G F Einar ("Texas") Ljungberg

Född:1880-08-26 – Kristine församling, Västra Götalands län
Död:1974-12-06 – Matteus församling (AB-län), Stockholms län

Nykterist, Förläggare, Politisk skriftställare, Arbetarrörelseledare


Band 23 (1980-1981), sida 775.

Meriter

Ljungberg, Georg Frithiof Einar, f 26 aug 1880 i Gbg, Kristine, d 6 dec 1974 i Sthlm, Matt. Föräldrar: källarmästaren Johannes Hansson o Hilda Amalia Ljungberg. Led av centralstyr för Sveriges soc:dem ungdomsförb (SSU) 07-13, av verkst utsk där 09, bokförläggare i Gbg 07—12, led av styr för soc:dem vänsterfören 12—14, bokförläggare i Sthlm från 13 (från 24 under namnet Ljungbergs förlag), ordf i Amaltheakomm 13 — 17, ledare för Sveriges soldat- o arbetareförb 17, ordf i Folkfronten 36, i Frihetskämparnas klubb från 46, led av styr för Republikanska klubben i Sthlm 55, ordf 62, hedersled 72, dessutom styr:- o andra uppdrag inom bl a IOGT-NTO o nykterhetsorden Verdandi (NOV). Agitator o skriftställare. — S:t Eriksmedaljen 64. - Ogift.

Biografi

Einar ("Texas") L:s föräldrar hade skilts före hans födelse; han växte upp hos fosterföräldrar i Lundby. Redan 1904 var L med om att i Gbg bilda en av de första socialdemokratiska ungdomsklubbarna i landet, o han skulle bli en av den socialdemokratiska ungdomsrörelsens mest kraftfulla o populära agitatorer fram till 1917. Tillsammans med bla Per Albin Hansson, Adolf Olsson o Hjalmar Gustavsson, som i likhet med honom själv var verdandister, ingick han i socialdemokratiska ungdomsförbundets första styrelse. Efter genomgången folkskola försökte sig L på de mest skilda yrken — han var t ex fabriksarbetare, kypare, svarvare, modellsnickare o resebetjänt — innan han, starkt påverkad av den radikala falangen inom den socialdemokratiska ungdomsrörelsen, helt kom att ägna sig åt politisk agitation. Under sina resor kors o tvärs genom landet säger han sig ha varit med om att bilda mer än sexhundra sammanslutningar, bland dem ungdomsklubbar, fackföreningar o nykterhetsloger, av vilka dock många torde ha varit ganska kortlivade.

Till Sthlm kom L 1909 o fortsatte här med sin politiska agitation. I samband med storstrejken så, då L var flitigt verksam, hade han i ett föredrag på Brunkebergsteatern i Sthlm 26 aug bl a häftigt kritiserat Gustav V. Inför rätta erkände han sig bl a ha yttrat: "Han kan gärna sitta där och lalla för sig själv sitt valspråk: Med folket för fosterlandet .... Kungen har visat sig ingenting betyda i denna arbetsstrid". Föredraget ledde till åtal, o L dömdes för majestätsbrott till åtta månaders fängelse, som han avtjänade på Långholmen. Själv har han i en av sina berättelser, Fångtransport, skildrat hur svårt hans brott ansågs vara o hur man därför sammankedjade honom med de grövsta förbrytarna.

Det var i fängelset som L — Sveriges siste majestätsförbrytare, som han ofta kallades — fick möjlighet att uteslutande ägna sig åt de studier som han tidigare ej hade hunnit med. Det var också här som hans sociala patos väcktes på allvar. Längre fram skildrade han bla sina medfångars öden i socialt engagerande berättelser, så t ex i novellsamlingen Olyckliga människoliv (ny uppl Vrakspillror), som för tanken till Jack Londons skildringar av utslagna existenser o till Maxim Gorkijs Natthärbärget. Gorkij var fö en litterär gestalt som L i hela sitt liv beundrade o som han också försökte likna till utseendet. Även om han långt ifrån lyckades nå upp till sin förebilds mästerskap — därtill är de flesta av hans berättelser alltför svagt gestaltade o har alltför mycket karaktär av konstlösa o hastigt ihopskrivna socialreportage — förmedlar han dock ofta starka intryck av tidens sociala missförhållanden.

Efter avtjänat straff fortsatte L med sina politiska anföranden ute i bygderna, vanligen ensam men ibland tillsammans med sina politiska trosfränder. En tid före o under första världskriget tillbragte han i USA o lär även där ha bildat sammanslutningar av ungefär samma typ som i Sverige.

Mot 1910-talets slut upphörde L i stort sett med politisk agitation o inriktade i stället sina föredragsturnéer på kulturupplysande verksamhet. Av de åtskilliga tusen föredrag som han höll — inte sällan i skogsbackar eller vid vägskäl — skulle de flesta efter 1917 komma att röra sig om nykterismen, för vilken han var en outtröttlig förkämpe liksom för vegetarianismen. Han gjorde bestående insatser inom NTO o NOV o likaledes inom IOGT, där han någon tid var distriktsstudieledare o chef för stockholmsdistriktet. L:s ideella engagemang ledde 1945 till en ny fas i hans liv. Det var då han började som ledare o organisatör för det frivilliga studiearbetet bland fångarna på Långholmen, en verksamhet som rönte ett så stort intresse från fångvårdsstyrelsens sida att han av denna anmodades att företa resor till andra fängelser för att också där organisera fångarnas studier. Vid sidan av sina många föredrag i politisk, ideell eller litterär anda — alltid temperamentsfullt hållna o ofta med inslag av lyrisk deklamation — drev L under flera årtionden en socialistisk förlagsverksamhet i Sthlm. Som bokförläggare lade han an på en utgivning som väsentligt skilde sig från de flesta bokförlags, men på grund av motstånd från många bokhandlare gick det ofta inte att köpa hans böcker i den vanliga bokhandeln. I allmänhet hade han med sig sitt förlags böcker till försäljning, när han var på resande fot. Förutom en rad ströskrifter, en del författade av honom själv, lät han t ex publicera Fredrik Ströms romansvit Rebellerna, som hade refuserats av både Bonniers o Tidens förlag, o vidare arbeten av bl a Ture Nerman, Johan Almkvist o den ryske emigrantförfattaren Ilja Ehrenburg. Han var den förste som gav ut Joe Hills sånger. L:s mångsidighet kom också till uttryck i hans intresse för Bell-man o dennes tid, bl a dokumenterat i boken Carl Michael Bellman som nykterhetsvän och skönhetsapostel. Ehuru göteborgare till börden kom han också att bli kännare av Gamla stan o en mycket medryckande o ofta anlitad guide där.

Om L, en legend i bredbrättad hatt redan i sin livstid, har det sagts att han tillhörde den politiska braständargenerationen som själv aldrig tog säte i politiskt beslutsfattande organ. Som agitator inlät han sig ofta i dispyter med länsmän, präster o myndiga lantpatroner. Livligt o med en god portion humor har han skildrat sin politiska agitation i boken På uppviglarstråt (1917). Under hela sitt långa liv höll L troget fast vid sin ungdoms socialistiska ideal.

Författare

Sven Erik Täckmark



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

L:s arkiv, innehållande bl a ms, minnesanteckn:ar, brev, handhar rör Frihetskämparnas klubb, Gamla gardet, Republikanska klubben i Sthlm, Ljungbergs förlag, Clarté, Amaltheakomm mm, i AA. - Brev från L till C G Laurin i SSA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Socialistiska brev till en ung kamrat. Sthlm 1914. 16 s. — Militarismens vanvett i ord och bild. Täxt. Sthlm 1914. 16 s. 3. uppl [omsl] s å. 2. uppl okänd. — Antimilitaristisk katekes med kort utveckling. Sthlm (tr Örebro) 1914. 16 s. 2.-5. uppl [omsl] så. 6.-7. uppl [omsl] Sthlm 1915, 1916. 8. uppl 1917. 9. uppl så okänd. - Olyckliga från fängelser, sjukhus, krogar och natthärbergen. Sthlm 1915. 62 s. 2. o 4. uppl [omsl] 1916, 1917. 8. uppl [omsl] 1918. 63 s. Övriga uppl okända eller ingående i Olyckliga människoliv 1918 o senare uppl. — Fläskkonsul Mårten Jobbares Lilla katekes omarb. Sthlm 1916. 16 s. 2.-5. uppl 1917.6. [omsl: Ny o omarb] uppl: Jobbarekatekesen. 1918. — Människoliv på skuggsidan. Sthlm 1917. 64 s. 4. uppl [omsl] 1918. 62 s. Övr uppl i Olyckliga människoliv ...] — På uppviglarstråt. Färdminnen av Texas. Sthlm 1917. 158 s. [Föret.] 2. uppl 1919. [Faksimiluppl] Lund 1979. (Arkiv klassikerserie 8.) — Vänsterkommunen, dess bildande, arbete och utveckling. Instruktionsbroschyr utg av Sverges socialdemokratiska vänsterparti. Sthlm 1918. 29 s. [Anon.] - Kampropet. [Rubr; omsl:] En maning till arbetarungdomen. Sthlm (tr Oskarshamn) 1918. 15 s. — Den militära galenskapen. En anklagelseskrift mot militarismen. Sthlm 1918. 16 s. - Samhällets styvbarn. Sthlm 1918. 59 s. 2. uppl [omsl] så. — Hungerskriet. Sthlm 1918. 30 s. 2.-3. uppl så. 29 s. — Olyckliga människoliv. Sthlm 1918. 187 s. 2. uppl [omsl] så. [Ny uppl:] Vrakspillror. Olyckliga ... Sthlm (tr Falköping) 1926. 271 s. — En appell i förbudskampen. Sthlm

1924. 29 s. 2.-4. uppl [omsl] så. 5. uppl så. - Nya motboken. Motbok Q 9999. Sthlm 1924. 16 s; Axplock ur pressens litteraturkritik, 27 s. 2. uppl så. 3.-4. uppl så. 16, 30 s. — Daniels bok av Sigsten Nordfalk. Efter kanoniska källskrifter. Sthlm (tr Falköping) 1924. 190 s. [Pseud.] 2. uppl s å. 3. uppl

1925. 194 s. [Ej pseud.] - Spillror. Sthlm (tr Falköping) 1926. 61 s, 2. [omsl: 3.] uppl så. Även i Vrakspillror så. — Carl Michäél Bellman som nykterhetsvän och skönhetsapostel. Sthlm 1927. 124 s.

— Den moderna idrottens triumf eller Extremite-ternas herravälde över hjärnan. Sthlm 1928. 46 s.

— Den sköna synderskan. Stockholmsroman från våra dagar. Sthlm 1930. 271 s. — Spritlangaren eller Hur spritlangaren blir fast genom nykterhetsagitatorns raska ingrepp. Lustspel i en akt av Texas. Sthlm 1931. 32 s. [Pseud.] (Även: [N. T. 0:s teaterbibliotek,] 22 [omsl].) 2. uppl [omsl] 1934. [Ej i serien.] — Sömnen till döds. Skådespel i tre akter Sthlm 1932. 46 s. (Ibid, 32.) - Fartens tjusning. Episod i en akt. Sthlm [1933]. 24 s. - Den misskände sångaren [Bellman] (Kontakt, organ för Svärjes socialistiska studerande ungdom, årg 1, 1933, Jönköping, 4:o, nr 2, s 13 f, o 3/4, s 26 f). -Överfallet i sportstugan. Komedi i två akter. Sköl-lersta (tr Borlänge) 1936. 21 s. - När Clarté startade, intervju ... [av O Palmaer] (Clarté, tidskrift för socialistisk kultur, årg 34, 1961, Lund (tr Sthlm), nr 4, s 7 f).

Utgivit: Striden om Bellman. [Omsl:] En diskussion om den store sångarens sedeskildringar. Sthlm (tr Falköping) 1928. 63 s. [Anon; pressuttalanden om L:s arb 1927, med Företal o repliker av L.]

Källor och litteratur

Källor o litt: HD:s konc 4 febr 1910 o utslagshandl s d, nr 92, Pressarkivets klippsaml, RA. L:s svar på frågelista 182 från Etnol undersökn (EU) vid NordM, NordM.

Arbetets söner, 1—4 (1959—60); I A Bonnier, Anteckn;ar om sv bokhandlare intill år 1935, 2 (1935); K Bäckström, Arbetarrörelsen i Sverige, 2 (1963); R Casparsson, Vårt fattiga liv (1961); L Drangel, Den kämpande demokratin. En studie i antinazistisk opinionsrörelse 1935—1945 (1976); Y Hirdman, Vi bygger landet (1979); Z Höglund, Minnen i fackelsken, 1—3 (1951 —1956); J Ingelow o I Nilsson, Sv folklorfattare (1929); K Kilbom, Ur mitt livs äventyr (1953); dens, I hemligt uppdrag (1954); R Liedgren, Folkets hus Gersheden (1964), s 18 f; T Lindbom, Den soc:dem ungdomsrörelsen i Sverige (1945); G Magnusson, Socialdemokratien i Sverige, 2 (1921); T Nerman, Clarté, en studie i studentpolitik (1962), s 21-29; F Ström, Min ungdoms strider (1940); dens, I stormig tid (1942); E Sundström, Radikalism o religiositet (1961); Sv förf:lex 1900-1940 (1942); Verdandisten, årg 40, 1936 nr 4. — Nekner i dagspressen.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
G F Einar ("Texas") Ljungberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10788, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Erik Täckmark), hämtad 2019-01-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10788
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
G F Einar ("Texas") Ljungberg, urn:sbl:10788, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Erik Täckmark), hämtad 2019-01-23.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se