Anders Lidstrand

Född:1703-11-03 – Lidköpings församling, Skaraborgs län
Död:1779-02-16 – Stora Malms församling, Södermanlands län (På Ericsberg)

Fältväbel


Band 22 (1977-1979), sida 731.

Meriter

Lidstrand, Anders, f 3 nov 1703 i Lidköping, d 16 febr 1779 på Ericsberg, Stora Malm, Söd. Föräldrar: fällberedaren Johan Jacobsson Lidbeck o Elsa Larsdtr. Kom i krigstjänst 14 nov 23, korpral vid Svea livg 6 juli 27, rustmästare 12 maj 28, furir 5 april 29, fältväbel 24 okt 31, avsked från reg 1 febr 36, livdrabant 12 jan 36, avsked från livdrabantkåren dec 39, löjtn vid ett franskt husarreg, förvaltare på Ericsberg från 39. — Ogift.

Biografi

L förvärvade, då han några år bodde hos sin äldste halvbror häradsskrivaren Håkan Lidbeck, grundliga kunskaper i skrivning o räkning o visade från tidiga år håg för studier. Han ville gå den lärda vägen, o då far o bröder nekade honom hjälp, bröt han för lång tid alla förbindelser med sina anhöriga, tog ett nytt släktnamn o värvning vid Livgardet till fot. Vid regementet fick han anseende som god trupputbildare o skicklig expeditionskarl. Han uppmärksammades av Fredrik I för sitt ståtliga utseende, vilket skall ha hjälpt honom att tämligen snabbt nå högsta underofficersgraden o att senare avancera till livdrabant.

1732 blev L vän med den rike David Hildebrand (bd 19, s 35 f), som något år var fänrik vid gardet. Efter stora nordiska kriget var högre officersbefattningar svåra att nå, o Hildebrand gick i fransk tjänst, där han under polska tronföljdskriget blev kapten. Efter något år följdes han av L, som befordrades till löjtnant vid ett franskt husarregemente o deltog i tre fälttåg vid Rhen o i Lombardiet. 37 återvände båda till Sverige. Under de närmaste åren hade L tjänst som livdrabant o Hildebrand som ryttmästare vid Västgöta regemente. 39, när Hildebrand ärvde sin mor, lämnade de två vännerna militärtjänsten. L anställdes som förvaltare av den hildebrandska förmögenheten o placerades på godset Ericsberg i Stora Malm. Han tycks ha fått i det närmaste obegränsade fullmakter att handha rikedomarna, medan Hildebrand ägnade sig åt resor, sällskapsliv, långvariga processer o i viss utsträckning åt riksdagsintriger. När han var i Sverige bodde han huvudsakligen i Sthlm o på sitt gods Håtunaholm i Uppland.

L samlade o ordnade Ericsberg till ett stort sammanhängande helt genom att förvärva skatte- o frälsehemman, säterier o kvarnar i Stora Malm o kringliggande socknar. Han byggde sågverk o kvarnar, anlade vägar o broar, o 49 tog han upp driften vid det på 1680-talet nedlagda Forssjö bruk, som nu fick ett gott namn både för sitt tackjärn o för manufakturer som svartplåt o spik. L var hård i affärer o enligt vad traditionen berättar en sträng husbonde. Han lånade ut stora penningsummor o när låntagarna råkade i svårigheter lades ofta deras egendomar för gott köp till Ericsbergs domäner. Till dessa fördes också genom affärstransaktioner bl a godskomplexet Fållnäs i Sorunda, egendomar i Finland o fastigheter i Sthlm. Vid sockenstämmor i Stora Malm, där L genom fullmakter hade egen majoritet — han deltog i de flesta under åren 40—77 — var han snål vid anslag till präst, kyrka o fattighjon. När man 42 i en grav funnit en guldkedja som prästen ansåg vara kyrkans egendom, framhöll L, att halva värdet rätteligen borde tillfalla ryttmästaren, eftersom kyrkogården låg på hans ägor. Helt glömde förvaltaren inte bort sig själv. Han blev ägare till ett stort mot reverser utlånat kapital o till lantegendomar i Ösmo, Sorunda o Högsta. Han var en driftig jordbrukare, som genom nya metoder väsentligt ökade spannmålsskördarna o samtidigt lät djuruppfödning spela en större roll än den dittills haft vid Södermanlands storbruk. Under hans tid nyodlades 100 har på Ericsberg, han lät bygga ett vattenkraftsdrivet tröskverk o godset blev en av landets största ulleverantörer.

I en anonym broschyr lade L 65 fram sina erfarenheter från 27 år som lantbrukare o sina åsikter om orsakerna till "den allmänt öfverklagade spannemåls-bristen" o fick i sammanhanget flera tillfällen att kritisera det styrande hattpartiets näringspolitik. Att Sverige som tidigare kunnat sälja säd till utlandet nu blivit beroende av införsel ansåg L, utom på missväxtår, bero på böndernas skjutstvång, de många helgdagarna, odling av tobak på värdefull åker, okunnighet om grödornas krav på jordmån, boskapsskötselns förfall o inskränkningar i böndernas rätt att bränna brännvin. L höll före, att de styrande genom sin näringspolitik o sin ovilja att lagstifta mot orättvisor o ingrodda ovanor bar skuld till att landet levde på svältgränsen. Han var emot förbud mot brännvinstillverkning o framhöll drankens betydelse för grisar o kor. Själv avskydde han brännvin men ansåg det utsiktslöst att göra sv folket nyktert o menade, att sv sprit i varje fall var mindre farlig än utländsk. I detta sammanhang föreslog han mot lyx o överflödig import de förbud som i stor utsträckning genomdrevs följande år, när hans politiska meningsfränder, dvs mössorna, kommit till makten. Broschyren uppmärksammades o gav upphov till debatt i Lärda tidningar.

L stod fadder för sin brorsons, professor E G Lidbecks son, den blivande estetikprofessorn Anders Lidbeck (s 681). E G Lidbeck brevväxlade med L o sände honom för Ericsbergs trädgård frön från sina skånska plantager o hoppades att sonen skulle bli ihågkommen i testamentet. Enligt detta tillföll dock L:s hela förmögenhet David Hildebrand. Innan han dog skänkte han 12 000 dlr till Frimurarebarnhuset, o efter hans död ärvde hushållerskan på Ericsberg hans gångkläder.

Tillsammans med bl a professorerna A Berch, T Bergman o P Kalm blev L för sina insatser som jordbrukare vasariddare, när denna orden 72 delades ut för första gången. När Ericsberg genom D Hildebrands testamente gjordes till fideikommiss, anbefallde stiftaren i fideikommissbrevet L i de efterlevandes hågkomst, eftersom han ansåg sig i hög grad ha förvaltaren att tacka för "sin ansenliga med Guds välsignelse sammanbragta rikedom". L fick sin grav i det hildebrandska gravkoret i Stora Malms kyrka.

Författare

Olle Franzén



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Koncept o skriv :er av L i Ericsbergsarki-vets autografsaml, vol 127, RA. 9 brev från olika personer till L i Ericsbergsarkivet.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Orsaker til den allmänt öfverklagade spannemåls-bristen och landhus-hollningens hinder. Härrörande af 1 :o missväxt av väderlek. 2:o. Håll- och reserve-skjutsinrättningen. 3:o. De af människor inrättade helgedagar. 4:o. Tobaks-planteringen. 5:o. Åkrens bruk och skötsel, samt sädesslagens misslämpande efter jord-arterne. 6:0. Boskaps-skötselns missvårdande. 7 :o. Bränvins tilvärkningens förbud och inskränkning. Sthlm 1765. 4:o. 43 s. [Anon.].

Källor och litteratur

Källor o litt: M 1101 (Ansökningar o meritförteckningar), Genealogica vol 227, brev från E G Lidbeck till D Hildebrand 11 mars 1779 (Ericsbergsarkivets autograf saml, vol 127), RA; Livdrabantkårens arkiv, KrA; Westinska saml, UUB; A N Settergren, Lid-beckska slägten (maskinskr), KB,

L O Berg, Befälskårerna 1719—1808 (K Svea livgardes hist 1719—1976, 1976); K Bonde, Pinntorpafruns minnen (1944); Car-lander, 2:1 (1904); O Eneroth, Herregårdar uti Södermanland, 2 (1869); Inrikes tidn.ar 25 febr 1779; Lindahl, 2 (1898), s 194—200; Lärda tidn:ar 18 juli o 31 okt 1765; M Mårtensson, Biogr uppgifter över underofficerskåren vid K Svea livg 1678—1955 (stencil 1961); K G Rosberg, Frimurare barnhuset i Sthlm 200 år (1953); B Schlegel, Eriksberg (Förr o nu 1879); Stora Malms sockenstäm-moprot, ed H Hjelmberg, 2—4 (Katrine-holmsortens hembygdsfören:s skriftser, 6 o 8— 9, 1959—62); B G Söderberg, Slott o herresäten i Sverige, 7 (1968); D Tilas, Anteckn:ar o brev från riksdagen 1765—66, ed O Jägerskiöld (1974); C H Uggla, Beskrifn öfver Stora Malm 1749 (Sörmländska handhar, 2, 1935).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Anders Lidstrand, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11354, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2019-02-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11354
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Anders Lidstrand, urn:sbl:11354, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2019-02-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se