Carl M Kjellberg

Född:1866-07-28 – Domkyrkoförsamlingen i Göteborg, Västra Götalands län
Död:1933-11-13 – Vadstena församling, Östergötlands län

Historiker, Landsarkivarie


Band 21 (1975-1977), sida 169.

Meriter

Kjellberg, Carl Mauritz, f 28 juli 1866 i Gbg, Domk, d 13 nov 1933 i Vadstena. Föräldrar: perukmakaren Carl Wilhelm Eugen K o Clara Albertina Palmgren. Arkivordningsuppdrag i Uppsala 90—96, mogenhetsex såsom privatist vt 95, inskr vid UU ht 95, eo amanuens i RA 14 juni 02, i ULA 14 maj 03, FL vid UU 28 maj 04, arkivarie vid VLA 27 aug 04, tjänstebenämningen ändrad till landsarkivarie fr o m 10, avsked med pension 29 juli 33. — LSkS 15, HedL av Upplands nation i Uppsala 27.

G 11 dec 04 i Uppsala, Domk, m Clara Amanda Johanna Björkman, f 21 juli 73 i Sthlm, Kat, d 28 jan 69 i Vadstena, dtr till sedeltryckaren Mårten Nilsson B o Carolina Maximiliana Ekenberg.

Biografi

Carl K flyttade med föräldrarna till Uppsala. Han gick på grund av klen hälsa aldrig i skola o blev student först vid nära 29 års ålder men var långt dessförinnan en lärd autodidakt. Tidigt kom han i kontakt med riksheraldikern C A Klingspor, för vilken han visade bl a anmärkningar över registret till första delen av SD, o till följd därav fick han redan i 20-årsåldern upprätta det 87 tryckta personregistret till andra delen av SD. Hans första vetenskapliga uppsats, i vilken han året därpå behandlade Erik den heliges ättlingar i HT, visar full behärskning av ett komplicerat källmaterial. Den är liksom K:s utförligare framställning trettiofem år senare om samma ämne i samma tidskrift fortfarande av värde o ofta citerad.

Mindre framgång hade K 95 o 96 med sina i tidningen Fyris framlagda inlägg i debatten om Gustav I:s födelsedatum. Till K:s tidigare produktion hör också hans uppsats i FT 98 om Erik den helige i historien o legenden, som invecklade honom i polemik med Knut Stjerna, en uppsats i HT 98 om Södermannalagen o dess konungabalk o en uppsats om den äldsta sv konungatiteln i den samling medeltidsstudier med vilken Harald Hjärnes seminarium uppvaktade C G Malmström på 80-årsdagen 1902. Under åren 97—99 var han andre opponent på ej mindre än åtta akademiska avhandlingar i historia o kyrkohistoria. Till medeltidsgenealogin återvände K förutom i sin senare uppsats om Erik den heliges ättlingar även i en förtjänstfull uppsats om Vasaättens härstamning o vasavapnets ursprung (PHT 23). I arkivväsendet hade K vunnit insteg genom fältarbeten i Uppsala domkapitels arkiv 90 o 96, Uppsala stads arkiv 91—93 o länsstyrelsens i Uppsala län arkiv 91—95, redan innan landsarkiven tillkom o han själv blev student. I en rad tidningsartiklar o större o mindre skrifter behandlade han sedan ämnen ur Uppsalas o Upplands historia. Framför allt kan nämnas K:s redogörelse 96 i UFT för sina utgrävningar vid Gamla Uppsala kyrka, hans edition av Uppsala stads privilegier 07 o en monografi om Norrtälje historia till 300-årsjubileet 22, ett ämne som han varit inne på redan 98. Sedan han fått högsta betyget i historia i licentiatexamen o därigenom fullbordat första avdelningen av denna examen 02, tillerkändes han av K M:t behörighet till eo amanuensanställning i arkiv. Knappt två år senare fick K chefstjänsten vid VLA efter Victor Örnberg efter att ha kompletterat sin examen några dagar innan ansökningstiden för denna utgick.

Under sin tid i Vadstena kom K att hålla föreläsningar i hembygdsforskning på uppdrag av Sv folkbildningsförbundet o publicerade en rad lokalhistoriska skrifter från sitt landsarkivdistrikts område, framför allt en bok om Vadstena historia 17 samt utgåvorna av Jönköpings stads tankebok 10—19 o av samma stads privilegiebrev m m 30. Hans editioner har emellertid blivit starkt kritiserade från flera håll (de Brun; J Sandström i E I: 6283, RA; Liedgren).

K:s verksamhet som arkivchef blev mindre framgångsrik. Han råkade i konflikt med myndigheter o forskare o kunde inte komma överens med sin närmaste man på landsarkivet. Hans försök att få transport till Gbg 11 o till Uppsala 20 misslyckades.

Författare

Hans Gillingstam



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

K:s efterlämnade ppr i UUB (5 stora kartonger) o VLA (6 kartonger; bl a påbörjad självbiografi). Brev från honom i RA till bl a E Hildebrand, S Clason o H Brulin, i KB till bl a Alfred Lindberg o E W Dahlgren, i UUB till bl a E Cederström o O v Friesen o i Jönköpings läns museum till A Friberg (ett 120-tal brev 06—18 jämte genomslagskopior av svar).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Erik den heliges ättlingar (HT, årg 8, 1888, Sthlm, s 367—375). — [Sign bidrag om länsstyrelsens i Uppsala arkiv] (ibid, 12, 1892, s 247 f). — Uppsala stads arkiv [sign] (ibid, 13, 1893, s 378— 380). —• Fattigdom och fattigvård i Sverige före reformationstiden. Upps 1894. 40 s. (Läsning för hemmet, 1894.) — När föddes Gustaf Vasa? En fråga för dagen. Upsala 1895. 10 s. [Sign; ur Fyris s å.] —¦ Tvist om Gustaf Vasas födelseår. Upsala 1896. 12 s. •—¦ Ännu några ord om Gustaf Vasas födelse. Upsala 1896. 7 s. — Erik den helige i historien och legenden (FT, T 45, Hfors 1898, s 317—339; även sep, 23 s). — Södermannalagen och dess konungabalk (HT, 18, 1898, s 295—318). — Genmäle (ibid, 19, 1899, bilaga, s 1—6). — Upsala och omnejd. Göteborg 1900. 46 s, 1 karta. (Illustrerad resehandbok, n:o 6.) — En politisk predikan från 1698, oriktigt tillskriven Jakob Boéthius (KA, 1900, Sthlm, s 271—283). — Upplands kommunikationer (Uppland. Skildring af land och folk . . ., bd 1, Sthlm 1901, s 421— 462). — Upplands städer (ibid, s 463—536, 2 pl). — S. Erikslegendens författare och en autograf af honom (KÅ, 1901, s 258—266).

— En autograf af Erik-legendens författare (ibid, 1902, s 119—123). — Upsala domkyrka. Vägledning för besökande. Upps 1903. 66 s. — Den äldsta svenska konungatiteln. Upsala 1902. 21 s. (Bidrag till Sveriges medeltidshistoria tillegnade C. G. Malmström . . ., 3.) ¦—¦ Domtrapphuset i Uppsala. Uppsala 1905. 15 s. [Sep ur Upsala s å.] — Om hembygdsforskning. Föredrag vid hembygdskursen i Åtvidaberg. [Rubr.] Linköping 1909. 10 s.

— [Östergötlands läns] Historik (Sverige. Geografisk, topografisk, statistisk beskrifning. Under medverkan af flera författare utg af K Ahlenius, d 2, Sthlm (tr Upps) 19 [09-] 17, s 709—713). — Vadstena (ibid, s 953—959).

— Jönköpings stad och dess älsta privilegier (Meddelanden från Norra Smålands fornminnesförening, d 2, 1910, Jönköping, s 5— 28, pl 1). -—¦ Till frågan om vattenregalet. Qpps 1911. 53 s. — Vadstena slott. Beskrivning. Linköping 1913. 101 s. —¦ Om hembygdsforskning (Meddelanden från Östergötlands fornminnes- och museiförening 1913— 14, Linköping, s 1—14). — Något om Norrköpings namn och uppkomst (ibid, s 90—95).

— Thorshugle och ett par andra kullar från hedentima (Namn och bygd, årg 1, 1913, Upps 1913—14, s 126—132). — Uppsala. Beskrivning. Upps 1914. 104 s, 1 karta. — S:ta Katarinas gravsten (Fornv, årg 9, 1914, Sthlm, s 246—250). — Norrköpings föregifna tankebok från medeltiden (HT, 35, 1915, s 253 f). •—¦ Tomta gård och Tomtasläkten (Medd fr Östergötlands fornminnes- o mu-seifören, 1916, s 19—70; även sep, 52 s, 4 tab). —¦ Norrköpings två äldsta privilegiebrev (ibid, s 89—92; även sep, 4 s). •— Kung Sverkers och drottning Ulvildas östgöta-saga. Belyst af fynd, sägner och urkunder (ibid, 1917, s 11—18). — Vadstena i forntid och nutid. Vadstena (tr Linköping) 1917. 220, II s, 2 kartor. — Från Fyris slätter. Några kulturhistoriska och kritiska studier. Upps 1918. 59 s, 3 kartor. — Myntning och mynthus i Vadstena (Numismatiska meddelanden, 21, Sthlm 1918, s 77—85; även i Kungl. mynt-och justeringsverket. Myntdirektörens årsberättelse för 1925, Sthlm 1926, s 59—63). — Flyttningen av ärkebiskopssätet och Erik den heliges reliker 1273 från Uppsala till Östra Aros (Fornv, 14, 1919, s 69—78). — 1696 års karta (regleringsplan) över Linköping och stadens äldre topografi (Medd fr Östergötlands fornminnes- o museifören, 1919, s 24— 39, 1 facsimil). — Norrtälje stad 1622—1922. Dess historiska utveckling. [Förtit:] Norrtälje stads historia 1622—1922. Minnesskrift. Norrtälje (tr Norrtelje) 1922. 4:o. 193 s, 28 pl-bl, 3 pl. — K. Sverker den gamle, hans mord och traditionerna om gärningsmannen. Linköping 1923. 16 s. (Kritiska studier till Östergötlands historia, 1.) — Erik den heliges ättlingar och kronpretendenterna bland dem (HT, 43, 1923, s 351—375). — Vasaättens härstamning från Kristiern från Öland och vasavapnets uppkomst (PHT, 1923, Sthlm 19[23-]_24, s 167—177). — Skänninge från nyare tidens början (Skänninge stads historia .. ., Linköping 1929, 4:o, s 176—236). — Bidrag i Fyris, 1890—1891, 1893, 1895—1896, Upsala, UFT, bd 3—4, 1894/1896—1898/ 1902, 7, 1913—1917, Upps, Upsala Nya Tidning, Upps, o i SvD, 1915, nr 157, Sthlm, fol.

Utgivit: Uppsala stads privilegier jämte dit hörande handlingar 1314—1787. Upps 1907. 232 s. (Svenska stadsprivilegier, 1.) — Jönköpings stads tankebok. [Jönköping 1910—49.] XII, 164, 38 s, 1 facsimil. (Meddelanden från Norra Smålands fornminnesförening, bd 2—5, bilaga; s 1—48 utg av A Ramm.) — Privile-gie- och frihetsbrev samt andra urkunder rörande Jönköpings stad 1284—1785. Jönköping 1930. 4:o. 467 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s arkiv E I: 3429 (1902), nr 40, 3708 (1904), nr 9, 4756 (1911), nr 2, 5743 (1918), nr 29, o 6283 (1920), nr 39, RA:s ämbetsarkiv F IX: 2 a, RA; VLA:s skr 29 april 1975, SBL.

S E Bring, Bibliogr handbok till Sveriges hist (1934); I Carlsson, Uplands nation 1800—1914 (1915); F de Brun, rec av K:s edition av Jönköpings stads tankebok (HT 1919); H Gillingstam, Ätterna Oxenstierna o Vasa under medeltiden (1952—53), s 125 ff; Hundra års hist diskussion. Hist fören i Upsala 1862—1962 (1962), s 98 ff, 109; J Lied-gren, Var Knwt Olson 1498 Knut Ulfsson (Soop) eller Knut Alfsson (Tre Rosor) ? (NHT 1974); O L[und]b[er]g, nekr över K (HT 1933, s 425 f); J T[hiel], K (SMoK4, 1948); Årsberättelse för 1902 (MRA, NF, 1 : 1, 1906), s 44, d:o 1903 (ibid), s 183, 192; d:o 1904 (ibid), s 257, 259; d:o 1919 (d :o, 1 : 6, 1924), s 28 ff; d:o 1933 (MRA 1933, tr 1934), s 19. —¦ Muntl upplysn.ar av framl arkivrådet E Nygren, fd landsarkivarien S Engström o fd 1 :e arkivarien G Sjöberg. — C M K död (SvD 13 nov 1933); S Engström, Det s k allmänna arkivschemat o de lokala arkiven (Arkivvetenskapliga studier [, 1], 1950), s 17; G Hallström, Medeltida försvarsverk i Norrland, 1 (Norrlands försvar 1930), s 91; Upplands nation vid UU ht 1902 (1903); Upplands nation 1903—08 (1909).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl M Kjellberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11520, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2019-01-22.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11520
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl M Kjellberg, urn:sbl:11520, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2019-01-22.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se