga formuleringar.

L älskade att resa. Hon uppmanade gärna yngre kolleger att företa studieresor, innan de blev bundna av familj o arbete. Vid sin avgång stiftade hon en resestipendiefond för att ge unga bibliotekarier möjlighet att resa o studera.

L tillhörde pionjärerna bland sv bibliotekarier, o hennes insatser har bestående värde. "Hon blev i årenes løb en af forgrundsfigurerne i nordisk biblioteksvæsen" (Hansen, 1954). Hon "personifierade the library spirit med allt vad det innebar av bokstimulerande glädje och intresse för den enskilda människans behov av läsning - utan alla pedagogiska pekpinnar" (Bolin).

Författare

Elise Adelsköld



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

L:s mycket omfattande arkiv i KB, bl a innehållande c:a 4000 brev från c:a 500 personer, med brev till henne från bla E Ackerknecht (161 st), S Dahl (47 st), A Dessing (63 st), R L Hansen (102 st), Estrid L (131 st), Gurli L (23 st), A Mortensen (118 st), E Pontan (119 st), M Schildt (247 st), R Schildt (25 st) o H Wright (129 st). - I KB även brev från L till bla K Asplund (10 st), Estrid L (96 st), Gurli L (16 st) samt gemensamt till henne o systrarna (48 st) o till M Schildt (48 st).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: American library associations 40-årsjubileum. Några ord om biblioteksväsendets utveckling i Förenta staterna (Biblioteksbladet, årg 2, 1917 [i h 2, även utg sep:] Till Knut Kjellberg på femtioårsdagen den 9 april 1917, Sthlm 1917, 4:o, s 99—102). — Nordisk litteraturförteckning. Resonerande katalog över litteratur för studiet av danska, norska och svenska förhållanden samt över dansk, norsk och svensk skönlitteratur. Kristiania 1921. 146 s. (Tills med T Dessing, T Aalheim o F Hjelmqvist; "Nordens" handböcker 1.) [Norsk (ti-teljuppl:] Nordisk Litteraturfortegnelse. Raeson-nerende Katalog ... ("Nordens" Haandb0ker I.) — Sjukhusbibliotek. [Omsl.] [Sthlm, tr] Upps 1937. 16 s + Tillägg, 1939, (1) s. ([Anon, tills med M-L Söderbergh; omsl:] Sveriges allmänna biblioteksförenings småskrifter, n:r 3.) — Katalogregler i sammandrag. [Omsl.] [Sthlm, tr] Upps 1938. 16 s + Exempelsamling till Katalogregler ..58 lösa bl i konvolut. (Ibid, 7.) 2.-6. uppl 1940, Örebro (tr Upps) 1944, 1947, 1951, 1954. 7., omarb uppl 1959. 24 s + 56 katalogkort. (Ibid, 57.) 2. tr s å. -Bibliotekarieyrket. En orientering för aspiranter och biblioteksstyrelser. [Omsl.] [Örebro, tr] Upps 1947. 23 s. (Sveriges allm biblioteksförenings småskr, 24.) [Ny uppl] 1949. 22 s. (Ibid, 29.) 3. omarb uppl: Folkbibliotekarieyrket. Lund 1955. 24 s. (Ibid, 48) - Thomas Dassing. Lund 1954. 31 s, 1 pl. — När vi började. Minnen från Bibliotekskonsulenternas tidiga år (Idéer och resultat, nordiska biblioteksuppsatser tillägnade Ingeborg Heintze, Malmö 1961, s 183-201). - Bidr i Biblioteksbladet 1917, 1919-22, 1924-25, 1930, 1932, 1934, 1936-41, 1947, 1951 o 1961-62 jämte c:a 150 recensioner 1917—48, Forum, (frisinnad vecko-tidskr) tidskr för politik, litteratur o allmänna frågor, 1916, 1918, 1921 f, Hertha, tidskr för den sv kvinnorörelsen, Meddelanden från Stockholms ar-betarbibliotek, Svensk lärar(e)tidning, Yrkeskvinnan, organ för Yrkeskvinnors riksförbund, allt Sthlm, o i dagspressen; medl av redaktionskomm för Skönlitteratur i urval för mindre bibliotek [omsl], Upps 1943, 13 s [föret] (Sveriges allm biblioteksförenings småskr, 17), Samkatalog för större folkbibliotek 1948, Örebro 1948, 143 s, Folkebiblio-tekernes sociale Sasropgaver, Khvn 1948, 124 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: K Asplund, De ljusa timmarna. Minneskåserier (1959); G Bolin, G L död (SvD 20 okt 1963); R L Hansen, G L går (Bogens Verden 1954, s 226); dens, To gode svenske kolleger döde (ibid 1963, s 555); B Hjelmqvist, G L avgår (Bibkbladet 1954, s 284); dens, G L (ibid 1963, s 679 It); dens, Vem var G L? (Bibliofack 1976, h 8, s 3 f); Sv biblioteksmatr 1955 1956).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
I G Margareta (Greta) Linder, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10520, Svenskt biografiskt lexikon (art av Elise Adelsköld), hämtad 2019-01-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10520
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
I G Margareta (Greta) Linder, urn:sbl:10520, Svenskt biografiskt lexikon (art av Elise Adelsköld), hämtad 2019-01-18.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se