Meriter

Lanæras, Anders, f 6 juli 1738 i Lund, d 10 jan 1810 i Ingelstorp, Krist. Föräldrar: klockaren Andreas Lannærus o Catharina Kolmodin. Inskr vid LU 19 juli 54, prästv i Karlshamn 19 maj 62, stadskomminister o hospitalspredikant där 21 okt 67, pastoralex 8 sept 79, kh i Ivetofta, Krist, 22 aug 81, prost 9 jan 86, deltog i riksdagarna 92 o 00, korrespL av komm för kyrkoärendena 7 okt 93, kh i Ingelstorp o Valleberga 2 okt 98 (tilltr 10 juli 00), TD vid UU 14 juni 00. — Led av Apollini sacra, Uppsala, 74, LVVS 76, LPS 90. Erhöll VHAA:s GM 74, silvermedalj 76, PS:s GM 87.

G 23 sept 68 i Karlshamn m Eva Jacobina Cervin, f 12 april 40 i Landskrona, d 13 jan 12 i Ingelstorp, dtr till borgmästaren Frans C o Eva Elisabeth Wandalin.

Biografi

Sin grundläggande undervisning fick L genom informator i föräldrahemmet, klockaregården i Hörby. För att finansiera sin fortsatta utbildning var han hänvisad till konditioner med upprepade avbrott i de akademiska studierna. Sin sista kondition hade han i Karlshamn, där han kom att kvarstanna efter prästvigningen 1762 som medhjälpare åt stadens kh o därefter som stadskomminister o hospitalspredikant. Här gjorde han sig känd som god predikant o själasörjare o inte minst för "en lyckelig penna och lekande snille". Han framträdde flitigt som tillfällighetspoet både i officiella o privata sammanhang. Med sin förman o vän under 13 år, kh J C Stricker, förde han sedan han lämnat Karlshamn en livlig korrespondens. L:s anseende som poet har säkerligen bidragit till att han av patronus, den litterärt intresserade grevinnan M S Coyet på Årup, fick kallelsen till Ivetofta pastorat.

Under sin tjänstetid i Ivetofta o från 98 i Ingelstorp o Valleberga fram till sin död intog L en plats i främsta ledet bland lundastiftets prästerskap. Hans poetiska begåvning gjorde det naturligt, att han av domkapitlet i Lund tillsammans med sju andra anmodades inkomma med yttrande o förslag, när de första arken av 93 års provpsalmbok sänts ut till domkapitlen för att bereda stiftens prästerskap tillfälle att efter vilja o förmåga "bidraga till dessa sångers förbättrande". Enligt en uppgift, som inte kunnat verifieras, skall uppdraget ha lett till att L fått med fyra egna psalmer i det slutliga förslaget. L valdes till en av stiftets fullmäktige vid 92 o 00 års riksdagar o ägnade där särskilt intresse åt kyrkligt-sociala frågor. Bl a yrkade han i ingivna memorial på kvinnans skyldighet att uppge fadern till utomäktenskapliga barn o förpliktelse för denne att i större utsträckning bidra till barnets underhåll o uppfostran. Han vände sig också i en inlaga mot det tilltagande föraktet för söndagens helgd o den allmänna gudstjänsten o klagade över svårigheterna att få i lag föreskriven handräckning av myndigheterna vid sådana förseelsers beivrande. I sina vid riksdagarna förda dagböcker har han lämnat en initierad o vederhäftig skildring av riksdagsarbetet.

Redan under 80-talet hade L börjat ingripa i den kyrkliga o politiska debatten, främst genom den som svar på en av Patriotiska sällskapet utlyst prisfråga 88 utgivna skriften Försök om europasiska och i synnerhet svenska folkets seder och beskaffenhet. Denna, som belönades med sällskapets guldmedalj o 30 dukater, har betecknats som ett djärvt och oförskräckt angrepp på missförhållandena i samhället, bl a "yppigheten", allmogens vanmakt o misstro mot alla ståndspersoner, dryc-kenskapen o svagheten för "den franska politessen och åhågan för lustbarheter". I samband med utgivandet av skriften invecklades L i brevpolemik med den kände publicisten J G Halldin (bd 18), varvid han rik- tade stark kritik mot swedenborgianismen. L framstår överhuvudtaget som en moderat kyrkoman med avståndstagande från de vid denna tid florerande neologiska o mysticistiska åskådningarna.

L:s litterära begåvning resulterade inte enbart i tillfällighetspoesi i form av bröllopsdikter, sorgekväden o d. När han 76 valdes till ledamot av VVS, skall han enligt uppgift ansetts ha gjort sig förtjänt av denna utmärkelse genom den serie Fabler, som senare publicerades i samhällets handlingar. Åtskilligt av vad som flöt ur hans penna förblev emellertid otryckt o ingår, i den mån det bevarats, i den samling Lanaeriana, som finns i LUB. Här återfinnes också prov på L:s inte obetydliga konstnärliga begåvning — silhuetter, skisser till gravmonument med deviser o d — vilket gjort det motiverat att tala om honom som "en bortglömd konstnär". Särskilt intresse ägnade L emblematiken. Av VVS fick han uppdraget att komponera dess första sigill, vilket utfördes 76.

Författare

Krister Gierow

Arkivuppgifter

L:s efterlämnade papper till största delen i LUB. Utdrag av hans dagböcker från riksdagarna i Gävle 1792 o Norrköping 1800 o orig till hans Försök om europxiska och i synnerhet svenska folkets seder och beskaffenhet (1788) i KB. Hans självbiogr för VVS i GUB. Skrifter o anteckn:ar av L även i NordM o ATA. Brevväxl mellan L o J G Halldin i Engeströmska saml, KB. 150 brev från L till J C Stricker i KB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Se Lunds hm, ser 2, d 9, Lund 1963, s 377 f.

Källor och litteratur

Källor o litt: Lunds konsistoriums skrivelser tillKM:t, 1792, RA.

Biogr lex, 7 (1841); J Dahl, A L (Byahor-net, 1944, nr 2); S Kristofersson, Psalmboksförslagen av år 1765—67 o 1793 (1939); A Larson, Sammansvärjningen mot Gustav III (1959); H Lenhammar, Tolerans o bekännelsetvång. Studier i den sv swedenborgianismen 1765—1795 (1966); B Rehnberg, Prästeståndet o religionsdebatten 1786—1800 (1966); Lunds hm, 4 (1857) o 9 (1963); G Ottervik, VVS:s sigill (VVSA 1967); G Thomaeus, En bortglömd konstnär från Gustav III:s dagar (Tidskr för konstvetensk 1925, nr 9).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Anders Lanærus, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10972, Svenskt biografiskt lexikon (art av Krister Gierow), hämtad 2024-04-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10972
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Anders Lanærus, urn:sbl:10972, Svenskt biografiskt lexikon (art av Krister Gierow), hämtad 2024-04-23.