Torsten R Lenk

Född:1890-08-29 – Varnums församling, Värmlands län
Död:1957-12-13 – Oscars församling, Stockholms län

Vapenhistoriker


Band 22 (1977-1979), sida 543.

Meriter

Lenk, Torsten Rickard, f 29 aug 1890 i Varnum, Värml, d 13 dec 1957 i Sthlm, Osc. Föräldrar: folkskollär Fredrik Nilsson o Ida Eriksson. Mogenhetsex vid h a l i Karlstad vt 09, inskr vid UU ht 09, FK där 29 maj 15, FM där 29 maj 18, tjänstg vid NordM 15 sept 18, förest för den hist hantverksavd vid jubileumsutställn i Gbg 19—23, även för allmogeavd där 20—23, amanuens vid Livrustkammaren 5 dec 23 (tilltr 1 jan 24)—44, led av styr för fören Pietas från 32, inskr vid StH ht 33, FL där 30 maj 34, museal rådgivare vid Sjöhist mus 35—38, disp vid StH 22 maj 39, FD där 30 maj 39, förest för Livrustkammaren 12 aug (tilltr 1 sept) 44—1 sept 57.

G 1) 9 okt 26 (—30) i Helsingör m Vibeke Claudius Larsen, f 28 okt 03 där, d 29 dec 31 i Sthlm, Hedv El, dtr till läkaren Sophus Claudius L o Clara Caroline Elliotta Boesen; 2) 18 mars 45 i Sthlm, Ad Fredr, m sjuksköterskan Elvy Idalia Elisabeth Åkerberg, f 2 okt 05 där, Kat, dtr till skorstensfejaren Karl Ture Hjalmar Å o Julia Idalia Christiansson.

Biografi

Under de första åren efter magisterexamen 1918 ägnade sig Torsten L åt studier i nordisk etnologi o deltog i de undersökningar som Sigurd Erixon ledde vid Nordiska museet. Därefter medverkade han i förberedelserna till den stora gbgsutställningen 23 o kom att leda insamlingen av föremål till dess hantverksavdelning. Denna första insats på museibanan ledde till en amanuenstjänst vid Livrustkammaren 24, där han verkade till sin pensionering 57, alltsedan 44 som institutionens chef.

Som museiman upprätthöll L sin företrädare Rudolf Cederströms stränga krav på dokumentation o källkritik, o för föremålens del på klara proveniensuppgifter o äkthet. Samtidigt som han 29 utgav den första i egentlig mening populära vägledningen över institutionen, inledde han sina forskningar om eldhandvapen. Under andra världskriget deltog han i olika samarbetsorgan museerna emellan för skydd o evakuering av samlingarna. Efter krigsslutet ledde han nyuppställningen av samlingarna. Som museiman var han också intresserad av konserveringsproblem, särskilt ifråga om textilier.

Som vapenhistoriker är L känd genom sitt stora verk om flintlåset (drsavh) 39. Redan innan det blev översatt, till engelska 67 o till tyska 75, vann det internationellt erkännande o placerade honom bland vapenforskningens elit. L:s metodik var att låta dokumenten tala. På grundval av uppgifter i räkenskaper o inventarieförteckningar samt förlageteckningar ordnades det bevarade föremålsmaterialet, de gamla rustkamrarnas bössor o pistoler, till kronologiskt o typologiskt fast avgränsade grupper. Mästarnamn o verkstadstraditioner växte fram, när signaturer o datering konfronterades med arkivens uppgifter. Med L:s intresse för det typografiska o för reproduktionstekniken blev också verkets yttre form imponerande. Han publicerade också flera värdefulla undersökningar på heraldikens o textilkonstens områden. Som chef för en institution av gammalt historiskt ursprung kunde L lätt förledas till vissa retoriska överslag både i skrift o personlig framtoning, men hans betydelse för Livrustkammarens status o utveckling är odiskutabel.

Författare

Åke Meyerson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Anteckn:ar o ritn:ar rör byar i Halland o Bohuslän i NordM. 68 brev till Rudolf Ce-derström i RA,

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Västergötlands materiella kultur. Bebyggelse och hantverk (STFÅ 1924, Sthlm, s 54—71). — Faktaverktygen i hattmakareyrket (Från Nordiska museets samlingar. Bilder och studier tillägnade Gustaf Upmark Sthlm 1925, fol, s 56 f). —

Värmlands vapen (STFÅ 1928, s 293—297). — Kort sammanfattad vägledning för besökande i Livrustkammaren och därmed förenade samlingar. På uppdrag utarb. [Omsl:] Livrustkammaren. Sthlm 1929. 112 s, 1 pl. 2. uppl 1931. 118 s, 1 pl. 3. uppl 1935. 114 s, 1 pl. [Tills med H Seitz.] 4. uppl 1937. [Tills med Ff Seitz o Å Meyerson.] — Hur svenskarna bygga och bo. Sthlm 1929. 44 s. [Förf ang som T Lenck.] (Text till STF:s skioptikon-bilder . . . , 2.) — The Royal armoury (Kungl. livrustkammaren) (Sweden, a guide for tourists, Sthlm 1929, s 368—382; även sep, 15 s). — Stora daldansen och dess vapen (Svenska kulturbilder, bd 1, Sthlm 1929, s 107—120; [ny tr] 1932—35). — Garnityr (ibid, s 217—238; [ny tr] 1932—35). — Skalltyg och jaktspjut (ibid, 3, 1930, s 115— 130, 1 pl; [ny tr] 1933). — Karolinernas fälttecken (ibid, s 203—220; [ny tr] 1933). — Karl XV:s jaktutstyrsel (Svenska jägarför-bundets tidskrift, årg 69, 1931, Upps, s 220— 222). — De kungliga dräkterna vid Gustaf III:s kröning (Gustavianskt. Studier . . . tillägnade Sigurd Wallin . . . , Sthlm 1932, s 25 —42, 4 pl-bl). — De äldsta flintlåsen och deras dekorationer (Konsthistorisk tidskrift, årg 3, 1934, Sthlm, 4:o, s 121—139). — Två bössor av Thuraine et Le Hollandois i Töj-husmuseet (Vaabenhistoriske Aarboger, Bd 1, Khvn [1934—36], s 13—24). — Flintlåstillverkningens införande i Sverige. Personhistoriska bidrag (Rig, årg 18, 1935, Sthlm, s 135—164). — Göteborgs borgerskaps infanterifanor (Göteborgs museum. Årstryck 1937, Gbg, 4:o, s 153—164). — Flintlåstillverkningens införande i Sverige. Armémodellerna (KFÅ 1937, Sthlm, s 202—241; även sep, Sthlm 1936, 44 s). — Hammerless (Sv jägar-förb:s tidskr, 75, 1937, s 268—272). — Den förgyllda bössan (Gustav Vasa minnen, Sthlm 1938, 4:o, s 135—141); — En röd fana (ibid, s 213—216). — Flintlåset, dess uppkomst och utveckling. [Akad avh StH.] Sthlm 1939. 4:o. 188 s, 68 pl-bl. Bibliofiluppl så. 189 s, 1 portr, 134 pl. — Notiser kring flintlåsvapen i Kulturen (Kulturen 1938, Lund 1939, s 118 —135). — Svenska hjullåsbössor från 1700-talet (Rig, 22, 1939, s 212—218). — Var- hakeproblemet (Svenska vapenhistoriska sällskapets årsskrift, [årg 6,] 1940—1941, Sthlm 1941, s 46—54). — Arméns officerares gåva till Magnus Brahe 1840 (ibid, 1942—1943, tr 1943, s 38—42). — Linnés nordstjärneorden (SLSA, årg 25, 1942, Upps, s 66—69, 1 pl). ¦—¦ Svenska flaggans uppkomst och äldsta historia (Svenska flottans historia, d 2, Malmö 1943, 4:o, s 476—489, 3 pl-bl). — Svenska flaggan efter 1700 (ibid, s 529— 538, 3 pl-bl). — Greve Gustav Gabrielssons gåva till Karl XI (Oxenstiernaminnen i Liv-rustkammaren. En festskrift till grevinnan Siri Oxenstierna af Korsholm och Wasa 19 21/9 43, Sthlm 1943, s 43—51; även publ som Liv-rustkammaren, bd 3, 1943, h 1/4). — Juve-nalmärket (Juvenalisk årsbok 1942-—1943, Upps (tr Sthlm) 1943, s 47—49; även sep, (3) s). — Rudolf Cederström in memoriam (Livrustkammaren, bd 3, h 7/8, Sthlm 1944, s 1—14, 1 portr; även i separatutg, Rudolf Cederström in memoriam, så, s 1—14, 1 portr). — Om slagsvärdet som maktsymbol (Sv vapenhist sällsk årsskr, [9,] 1944-— 1946, tr 1946, s 40—54). — Signerade svenska bösstockar (ibid, 10, 1947—1948, tr 1948, s 67—75). — Förord (Historiska bilder, d 1, Sthlm 1948, 4:o, s 9—11). — Vasarna och eldvapnen (ibid, s 127—148). — Rikssymbolerna (ibid, s 213—232, 2 pl). — Förord (ibid, 2, 1949, s 7—10). — Flaggan, landets symbol (ibid, s 112—140). — En storpolitisk gåva (ibid, s 213—235). — Den svenska flaggans historia. En orientering. [Rubr.] Sthlm 1949. 7 s. — Le cabinet royal des armes (Kungl. livrustkammaren) (Revue internationale d'histoire militaire, Til, 1949, Paris, s 107—114, 4 pl-bl). — Svindersviks-flaggan (Fataburen, 1951, Sthlm, s 111— 118). — Förord (Hist bilder, 3, 1951, s 9— 12). — Nationella dräkten (ibid, s 105—146, 1 pl). — Nordiska snapplåsvapen. En orientering (Svenska vapenhistoriska sällskapets skrifter, N S, d 2, Sthlm 1952, s 15—45). — Vapnen i Linköpings stiftsbiblioteks raritetskabinett (Linköpings biblioteks handlingar, N S, 4: 3, Linköping 1953, s 110—122, 3 pl-bl). — Vasagraven i Uppsala domkyrka. Historiska, konst- och kulturhistoriska samt medicinska och antropologiska undersökningar . . . under red av Martin Olsson. D t—-2. Sthlm 1956. 257 s, 96 pl-bl. [Tills med M Olsson, E Bergman o B Ingelmark.] — Bidrag i Livrustkammaren, bd 1—4, 6—-7, Sthlm 1940—56. — Förklarande text tills med C Hernmark m fl till Ur Nationalmusei hand-teckningssamling, 5: Kunglig prakt från barock till rokoko . . ., Sthlm (tr Lund & Malmö) 1948. — Sammanställt pl 10—14 i Sv vapenhist sällsk årsskr, [årg 1,] 1927— 1928, tr 1928. — Bidrag i STF. Svenska turistföreningens tidning, årg 2—3, 1934— 1935, 9, 1941, Sthlm, 4:o.

Redigerat: Vapen och dräkter på svenska gravstenar från äldre Vasatiden. Avbildningar tillägnade Rudolf Gederstiöin på lians femtio-årsdag . . . , Sthlm 1926, 4:o, (113) s, 48 pl; Finlandica i Livrustkammaren. Ett urval bilder med text, [omsl:] Suomen muistoja, Sthlm 1934, 64 s; Livrustkammaren bd 1—6, 1937—1954, Sthlm 1937—55; Historiska bilder. Studier kring vårt lands minnen i Livrustkammaren och andra samlingar, d 3, Sthlm 1951, 4:o, 524 s (tills med S Kraft o H Seitz).

Källor och litteratur

Källor o litt: B Hellner, T L in memoriam (Livrustkammaren 8: 1, 1958); A Hoff, To sv våbenhistorikere (Vaabenhistoriske Aar-boger, 10, 1959—61); H Seitz, nekr över L (DN 15 dec 1957).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Torsten R Lenk, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11222, Svenskt biografiskt lexikon (art av Åke Meyerson), hämtad 2019-09-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11222
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Torsten R Lenk, urn:sbl:11222, Svenskt biografiskt lexikon (art av Åke Meyerson), hämtad 2019-09-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se