Meriter

Lilie, Einar Teodor, f 26 juli 1890 i Falun (enl fb för Strö, Skar), d 12 jan 1974 i Gbg, Örgryte. Föräldrar: lantbrukaren Johan Nilsson o Elisabet Charlotta Carlsson. Mogenhetsex vid Skara h a l 10 juni 09, inskr vid GH 6 sept 09, FK där 1 april 11, led av styr för Sveriges akad idrottsförb 13—21, FM vid GH 30 maj 14, sekr i GH:s studentkårs gymnastik- o idrottsfören 14—16, v ordf 16—22, ordf från 22, extralär eller vik adjunkt vid Gbgs östra realskola läsåren 14— 15 o 17—18, vid Gbgs västra realskola vt 17, vid Gbgs h latinlärov läsåren 18—21, sekr i styr för Örgryte idrottssällsk 16, v ordf 17— 21, ordf 32—38, FL vid GH 31 maj 19, adjunkt vid Gbgs h reallärov 24 juli 20—26, led av styr för Sv idrottsförb 20—39, för Sällsk för friluftsledare 20—34, för Sv skolidrottsförb 21—56, disp vid GH 31 maj 21, led av styr för Sv fotbollförb 22—23, för Sv lekförb 22—25, FD vid GH 9 maj 23, ordf i Sveriges kvinnliga idrottsförb 25—27, rektor vid Gbgs kommunala mellanskola 26— 47, vid Burgårdens samrealskola i Gbg 47— 55, ordf i Kommunala mellanskolornas rektorsfören 26—47, v ordf i Internat kvinnliga idrottsförb 26—34, led av Riksidrottsförb: s överstyr 26—55, ordf i Sv idrottsförbis komm för kvinnlig idrott 27—34, tf undervisn:råd somrarna 30, 31, 33 o 39, sekr i lärov:sakk juni 31—dec 32, ordf i Gbgs skolidrottsförb 35—56, i Pedagog sällsk i Gbg 36—42, sekr i Modersmålslärarnas fören 56—63.

G 12 april 13 i Gbg, Vasa, m Ester Maria Natalia Nordlund, f 12 jan 89 där, Domk, dtr till åkeriäg Axel Andersson N o Carolina Gustava Hallberg.

Biografi

Inom sitt huvudämne, nordiska språk, disputerade Einar L 1921 på avhandlingen Studier över Nomina agentis i nutida svenska. Han sökte här kartlägga vissa typer av nomina — person- o djurbeteckningar — med grundbetydelsen hämtad från utförd verksamhet (agential betydelse). L:s fortsatta författarskap inom ämnet tycks dock i allt väsentligt ha avsett praktisk pedagogik. Han blev en av de tongivande företrädarna för reformsträvandena inom modersmålsundervisningen.

Som skolman verkade L från 26 som rektor för Gbgs kommunala mellanskola (sedermera Burgårdens samrealskola). Denna skola präglades av de nya metoder o den friska öppenhet L omhuldade. Den blev i mångt o mycket en föregångare för modern pedagogik. Stark verklighetsanknytning o självverksamhet framstår som centrala principer i L:s undervisning — i viss mån på bekostnad av den teoretiska lärdomen.

L:s förmåga som popularisator framgick bl a i en serie radioföredrag om tal o skrift (språkkåserier), som senare publicerades. På lärobokssidan svarade han tillsammans med skilda medförfattare bl a för en rad antologier. Tyngst vägande var emellertid Vårt svenska språk i tal och skrift, som utkom i tre delar 39—47 o avsåg hela realskolenivån. Det var första försöket att i lärobokens form integrera hela ämnet o innehöll en rad idérika uppslag* men blev "oförtjänt bortskymt" (Hillman), vilket dock inte hindrade att den utkom i flera upplagor. Efter sin pensionering engagerade sig L djupt i den 12 stiftade Modersmålslärarnas förening (from 70 Svensklärarföreningen), där han var sekr en följd av år. De nordiska kontakterna låg honom varmt om hjärtat o särskilt eftersträvade han utbyte med svenskundervisningens företrädare i Finland. Vidare utvidgade o aktiverade han kretsen av ortsföreningar o tog initiativet till medlemsbladet Vårt modersmål, som började utges 56. Som redaktör för denna publikation o för föreningens årsskrift svarade han för en vital pedagogisk debatt o nyhetsbevakning samtidigt som kårintressena väl tillvaratogs. Han medarbetade själv flitigt i båda publikationerna.

L:s läroverksår inföll under decenniet efter sekelskiftet 1900, den period då sv idrott på allvar började slå igenom som en modern folkrörelse. Han engagerade sig livligt som ledare i flera idrottsliga studerandeorganisationer alltifrån Skara IF till Sveriges akademiska idrottsförbund.

Som aktiv ägnade sig L i första hand åt den då mycket populära allmänna (fria) idrotten o nådde i synnerhet inom de fyra hoppgrenarna för sin tid aktningsvärda resultat: längd 6.79, tresteg 13.99, höjd 1.76 o stav 3.30. Som referenspunkter kan nämnas bästa sv resultat vid Sthlms-OS 12: 7.18, 14.76, 1.83 resp 3.80. Han blev både sv o nordisk akademisk mästare i längd o tresteg.

På det lokala föreningsplanet var o förblev Örgryte idrottssällskap den sammanslutning L både som aktiv o ledare ägnade sina bästa krafter. Sedan han tidigt varit sekr o v ordf blev han sällskapets ordf perioden 32—38.

Tillsammans med rektorn i Falkenberg G Malmgren publicerade L 22 Skolidrottsboken, den första verkligt omfattande handledningen i praktisk idrott direkt avsedd för skolans lärare o elever. Häri framgår något av den starka tro på idrottens allmänt ungdomsfostrande kraft som låg bakom L:s insatser: "Skolidrottens mål är att hand i hand med undervisningen i läsämnena fostra ungdomen till viljestarka, karaktärsfasta, kroppsligt härdade samhällsmedborgare." Han förordade en kraftigare uppslutning från läramas sida bakom skolidrotten, som enligt hans mening inte fullt ut kunde anamma den övriga idrottsrörelsens "tävlings- och specialiseringsiver". Vidare efterlyste han en utökad plats på skolschemat för idrotten o framhöll att "idrottens kungsväg" gick genom skolan.

L:s kapacitet utnyttjades även av idrottsrörelsens riksledning varvid den fria idrotten stod i centrum för hans intresse. Den yttre propagandan blev en av hans huvuduppgifter. Han författade flera nummer i serien av RF:s propagandaskrifter. Under mottot "Idrott åt alla" pläderade L för en idrottslig folkupplysning i tal o skrift, särskilda ansträngningar för att väcka de unga, korporationsidrott med motionsbetonade tävlingar o övningar, flera instruktörer, kurser mm. På landsbygden, som länge stod tämligen oberörd av det moderna idrottslivet, ville L tilldela folkskollärarna ett huvudansvar o i övrigt verka för att idrottsplatser o materiel ställdes till förfogande.

Sin största självständiga insats gjorde emellertid L inom den kvinnliga idrotten. Denna var före 20-talet begränsad till ett mycket litet antal grenar (särskilt gymnastik, simning o tennis). Framför allt ville han på allvar introducera kvinnan i den fria idrotten. Sv idrottsförbundet uppgav successivt sin tveksamma attityd. I samband med Göteborgs- utställningen 23 anordnades en större skoltävling för flickor. S å utarbetade förbundets propagandakommitté, vari L ingick, nya riktlinjer för kvinnlig idrott. 25 kom så något av ett genombrott. Vid ett Englandsbesök under sommaren inspirerades L av den kvinnliga idrott han där fick bevittna. Ett sv kvinnligt friidrottsförbund bildades på hösten trots viss opposition. Samtidigt hölls i Gbg internationella kvinnliga tävlingar, sannolikt de första i landet inom denna gren. Som initiativtagare o ordf i det nya förbundet fick L redan följande år ansvara för Andra internationella kvinnliga idrottsspelen. De hölls j Gbg o kan betraktas som en fristående "damolympiad". De första kvinnliga SM kom 27. Detta år omvandlades förbundet till en kommitté inom Svenska idrottsförbundet o som dess ordf fortsatte L sitt pionjärarbete för sv kvinnoidrott.

L representerade en fruktbar men i Sverige ganska sällsynt kombination av skolman o idrottsledare. Idrotten blev inom skolan ett medel för L att fostra, engagera o knyta kontakter med eleverna. Den ingick som ett led i hans allmänt reformatoriska pedagogiska verksamhet. Inom idrottsrörelsen kunde L genom sin bakgrund göra värdefulla insatser i synnerhet som propagandist för massdeltagande.

Författare

Jan Lindroth

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Studier över nomina agen-tis i nutida svenska. [Akad avh.] Sthlm (tr Gbg) 1921. VI, 225 s. — Skolidrottsboken. Handledning för lärare och elever. Sthlm 1922. 215 s. (Tills med G Malmgren.) — Särtryck ur Skolidrottsboken. Sthlm 1922. 96 s. (D:o.) — Ett blad ur unge Stenströms historia. Prisbelönt artikel . . . Gbg 1923. 10 s. [Anon.] (Svenska riksidrottsförbundets propagandaserie, 1.) — Idrottens popularise-ring. Gbg 1924. 10 s. (Ibid, 6.) — Kroppsövningar på landsbygden. Linköping 1924. 8 s. (Ibid, 7.) — Om nyttan av idrottskurser. Gbg 1925. 10 s. (Ibid, 8.) — Rön och resultat av pauskommateringen (Skola och samhälle, årg 8, 1927, Sthlm, s 121—148; tills med A H Sjöholm; även sep, 18 s). —¦ Hur skall jag tala och och skriva. Språkkåserier. Sthlm 1928. 168 s. — Uppsatsskrivning i real- och mellanskolans första klasser (Skola och samhälle, årg 10, 1929, Sthlm, s 41—51, 169—184, 12, 1931, s 215—232*). — Hur vår kvinnliga allmänna idrott började (Sveriges centralförening för idrottens främjande, årsbok ... 1929, Sthlm 1930, s 62—78). — Idrott och uppfostran (Vår idrott, Sthlm 1930, 4:o, s 129—136). — Uppsatsskrivningen i realskolan (Tjugofemte svenska läroverksläraremötet, Göteborg 14—17 augusti 1929 och dess förhandlingar. Berättelse . . . utg av A v Proschwitz, Gbg 1930, s 269— 287). -— De metodiska anvisningarna i modersmålet (Tjugosjätte sv läroverksläraremötet .. . Berättelse . . . utg av H Gejrot, [Sthlm, tr] Malmö 1935, s 168—175). — Sigtuna möte 1934 (Skola o samhälle, 16, 1935, s 49 —52). — "Vi lär inte för skolan utan för livet" (ibid, s 133—135). — Vårt svenska språk i tal och skrift. Lärobok i modersmålet. För realskolor, flickskolor och motsvarande läroanstalter. D 1—3. Sthlm 1939—47. 1. [För klass 13.] 1939. VIII, 104 s. 2.-4. tr 1949, 1953, 1955. 2. För klasserna l4—44, 2^—5n. 1943. VII, 184 s. 2.-6. tr 1947, 1949, 1951, 1955, 1957, 3. Övningsuppgifter för klasserna l4—24, 23—3». 1947. VIII, 118 s. 2.-4. tr 1950, 1953, 1956. — Kvinnan på kolstybben (Svenska idrottsförbundet 1895 30/10 1945, Sthlm 1945, s 319—338). — Modersmålet för folkskolans högre klasser. Läro-, läse- och övningsbok. Sthlm 1948. VI, 138 s. — Säg det med 200 ord! (Modersmålslärarnas förenings årsskrift, 1951, [Sthlm, tr] Lund, s [127]— 135). — Skolarbete och fritidssysselsättning (Till Nils Hänninger 27.5 1952, Sthlm 1952, s 69—84). — Fyra nordiska vänskolor i samarbete (Skolproblem hemma och ute. Festskrift till L. Gottfrid Sjöholm 4 augusti 1952, Sthlm (trGbg) 1952, s 201—212).

Utgivit: Realskolans läsebok, d 1—5, Sthlm 1932—36 (tills med N Hänninger m fl, jfr SBL, bd 19, s 649), [nya tr] 1933—55; Folkskolans läsebok, tredje resp fjärde klassen, Sthlm 1939 resp 1940 (d:o), [nya tr] 1940— 60; Vår litteratur och dess historia, d 1—4, Sthlm 1942—45 (d:o); Vårt språk och vår litteratur, läro- och läseböcker för gymnasiet, d 1—4, Sthlm 1942—45 (d:o); Språket och litteraturen, d 1—5, Sthlm 1966—71 (d:o).

Redigerat: Örgryte idrottssällskap 1887— 1962. Jubileumsskrift, Gbg 1962, 414 s (tills med I Lidholm o S Rydell); Göteborgs kommunala mellanskola - Burgårdens samläroverk, Göteborg. Fyra decennier. 1925—1965, Gbg 1965, 471 s (tills med S Svenningsson m fl).

Källor och litteratur

Källor o litt: E Erlandsson, Skara h a l:s lärjungar åren 1870—1910 (1922); R Hillman, nekr över L (Svenskläraren 1974, nr 1); dens, nekr över L (Svensklärarfören:s årsskr 1974); Inbjudn till GH:s akad fest med FD:prom den 9 maj 1923 (1923); NF:s sportlex, 5 (1943); V Olympiaden. Officiell redogör för Olympiska spelen i Sthlm 1912 (1913); S Svensson, nekr över L (Sv idrott 1974, nr 3); Sv folkrörelser, 3 (1939), s 513; Väd 1973. — Nekr:er över L i DN o SvD 15 jan 1974.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Einar T Lilie, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11381, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Lindroth), hämtad 2024-11-03.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11381
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Einar T Lilie, urn:sbl:11381, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Lindroth), hämtad 2024-11-03.