Meriter

3 Lindfors, Axel Otto, bror till L 2, f 8 nov 1852 i Lund, d 18 aug 1909 vid Diken, Rhen-provinsen, Tyskland (enl db för Lund). Mogenhetsex vid katedralskolan i Lund maj 72, inskr vid LU sept 72, med fil ex 1 april 74, MK där 30 maj 77, amanuens vid obstetriska klin på Allm BB i Sthlm 12 jan-31 aug 80, vid gynekolog klin, Sabbatsbergs sjukh, 1 okt 80—1 juli 81, underläk vid kirurgisk-obstetriska avd, Lunds lasarett, 1 juli 81 — 1 mars 82, ML vid Kl 19 okt 81, disp vid LU 15 febr 82, doc i gynekologi o obstetrik där 11 april 82-25 febr 91, MD där 31 maj 82, överläk vid kirurg avd, Lunds lasarett, 1 juni—15 sept 82 o 15 juni—15 sept 83, lär i hälsovårdslära samt i litt o konsthist vid Lunds elementarlärov för flickor sept 82—dec 85, med bitr vid Lunds inst för sjukgymnastik 83—86, tf eo prof i pediatrik vid LU 86—89, tf lasarettsläk i Kristianstad 15 nov 90, ord 18 maj — 11 aug 93, doc i kirurgi o obstetrik vid LU 25 febr 91—maj 93, prof i obstetrik o gynekologi vid UU från 11 aug 93, överläk vid obstetriska o gynekologiska avd, Akad sjukh i Uppsala, från 96. - LVS 08.

G 23 febr 82 i Lund m Gerda Lejla Christina v Porat, d 27 nov 1858 på Drakkulla, Myresjö, Jönk, d 6 nov 1942 i Sthlm, Engelbr, dtr till översten Axel Isak v P o Natalia Christina Fredrika Meyer.

Biografi

1867 meddelade J Lister i Glasgow sin upptäckt att man kunde undgå varbildning i sår genom att täcka dem med förband, indränkta i karbolsyra. Kirurgin gick in i en ny era; under skydd av desinfektionsmedel kunde man operera utan risk för varbildning. Samtidigt infördes I P Semmelweis principer att sköta förlossning. Otto L studerade, när denna antiseptiska epok slog rot i Sverige. I kirurgens arbete ingick förlossningshjälp o vården av kvinnosjukdomar. Obstetrik lärde L hos Anders Anderson på Allmänna barnbördshuset i Sthlm o gynekologi hos dennes adjunkt W Netzel, vilken ledde en gynekologisk undervisningsklinik på Sabbatsbergs sjukhus. Anderson var inte kirurg, men hos Netzel hade den nya, kirurgiskt inriktade gynekologin slagit igenom.

L återvände sedan till Lund o tjänstgjorde på kirurgiska kliniken under C J Ask. Denne hörde till en äldre skola o undervisade även i obstetrik. L föreslog 1882 att lasarettet skulle inrätta en gynekologisk poliklinik, men direktionen avvisade detta förslag. Under tiden hade L disputerat på en avhandling om livmoderblödningar, där han förordade utskrapning av den blödande slemhinnan o mikroskopisk undersökning av denna.

Som ung o aktiv kirurg var L öppen för de nya möjligheterna. Han gjorde 1881 radikaloperation av den ovanliga missbildningen navelsträngsbråck o var pionjär för denna operation. Han opererade bort en starkt förstorad mjälte, den första splenectomin i Skandinavien. En gosse hade ett hjärnhinnebråck vid näsroten; L opererade bråcket o var även här en föregångsman. L sökte professuren i kirurgi o obstetrik i Uppsala, men den gick 1891 till K Lennander (bd 22). Professuren delades snart. Lennander tog kirurgin o L övertog 1893 obstetriken o gynekologin. Till 1903 fick L driva sjukvård o undervisning vid provisoriska små kliniker, innan nybyggda avdelningar togs i bruk. Vid denna tid blev det möjligt att med kejsarsnitt förlösa kvinnor med alltför trångt bäcken. L samlade erfarenhet o angav reglerna for när operation borde användas. Aktuellt var också att operera utomkvedshavandeskap.

L var en flitig skribent; han hade en klar o lättflytande stil. Han läste mycket o redovisade noga litteraturen, ofta i stora tabeller. De praktiska o kliniska frågorna belyste han noga men hade inte intresse för teorier eller laboratorieforskning. L kom att verka i skuggan av de stora samtida uppsaliensarna S Henschen (bd 18), K Lennander, A Gullstrand (bd 17), O Hammarsten (bd 18) o K Petrén.

I ungdomen lärde L känna skalden C V A Strandberg (Talis Qualis) o beundrade livet igenom denne. Hans lärare A Anderson var också skald o en av de aderton. Med honom gick L igenom de två långa dikter, som han gav ut 1880. För den ena belönades han med pris av SA. Han var poet vid högtidligheter, fester o bårar. Han gav ut diktsamlingar 1887 o 1898, där han i tidens stil ordrikt besjöng naturen, det ideella, kärleken o fosterlandet. L var en lärd man med bred bildning o mångskiftande intressen, "ett levande konversationslexikon". Han sysslade med arkeologi o historia o hade sinne för medicinens historiska utveckling. Till Linnéjubileet 1907 fick han medicinska fakultetens uppdrag att ge ut Linnés manuskript Lachesis naturalis, dennes föreläsningar över hälsoläran. L tryckte begripliga delar av manuskriptet o tillfogade en sammanställning ur bevarade studentanteckningar från dessa föreläsningar. Hans intresse för Linné var nu väckt o han var på resa till London o Linnean Society när han hastigt avled.

L var en utåtriktad o sällskaplig skåning, han reste gärna för studier o till kongresser o möten. Han var en nitisk o plikttrogen lärare, o hans karaktär var redbar, anspråkslös o älskvärd.

Författare

Lars Öberg

Arkivuppgifter

Enstaka brev från L i KB, LUB o UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Se UUM 1906, s 99 f, samt SLH, F 3, d 1, Sthlm 1886, s 508 f, d 3, 1901, s 1321-23, oF4. d 3, 1933, s 266 f.

Källor och litteratur

Källor o litt: E Essen-Möller, Bidr till förlossningskonstens o den obstetriska undervisn:s hist i Skåne (LUÅ, N F, avd 1, bd 39: 2, 1943); KI:s hist (1910); S Lindqvist, AOL (Allm sv läkartidn, årg 6, 1909; även tr i Upsala läkarefören:s förhandl, N F, bd 14, 1908-09); Ny ill tidn 18 maj 1895, nr 20, s 210; K Petrén, Upsala akad sjukh efter nu företagna nybyggnader o förändnar (Upsala läkareför-en:s förhandl, N F, bd 10, 1904-05); U Quensel, Uppsala läkarefören 1832-1932 (ibid 38, 1932-33); SLH 3:1 (1886) o 3:3 (1901), 4:3 (1933); UUM 1906.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
A Otto Lindfors, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10543, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Öberg), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10543
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
A Otto Lindfors, urn:sbl:10543, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Öberg), hämtad 2024-04-25.