E G Hugo Larsson

Född:1859-09-18 – Harplinge församling, Hallands län
Död:1941-03-21 – Karlskrona stadsförsamling, Blekinge län

Författare, Journalist, Lärare


Band 22 (1977-1979), sida 310.

Meriter

Larsson, Ernst Gustaf Hugo, f 18 sept 1859 i Harplinge, Hall, d 21 mars 1941 i Karlskrona. Föräldrar: läraren Anders L o Ottilia Emerentia Petrina Borlind. Mogenhetsex vid h a l i Halmstad 11 juni 78, inskr vid LU ht 78, FK 14 dec 81, FL 4 dec 87, disp 23 maj 88, FD 31 maj 88, v lektor vid h a l i Helsingborg vt 89, vid reallärov på Norrmalm ht 89, vid h a l i Sundsvall ht 92, i Östersund vt 92 o vt 93, eo lektor i Ystad 93— 02, ordf i extralärarefören i Lund 00—02, lektor i modersmålet, hist o geogr vid h a l i Karlskrona 5 juni 02—3 okt 24, medarb i Karlskrona Veckoblad 03—08, i Blekinge läns tidn 08—12.

G 18 okt 02 i Ystad m Svea Augusta Elfström, f 17 maj 78 i Karlshamn, d 20 mars 52 i Sthlm, Osc, dtr till stadsfiskalen Sven Christian E o Augusta Christina Johnsson.

Biografi

Hugo L disputerade 1888 i Lund på en avhandling om den väpnade neutraliteten 1800—1801. Hans lärare, prof Clas Theodor Odhner, som var nordiskt orienterad, torde genom L:s avhandling ha velat få Danmarks roll i sammanhanget vederbörligen belyst, o man finner också att L under en del av året 85 bedrev arkivstudier i Khvn. Avhandlingen ger en saklig, väl underbyggd redogörelse för den yttre gången av neutralitetsförhandlingarna, sådana dessa kan följas i de sv sändebudens rapporter från Khvn, Berlin, S:t Petersburg o London samt i kanslipresidenten F V v Ehrenheims direktiv, vartill fogats en skildring av förbundets upplösning genom Englands attack mot danska flottan i Öresund.

Vt 89 inträdde L på lärarbanan som vik lektor i historia, svenska o filosofi vid läroverket i Helsingborg. Han fick därefter i 13 år föra ett kringflackande liv med tjänstgöring vid olika läroverk, innan han fick en ordinarie lektorstjänst vid läroverket i Karlskrona. Under sina "vandringsår" vid de sv läroverken samt under sin lektorstid i Karlskrona 02—24 utvecklade L en inte obetydlig författarverksamhet. Sålunda publicerade han 89 Studier i den nyaste Napo-léonsliteraturen, där han nära ansluter sig till Taines uppfattning av Napoleon som ett offer för en hejdlös egoism. Några år senare framlade han en undersökning om den sv diplomatins förbindelser med jakobiterna i England i syfte att störta den hannoveranska dynastin på Englands tron. 91 publicerade han den värdefulla studien Halland vid midten af det 17:e århundradet. Strödda bidrag till Hallands historia efter freden vid Brömsebro. Det är här fråga om en genomförd grundforskning i syfte att klarlägga Hallands ekonomiska, sociala o administrativa utveckling före o efter Brömsebrofreden.

95 deltog L i konkurrensen om en professorstjänst i historia o statskunskap vid Gbgs högskola, där han av de sakkunniga Odhner, Hjärne o Ernst Carlson placerades i tredje rummet efter docenterna Ludvig Stavenow o Rudolf Kjellén. Trots det erkännande som kompetensförklaringen innebar, fortsatte L inte sin rent vetenskapliga produktion. Han kom i stället att ägna sig åt populärvetenskap o journalistik. I den av Harald Hjärne 97 väckta debatten om Karl XII:s-forskningen tog L i början klart parti för den "gamla skolan" i sin 98 publicerade uppsats Några bilder ur Sveriges inre tillstånd under Karl XII, där tillståndet i landet skildrades i mörka färger. I kontroversen 08 mellan Arthur Stille o Ernst Carlson ifråga om Karl XII:s fälttågsplaner 1707— 09 sympatiserade L avgjort med Carlson o reagerade mot den "fältherregloria", som Stille enligt hans mening var i färd med att ge Karl XII (DN 8 sept 13). Under hand ändrades emellertid L:s attityd, o när han 1 aug 26 i en artikel i DN gav en sammanfattande översikt av den karolinska forskningens läge, konstaterade han, att skilda uppfattningar visserligen alltjämt rådde om Karl XILs personlighet o avsikter men att forskningen på väsentliga punkter kunnat bringa klarhet i problemen o ofta förmått korrigera tidigare åsikter o invanda föreställningar. — L:s gärning i det offentliga livet var skolmannens. Han författade en lärobok i statskunskap för de högre klasserna men deltog annars föga i den pedagogiska debatten.

Författare

Sven Grauers



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Ms efter L i KB. Stor saml brev från L till lektor O Sjöfors i Växjö landsbibi. Brev från L bl a i RA (till C Hallendorff) o UUB (till O Alin).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Sveriges deltagande i den väpnade neutraliteten 1800—1801. Akad afh. Lund 1888. 140 s. — Studier i den nyaste Na-poléonsliteraturen (Redogörelse för högre allmänna läroverket i Helsingborg läsåret 1888 —89, Gbg 1889, 4:o, s I—XXXII). — Tai-nes uppfattning af staten (Ur dagens krönika, årg 10, 1890, Sthlm, s 626—634). — Halland vid midten af det 17:e århundradet. Strödda bidrag till Hallands historia efter freden vid Brömsebro. Halmstad 1891. 94 s, 7 bil. — Grefve Karl Gyllenborg i London 1715 —17. Ett bidrag till Sveriges yttre politik, under Karl XII:s sista regeringsår. D 1—2. Gbg 1891—92. 30, 33 s. — Några bilder ur Sveriges inre tillstånd under Karl XII. Sthlm 1898. 36 s. (Studentföreningen Verdandis småskrifter, 69.) 2. uppl 1907. 44 s. — Svensk statskunskap i sammandrag för skolans högre klasser. Sthlm 1900. 55 s. 2. genomsedda uppl 1908. 60 s. — Karlskrona (Sverige. Geografisk, topografisk, statistisk beskrifning . . . utg av A Kempe, d 1, Sthlm (tr Upps) 19[04—] 08, s 718—735). — Kristianopel [anon] (ibid, s 754—757). — [Hallands läns] Historia [sign] (ibid, s 831 f). — Halmstad (ibid, s 833—841; tills med A Kempe o V Larsson). — Laholm (ibid, s 856—858; tills med A Kempe). — Varberg (ibid, s 907—910; tills med A Kempe). — Ett gammalt handelshus 1829—1912. Karlskrona 1912. (24) s. [Sign.] — Karlskrona (STFÅ 1913, Sthlm, s 14— 33). — Vår flotta under det stora nordiska kriget. Några anmärkningar (TiS, årg 89, 1926, Karlskrona, s 57—66). — Flottoperationerna i södra Östersjön år 1712. En replik till kommendör G. Unger (ibid, s 191—195). — När Karlskrona hotades av fientliga flottor och härar (Blekinge-bygder, årg 4, 1926, Karlskrona, s 91—102). — Till frågan om Blekinges politiska ställning i äldre tider (Blekinge hembygdsförbunds årsbok, årg 5, 1927, d 1, Karlskrona, s 3—15). — Karl XII och generalmajor Anders Lagercrona (HT, årg 50, 1930, Sthlm 19 [30—] 31, s 362—368). — Bidrag i dagspressen.

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljhandl:ar 6 sept 1901, nr 18, RA; Handhar rör tillsättandet av en professur i hist o statskunsk 1895 (F II: l),GU:s arkiviGLA.

Y Dahl, LärarM 1922 (1923); H Hjärne, Karl XII. En uppgift för sv häfdaforskn (Vintergatan, Sv förf:fören:s årsskr 1897); Redogör för h a l i Karlskrona, läsåret 1923— 24 o 1924—25 (1924—1925); M S [andegren] , rec av H L :s avh Sveriges deltagande i den väpnade neutraliteten 1800—1801 (HT 1894).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
E G Hugo Larsson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11042, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Grauers), hämtad 2019-01-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11042
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
E G Hugo Larsson, urn:sbl:11042, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Grauers), hämtad 2019-01-23.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se