Meriter

Larsson, Joel, f 10 dec 1895 i Jumkil, Upps, d 12 okt 1970 i Gbg, Domk. Föräldrar: lantbrukaren Johan L o Edla Matilda Thörnlund. Studentex vid h a l i Uppsala 25 maj 14, elev vid KTH 7 sept 14, avgångsex från dess fackavd för bergsvetenskap 31 maj 20, anställd vid ab Mangano-Silicium, Trollhättan, 20, driftsing:assistent vid Sthlms gasverk 21—22, övering:assistent vid Jernkontoret 22—23, anställd vid ab Sv kullagerfabrikens (SKF) laboratorium, Gbg, 23—25, laboratoriechef vid SKF-företaget Hofors bruk, Gävle, 25—29, övering där 30—37, disponent 37—48, fullm i handelskammaren i Gävle 39—43, i Jernkontoret 41—59, v VD för SKF i Gbg 41, VD där 53—61, led av styr från 53, v ordf från 61, led av styr för Metallografiska inst 43—54, ordf i styr för Mossgruvornas gruvab, Högforsbruk, 44—55, led av styr för Norrbottens järnverks ab, Luleå, 44, för Järnbruksförb, Sthlm, 44—53, för Bruksindustrifören, Sthlm, 44—59, för Krångede ab, Sthlm, 44—59, för Norbergs gruvab 44—57, för ab Pripp & Lyckholm 47—65, för Skogssällsk i Gbg från 47, ordf där 55—56 o v ordf från 56, v ordf i styr för Sveriges verkstadsfören:s västra krets 48—53, ordf där 53—67, led av dess överstyr 50—53, dess ordf 53— 55, v ordf i SAF 51—55, led av styr för Bolidens gruv ab 51—67, för Sveriges allm ex-portfören 55—59, för ESAB 59—68, för Stora Kopparbergs bergslags ab, Falun, 63— 67, Eriksbergs mek verkstads ab, Gbg, 63— 67, Kohlswa järnverks ab från 63, ordf där från 67, led av styr för Rederi ab Sv Lloyd, Gbg, 63—67, ordf i styr för Ekman & co ab 63—65, led av styr för ab Volvo, Gbg, 64. — LIVA 57.

G 15 april 22 i Frötuna, Sth, m Anna Ingeborg (Bojan) Enblom, f 3 dec 98 i Östervåla, Vm, dtr till kontraktsprosten Nils Harald E o Valborg Lindahl.

Biografi

Ett par år efter sin bergsingenjörsex kom L i närmare kontakt med ab Sv kullagerfabriken (SKF), där han skulle komma att verka hela sitt liv. Han fick för Jernkontorets räkning i uppdrag att arbeta med jubileumsutställningen i Gbg 1923, där SKF:s produkter blev mycket uppmärksammade. S å anställdes han som metallurg vid SKF:s laboratorium o härdverk i Gbg, där under rådande lågkonjunktur en intensiv forskning bedrevs i nära samarbete med företagets eget järnverk i Hofors. Man arbetade med metallurgiska problem för jämnare o högre kvalitet o för bättre bearbetningsmetoder av kullagerstålet. Efter två år flyttade L till Hofors som laboratoriechef. När konjunkturuppgången kom, kunde Hofors producera stål med avsevärt bättre egenskaper. L prövade också den s k Wibergmetoden för tillverkning av järnsvamp, ett utmärkt material vid framställningen av kvalitetsstål. Från 27 samarbetade Hofors med andra ledande stålverk för finansiering o utveckling av metoden.

L:s blick för det väsentliga o förmåga att analysera skiftande problem jämte naturliga ledaregenskaper förde honom snabbt fram till allt högre poster inom SKF. 30 blev han överingenjör o platschef vid Hofors o sju år senare bruksdisponent. Under hans ledning skedde genomgripande förändringar: 33 infördes artificiell torkning av träkolen, varigenom kolåtgången minskade, 35 tillkom ett modernt magnetiskt anrikningsverk, exceptionellt billigt i drift, o 37, då Krångede nya kraftstation öppnats, färdigställdes 2 elektriska ljusbågsugnar, varvid ett s k dup-lexförfarande lanserades. 38 var valsverkets alla nyanläggningar igång, en elektrohytta invigdes o all slig biltransporterades. Då utbyggnadsprogrammet 39 genomförts, var Hofors Sveriges största o världens förnämsta specialverk för kullagerstål, o produktionen hade mer än fördubblats sedan 30. Genom L:s rationaliseringar hade antalet arbetare endast ökat från c:a 1 800 till c:a 2 000. Driften förbilligades också genom standardisering, o Hofors-stålet blev ett utomordentligt vapen i SKF:s kamp om marknaderna. 41 utsågs L till vice VD för hela SKF-koncernen o flyttade till Gbg men förblev bruksdisponent till 48 o handlade frågor rörande Hofors i SKF:s direktion. Den stora kullagerfabriken i Gbg hade c:a 4 000 arbetare. Under 40- o början av 50-talen ägnade L sig åt verkstädernas modernisering, samtidigt som han arbetade med organisationsproblem o under VD Harald Hambergs (bd 18) sista år med allmänna bolagsfrågor. L efterträdde 53 Hamberg som VD o styrelseledamot. 1 april 57 förvärvade SKF Hellefors järnverk, omfattande järnsvamp-, martin- o elektrostålverk, varmvalsverk m m, o en betydande upprustning igångsattes genast under L:s personliga ledning.

Med stor skicklighet ledde L den världsomspännande o starkt decentraliserade koncernen med en årsomsättning på över 1 000 milj kr, varav c:a 78 % föll på exporten. Då han avgick som VD, omfattade SKF-koncernen 33 fabriker o c:a 300 försäljningskontor i över 60 länder. L fortsatte som styrelsens v ordf (ordf Jacob Wallenberg) från 61 till sin bortgång att verka för SKF:s utveckling.

Författare

Rune Kjellander

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Källor o litt: BachCl; Handelns o industrins män (1939); SMoK; B Steckzén, Hofors bruks hist (1957); dens, SKF. Sv kullagerfabriken. En sv exportindustris hist 1907— 1957 (1957); Sv industrikal; ab Sv kullagerfabriken, Gbg (E v Gegerfelt, Sv storföretag, 1, 1945); SvTeknF; J Wallenberg, J L t (JKA 1970). — Nekr i SvD 14 okt 1970 o i Dödsrunor utg äv Sancte Örjens gille, 30, 1970—71.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Joel Larsson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11044, Svenskt biografiskt lexikon (art av Rune Kjellander), hämtad 2024-04-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11044
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Joel Larsson, urn:sbl:11044, Svenskt biografiskt lexikon (art av Rune Kjellander), hämtad 2024-04-18.