Meriter

Lange, Nils Gunnar, f 9 mars 1909 i Sthlm, Ad Fredr, d 17 sept 1976 där, Bromma. Föräldrar: kanslirådet Nils Johan Gabriel L o Magda Lovisa Boije. Studentex vid N reallärov i Sthlm vt 28, inskr vid StH vt 29, ordf i Sthlms Clartésektion 31–33, FK vid StH 15 dec 33, amanuens i Statens jordbruksnämnd 35, bitr sekr i bostadssoc utredn 35, assistent hos chefen för jordbruksdep 35–38, bitr sekr i befolkn:kommissionen 37, aktuarie i Statens jordbruksnämnd 38–40, forskn:stip från Rockerfeller-stiftelsen för studier av amerikansk jordbruksekonomi o politik 38–39^[1], FL vid StH 28 maj 41, assistant prof i jordbruks- o nationalekonomi vid University of North Carolina 41–43, förste aktuarie o byråchef i Statens livsmedelskommission 43–46, statssekr i jordbruksdep 1 juli 47 (bitr 46), led av styr för valutakontoret 49–54, statssekr i finansdep 1 april 50–54, ordf i Sv FAO-komm 50–54, led av nämnden för konjunkturinst 51–54, ordf i Sv fotbollförb 53–69, led av FK 53–70, av enkammarriksdagen från 71, statsråd o chef för civildep 29 nov 54–12 sept 55, för handelsdep 12 sept 55–14 okt 69, ordf i EFTA:s ministerråd 59–60, 63 o 67, ordf i Norrlandsfonden från 70, i 1970 års försvarsutredn okt 70–maj 72, led av styr för Skand ensk banken från 71.

G 2 nov 35 i Sthlm, Gust Vasa, m Marta (Missi) Birgit Saul, f 2 jan 14 i Solna, dtr till överkantorn Felix S o Margareta Cohn.

Biografi

Gunnar L:s bakgrund var en medelklassfamilj i uppåtgående på samhällsstegen. Han växte upp i Mörby villasamhälle, vars invånare på den tiden till stor del utgjordes av välsituerade statstjänstemannafamiljer o där fadern var aktivt verksam i kommunalpolitiken för högern. När L redan i slutet av tjugotalet som nybakad student bekände sig till socialistiska idéer, bottnade nog detta till stor del i emotionella faktorer. Tidshändelserna — den ekonomiska krisen, skotten i Ådalen, Kreugerkraschen — gav dock undan för undan material för den som hade radikala böjelser. När L började sina studier vid Sthlms högskola med nationalekonomi som huvudämne, kom han också in i en kamratkrets av politiskt likasinnade. Samlingspunkten för dessa var Clarté. L var under några år ordf i Sthlms clartésektion o ägnade åtskillig tid åt dess verksamhet, som bl a bestod av stora diskussionsmöten på högskolan. Han var samtidigt organiserad socialdemokrat, men Clarté var hans egentliga politiska hemvist under studieåren. Där fick han utlopp för sitt både då o senare djupaste intresse, politik, men bar dock inte därifrån med sig någon tyngre barlast av socialistisk teori o doktrin. Det var dagspolitiken o den praktiska lösningen av näraliggande mål som helt upptog honom.

När L avlagt fil kand-examen, fick han 1935 anställning i den dåv jordbruksnämnden. Tjänsten kom att förenas med uppdrag att lämna jordbruksministern Per Edvin Sköld fortlöpande statistisk information om den ekonomiska utvecklingen inom jordbruket. Det var en ren slump att han hamnade på dessa arbetsuppgifter. Det hade ingenting att göra vare sig med faderns ställning som kansliråd i departementet eller hans egen partitillhörighet. En annan sak är att han efter hand vann Skölds bevågenhet o fick dennes effektiva stöd på olika trappsteg i karriären. Inom jordbruksförvaltningen stannade han i 15 år o gick därunder den långa vägen från amanuens till statssekreterare. Detta arbetsområde passade hans utbildning o intressen förträffligt. Jordbrukarna hade drabbats hårt av krisen, o jordbrukspolitiken intog därför en framskjuten plats i det program som den 32 bildade socialdemokratiska regeringen hade att genomföra. Krisuppgörelsen mellan socialdemokraterna o bondeförbundet, "kohandeln", accentuerade jordbruksfrågomas politiska betydelse.

I USA hade den ekonomiska krisen ställt den nya Rooseveltregimen inför samma problem på jordbrukets område, ehuru i större skala. L fick 39 tillfälle att företa en studieresa dit. Vistelsen var avsedd att vara något år men kom att bli betydligt längre som följd av kriget o avspärrningen. Det vållade inget väsentligt avbrott i resans syfte, eftersom han för sin försörjning lyckades få en lärartjänst i jordbruksekonomi vid ett amerikanskt univ. Vid hemkomsten fann L användning för sina erfarenheter från Amerika som expert i den utredning som uppdrog riktlinjerna för efterkrigstidens jordbrukspolitik o som statssekreterare, när den nya jordbruksregleringen fick sin till-lämpning. Han hade som statssekreterare även i övrigt att handlägga stora reorganisationsfrågor inom jordbruksförvaltningen o inom den högre undervisningen o forskningen på jordbrukets o skogsbrukets områden.

När Sköld i början av 50-talet lämnade jordbruksdepartementet för att som statsråd utan portfölj handha ekonomiska samordningsfrågor, fick L biträda honom även i dessa arbetsuppgifter. Verksamheten hann dock aldrig få någon mera konkret form, innan Sköld övertog finansdepartementet, fortfarande med L som sin närmaste man. Som statssekreterare hade han ansvaret på tjänstemannaplanet för det samlade budgetarbetet men också för utformningen av regeringens statsfinansiella o ekonomiska politik i stort.

Under hela karriären hade L upprätthållit nära relationer med partiet o deltog i partiverksamheten framför allt som talare. Han hade av naturen lätt för att tala o hade en bärande o behaglig röst. Som statssekreterare ålåg det honom också att hålla kontakt med riksdagen o då främst med den egna partigruppen, något som han också hade fallenhet för; han var nämligen i hög grad umgängsam o intresserad av människor. Hans politiska insatser i departements- o partiarbete gav honom ledamotskap i riksdagen, där han placerades i FK på skånebänken. Som statssekreterare o senare statsråd kunde han inte delta i utskottsarbetet o måste iaktta återhållsamhet i kammardebatter som inte direkt berörde hans eget ansvarsområde. Ställningen som riksdagsledamot innebar likväl en markering av hans politiska förtroendestatus. — L:s väg till politiskt inflytande var inte omedelbart förankrad i en ställning som förtroendeman i någon basorganisation inom partiet. Det var nog därför med stor beredvillighet som han åtog sig ordförandeskapet i fotbollförbundet, vars medlemskader främst kom från de skikt som bar upp socialdemokratin.

När L vid 45 års ålder krönte sin bana med att inträda i regeringen, fick han till en början den mera blygsamma uppgiften som löneminister, dvs chef för dåv civildepartementet, för att sedan bli handelsminister, en post som han innehade i 14 år. Chefskapet för handelsdepartementet tillhörde inte heller de tunga posterna i regeringen. Under L:s tid kom departementet emellertid genom omständigheternas makt att få nya viktiga uppgifter genom att utrikeshandeln i väsentligt högre grad än tidigare förutsatte statliga insatser med syfte att underlätta det internationella varuutbytet. För Sveriges del koncentrerades under L:s ministertid dessa insatser på att skapa ett frihandelsområde inom EFTA. Handeln med de statssocialistiska länderna i Östeuropa förutsatte också statlig medverkan på regeringsnivå. Handelsdepartementet fick härigenom i betydligt högre grad än tidigare karaktär av utrikeshandelsdepartement o dess chef måste i stor utsträckning personligen engagera sig i dessa frågor o då särskilt på uppbyggnaden av frihandelsområdet inom EFTA.

Sedan L lämnat regeringen kunde han fortfarande delta i det politiska livet som riksdagsledamot o som utredningsman. Hans namn är emellertid främst knutet till hans näringspolitiska insatser vid utformningen o genomförandet av efterkrigstidens jordbruksprogram o vid uppbyggnaden av EFTA. Vad han personligen uträttade i dessa o andra frågor präglades väl inte av någon överlägsen briljans i form av idéer o uppslag, men vad han alltid satte in av sig själv var ett energiskt engagemang i de föreliggande uppgifterna o en ohämmad vilja att fullfölja dem.

Författare

Sven Andersson

Arkivuppgifter

L:s arkiv i AA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Bostaden och vår ekonomi. Sthlm 1934. 86 s. [Föret; tills med B Helger m fl.] — Trygghet åt jordbrukets folk. [Omsl.] Sthlm 1938. 19 s. [Ny uppl] s å. — Skepsis i fredsdiskussionen (Tiden, årg 36, 1944, Sthlm, s 333—340). — Element i en socialdemokratisk jordbrukspolitik (ibid, 37, 1945, s 26—32). ¦— Jordbrukets rationalisering (ibid, s 304—309). — Livsmedelssituationen i Europa. Sthlm 1945. 30 s. (Världspolitikens dagsfrågor, 1945, nr 4; tills med Å Wagenius.) — Jordbruksfrågan i belysning äv arbetarrörelsens efterkrigsprogram. Sthlm 1946, 32 s. [Tills med P E Sköld.] ([Även:] Socialdemokratisk skriftserie, 3.) — National-budgeten i politiken (Tiden, 41, 1949, s 433—437). — Byggnadsregleringen. Sthlm 1950. 33 s. (Bra att veta. Norstedts sämhälls-orientering, 3.) —¦ Konsumenter och jordbrukare. [Omsl.] Sthlm [1952]. 19 s. (Social-dem skriftser, 33.) — Distributionen alltmer i förgrunden [enkätsvar] (Svensk handel, 1956, Sthlm, 4:o, s 465). — Vidgad marknad utgör en viktig betingelse för den omdaning, som näringslivet nu undergår mot allt större fulländning i stordriftens tecken (Kontorsvärlden, årg 47, 1957, Sthlm, 4:o, s 224 f, 227). — Frihet i det internationella handelsutbytet (Från departement och nämnder, årg 19, 1957, Sthlm, s 257—260). — Energibehovet kräver atomkraftverk under 1960-talet (ibid, 21, 1959, s 85—87). — Sverige och de ekonomiska samarbetsplanerna (Vårt ekonomiska läge 1959, Sthlm 1959, s 74—98). — Sverige inför EEC (Ekonomisk revy, årg 19, 1962, Sthlm, 4:o, s 520—527). — Fri världshandel (Sv handel, 1962, nr 10, s 7). — Association mellan EEC och Sverige (Världshorisont, årg 16, 1962, Sthlm, 4:o, nr 11, s 2—5). — Should Sweden join? [enkätsvar] (Industria international, 1962, Sthlm, 4:o, s 120—122). — Svensk utrikeshandel och europeisk integration. Sthlm 1963. 16 s. (Svensk export, årg 69, 1963, Sthlm, 4:o, n:r 7, bil.) — Sverige och den gemensamma marknaden (Vårt ekon läge 1963, Sthlm 1963, s 45—62). — Sverige, EEC och EFTA (Världshorisont, 17, 1963, nr 8, s 14—16). — EFTA inför framtidens uppgifter (ibid, 18, 1964, nr 3, s 14). — Världshandeln i europeiskt perspektiv (ibid, 19, 1965, nr 11, s 13—15). — Den svenska stålindustrin inför den handelspolitiska utvecklingen och den ekonomiska integrationen i Europa. Föredrag ... 28 jan. 1967 (Bergs-handteringens vänner, årsbok, årg 40, 1967, Sthlm (tr Upps), s 27—41). — Vårt gemensamma ansvar för framtiden (Världshorisont, 22, 1968, nr 2/3, s 10—12, 23).

Källor och litteratur

Källor o litt: Arbetets söner, 4 (1960); A Hernelius, G L död (SvD 18 sept 1976); T Erlander, 1949—1954 (1974); dens, 1955—1960 (1976); U Lindström, I regeringen. Ur min politiska dagbok 1954—1959 (1969); dens, Och regeringen satt kvar . . . 1960—1967 (1970); Lärare o studenter. Sthlms real-lärov 1876— . . . 1956 (1958); O Söderström, G L död (DN 18 sept 1976); G U[nger], Namn att minnas: G L (SvT 1959, s 57— 60); Väd 1975.

Gjorda rättelser och tillägg

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
N Gunnar Lange, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10997, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Andersson), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10997
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
N Gunnar Lange, urn:sbl:10997, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Andersson), hämtad 2024-04-25.