Leijonbergh, släkt



Band 22 (1977-1979), sida 456.

Biografi

Leijonbergh (Leijonberg), släkt, härstammande från gästgivaren (Söderköpings stads arkiv) Albrecht Barchman (d omkr 1612), som svor borgared i Söderköping 1587 o i äktenskap (Söderköpings stads arkiv) med en syster till Peter Grönenberg (bd 17) var far till rådmannen Jacob Barchman (d 1669) i Sthlm.

Dennes son Johan Barkman (1625—91) blev student i Uppsala 1638 o deltog 1647 som kanslibetjänt i Erik Gyllenstiernas (bd 17, s 591) beskickning till Moskva. Därefter tjänstgjorde han i Johan Adler Salvius kansli vid westfaliska fredskongressen 1648 o hos residenten Peter Spiring, adlad Silfvercrona, i Haag (Forssell) samt 1651 i M Pal-bitzkis beskickning till Spanien (Biographica), varefter han en tid vistades hos Erik Oxenstierna (Forssell). 1653 följde Barkman som sekreterare I Lagerfeldt till England (s 104), o denne lät därefter B Whitelocke disponera honom under sin resa till Sverige, men Whitelocke misstänkte honom för att vara spion o var missnöjd med hans svaghet för alkohol. 1655 blev han B Bonells efterträdare som sv kommissarie i England, dit han s å medföljde Krister Bondes (bd 5) ambassad. I aug 1658 kom Barkman till Karl X Gustav på Själland med budskap från Cromwell. Han blev nu adlad med namnet L och sändes inom kort tillbaka till England för att klargöra anledningen till konungens förnyade angrepp mot Danmark o anhålla om engelsk flotthjälp. 1659 följde han den engelska flottan till Öresund. L befordrades till resident i England i samband med sitt deltagande i Nils Brahes (bd 5) ambassad dit 1661, till e o envoyé där 1672 0 till hovråd 1674 samt blev engelsk baronet, 1667 medlem av Royal Society o 1687 sv friherre. Han kvarstannade till sin död i London, där han kom att representera Sverige längre än någon annan vare sig förr eller senare. Om L:s verksamhet där 1655— 91 vittnar ej mindre än 85 vol koncept, registratur o brev, det största beskickningsarkivet i RA:s serie Anglica, o handlingar även i engelska arkiv, bl a en registraturvolym för 1668 i British Museum (felattribuerad SBL 11, s 333; jfr A guide). Rester av hans arkiv finns även i L:ska samken i RA o i E 545 a, UUB. L:s första hustru var dtr till ärkebiskop Laurentius Paulinus Gothus (s 369), varigenom han var svåger till diplomaten L Cantersten (bd 7) o kanslirådet o generalguvernören J Oliwekrans. I sitt engelska andra äktenskap hade L en styvdtr, som blev gift med hans efterträdare Christoffer Leijoncrona (s 461). Någon son efterlämnade han ej, varför hans friherrliga släktgren utdog med honom själv. Systerson till L var den engelske parlamentsledamoten Jacob Banks (bd 2).

Namnet kom att fortleva ytterligare drygt tre kvarts sekel genom att hans bror inspektorn över stora sjötullarna o licenterna i Finland Didrik Barchmann (1628— 92) adlades med namnet Leijonberg 1675. I äktenskap med en syster till sedermera generallöjtnanten Axel Gyllenkrok (bd 17) var han far till Johan Leijonberg (d 1767), som efter deltagande i Karl XII:s danska, ryska o polska fälttåg blev tillfångatagen vid Perevolotjna 1709, fördes till Kazan o kom hem först 1722, varvid han fick överstelöjtnants karaktär.

Johan L:s o Didrik Leijonbergs bror sekreteraren vid guvemementsstaten i Pommern Anders Barckman (d 1719) adlades 1673 med namnet Leijonclo. Han var 1684 —1709 sv envoyé i Danmark. Under denna period inföll den danska diplomatiska offensiv, som tog sin början 1697 o som troligen föranleddes av Karl XI :s död. Nu aktualiserades de gamla tankarna på revansch mot Sverige genom förbund med Ryssland. L hade svårt att skaffa pålitliga informationer om de rysk-danska förhandlingarna. Det har sagts att L genomgående var dåligt underrättad o att han "tydligen endast uppsnappat en ringa bråkdel av vad som tilldrog sig bakom kulisserna" (Grauers, s 156 f). Han var barnlös i sitt äktenskap med en dtr till Hans Hansson Leffeler (s 422).

Ytterligare en bror var Jacob Barchman (1633—96), som var aktuarie i kommerskollegium 1657—59, provinsialtullinspektor i Skåne o Blekinge från 1660 o därjämte i Halland från 1666 samt sv kommissarie i Helsingör från 1680 o där efterträddes av sin son Peter Barchman (d 1733).

Utan påvisbart samband med ovan redovisade släkt var inspektören över landtullarna i Finland Tomas Tomasson (d 1677), som redan 1654 adlats med namnet Leyonberg men dog barnlös.

Författare

 



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

o litt: Allmänt: G Bergström, Stora & lilla tullen i Skåne, Halland o Blekinge samt på Gotland 1658—1765 (stencil 1958), s 20; R Björkman, Det nya Jönköping (Jönköpings stads hist, 3, 1919), s 66; Örnberg, 5 (1889), s 173. Albrecht Barchman: Östergötlands handl 1611: 14 B, f 55v, Älvsborgs lösen 1613, vol 72: häfte VI, f 10, RA; G L v Schantz genealogier, RHA; Söderköpings stads arkiv A I a 3: 1587, f 34, o 1588, f 84 v, A I a 5: 6 juli 1613, A I b 1: 14 febr 1598 o 27 april 1605, VLA: Söderköpings dom- o tankebok 1608, Göta hovrätts arkiv, Jönköping. Jacob Barchman d ä: Likv 92—93: 22, F de Brun, Holmiana et alia, 5:2 (dupl maskinskr 1924), s 604, RA; STb 17 juni 1622, SSA; D Hj T Börjeson, Sthlms segelsjöfart (1932); C-F Corin, Självstyre o k maktpolitik inom Sthlms stadsförvaltning 1668—97 (1958), särsk s 579; E Hildebrand, Riddarholmen (Utredn:ar rör statens mark o tomter i Sthlm, 1, 1910), s 18, 20; E Lyberg, Från Järntorget till Kopparberget (1949); StRR. Johan L: Biographica, Friherrebrev, vol 2, Adelsbrev, vol 7, Muscovitica, vol 38: Förteckn oppå legationens suite, Likv 24: 18, E 1477—78 (brev till M G De la Gardie), Mssaml, vol 29 (Christer Bondes dagbok 1654—58): 16 okt 1655, 28 juni, 25 juli samt 10 o 12 sept 1656, RA; A guide to the materials for Swedish historical research in Great Britain (1958); Biograph lexicon öfver namnkunnige svenska män, 20 (1852), s 167; Ca-lendar of state papers. Domestic series 1656—¦ 57 (1883); d:o 1664—65 (1863); d:o 1666— 67 (1864); C M G[arlander], Var Peter Julius Coijet riddare af Strumpebandsorden? (PHT 1901); J L Carlbom, Sverige o England 1655-aug 1657 (1900), s 150; dens, Karl X Gustav (1910); G W Carlson, Antecknar rör sv kyrkan i London (1852); B Fahlborg, Ett blad ur den sv handelsflottans hist (HT 1923), s 229 f; dens, Sveriges yttre politik 1660—64 (1932); dens, d:o 1664—68, 1—2 (1949); dens, d:o 1668—72, 1—2 (1961); A Forssell, En högkonjunktur som kom bort. Londons brand år 1666 o resi-denten L:s affärsspekulationer (Tor E J:son Broström 1895 6/6 1955.Festskri955),särsk s 60 ff; Frälseg, 2:2 (1935); Förteckn öfver i RA förvarade Ministeriella handhar, 13. An-glica (MRA 5, 1901), s 292 ff; T Gihl, Sverige o västmakterna under Karl X Gustafs andra krig med Danmark (1913), s 63, 77, 82; R Hoffstedt, Sveriges utrikespolitik under krigsåren 1675—79 (1943); C V Jacobowsky, Sv studenter i Oxford ca 1620—1740 (PHT 1927); G Jones, The diplomatic relations be-tween Cromwell and Charles X Gustavus of Sweden (1897), s 74; E Mountagu, Journal . . . 1659—65 (1929); A Munthe, Utrikesförvaltningen 1648—1720 (Den sv utrikesförvaltningens hist, 1935); B Oden, Karl X Gustav o det andra danska kriget (Sc 1961), s 98; S v Pufendorf, Sju böcker om konung Carl X Gustafs bragder (1915), s 557; Re-pertorium der diplomatischen Vertreter aller Länder seit dem Westfälischen Frieden, 1 (1936); K-E Rudelius, Sveriges utrikespolitik 1681—84 (1942); S Rydberg. Sv studieresor till England under frihetstiden (1951); Schle-gel o Klingspor; E Seaton, Literary Relations of England and Scandinavia in the Seven-teenth Century (1935); K Setterwall, Förteckning öfver Acta Svecica i "A collection of the state papers of John Thurloe" (bilaga till HT 1890), s 10, 17 f; SMoK; A Stille, Studier över Bengt Oxenstiernas politiska system o Sveriges förbindelser med Danmark o Hol-stein-Gottorp 1689—92 (1947); B White-locke, Dag-bok öfver dess ambassade til Sverige åren 1653 o 1654 (1777), s 255 ff; G Witt-rock, Karl XI :s förmyndares finanspolitik . . . 1661—67 (1914), s 321—24, 406, 408, 416 f; dens, d:o ... 1668—72 (1917), s 272, 345. Didrik Leijonberg: RR maj—juli 1675, f 199v—202, Likv 29: 1 o 97:2, RA; J Kle-berg, Kammarkollegium 1634—1718 (1957). Johan Leijonberg: Lewenhaupt. Anders Lei-jonclo: RR jan—mars 1673,f 417 ff, Likv 25: 18, Danica, vol 103—125, RA; C F Allén, Bidrag til Danmarks Historie under Christian V samlede fra udenlandske Arkiver, 7. Sv:e Relationer 1679—99 (Danske Saml:er for Historie, Topografi, Personal- og Literatur-historie, 2:5—6, 1876—79); H Almquist, Ryska fångar i Sverige o sv:a i Ryssland 1700—09, 1 (KFÅ 1942), s 129; F F o E Carlson, Sveriges hist under konungarne af pfalziska huset, 5 (1879), s 15, 6 (1881), s 23, 28, 134, 8 (1910), s 350, 385; Corin, a a; Danmark-Norges Traktater, 8—11 (1930— 49); S Grauers, Arvid Bernhard Horn, 1 (1920), s 156 f; C Hallendorff, Bidrag till det stora nordiska krigets förhist (1897), s 18— 30, 37, 48, 61, 69, 71 f, 81, 104, 142 f; Kommerskoll; Munthe, a a; E Olmer, Kristian V:s överfall på Holstein-Gottorp vid Karl XI :s död (HT 1898), s 4—7, 10 f, 18, 20 f, 32 f. 35, 40; dens, Konflikten mellan Danmark o Holstein-Gottorp 1695—1700 (1898), s 6, 15, 30 f, 33, 106, 125, 127, 140, 181 f, 202 f; Repertorium der diplomatischen Vertreter al-ler Länder seit dem Westfälischen Frieden, 1 (1936); J Rosén, Skånska privilegie- o reduktionsfrågor 1658—86 (1944); dens, 1697— 1721 (Den sv utrikespolitikens hist, 2: 1, 1952); Rudelius, a a; A Stille, Studier öfver Danmarks politik under Karl XII:s polska krig (1889), s 11, 15, 62 f, 65; Å Stille, a a; J Thyrén, Den första väpnade neutraliteten (LUÅ 21: 2: 5 o 22: 1:4, 1885—87), s 19, 34, 77, 80, 104, 132—39, 153. Jacob Barchman d y: Danica, vol 431—435, RA; G Bergström, Tullförvaltare i Malmö 1658—1900 (Malmö fornminnesfören, Å 1961); O Bjurling, Specialtulltaxan för Skåne av år 1669 (Sc 1940), s 110 ff, 116; Corin, a a; Kleberg, a a; Kommerskoll; A Åberg, Rutger von Ascheberg o tillkomsten av den karolinska armén (KFÅ 1951), s 180. Peter Barchman: Biographica, Danica, vol 436—439, RA; Gbgs eskader o örlogsstation 1523—1870 (1949); Kleberg, a a; Kommerskoll. Tomas Tomasson Leyon- berg: Adelsbrev, vol 6, RA. — B Maria Aurora Königsmarck (1913).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Leijonbergh, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11148, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2021-11-28.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11148
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Leijonbergh, släkt, urn:sbl:11148, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2021-11-28.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se