Ellen E A Kleman

Född:1867-07-24 – Karlskrona stadsförsamling, Blekinge län
Död:1943-09-28 – Skeppsholms församling, Stockholms län

Tidningsredaktör, Kvinnosakspolitiker, Fredrika Bremerförbundsledare


Band 21 (1975-1977), sida 271.

Meriter

2 Kleman, Ellen Emma Augusta, f 24 juli 1867 i Karlskrona, d 28 sept 1943 i Sthlm, Skeppsh. Föräldrar: kommendörkaptenen Carl K o Johanna Augusta Grahm. Genomgick elementarlärov för flickor i Karlskrona 80—85, kassör vid sparkasseavd vid ab Blekinge bank där 86, bankanställd i Uppsala o Sthlm, led av styr för fören Dagny o red för veckotidn Dagny 08—13, led av styr för fören Självförsörjande bildade kvinnors vilohem 08—13, v ordf där 12—13, led av Sällsk Nya Iduns nämnd 09—24, red för Hertha 14—32, prot:sekr i Sv kvinnors nationalförb 21-—27, led av styr för Fredrika Bremer-förb 21—32, v ordf i förb:s sthlmskrets 21, ordf där 22—31, ordf i Fredrika Bremer-statykomm 25—27, sekr o kassaförvaltare i Insaml för landsflyktiga intellektuella 34—40. — Sthlms Dagbl:s stip för soc studier i Tyskland o Frankrike 20, Iqml 42. — Ogift.

Biografi

Ellen K började som bankanställd, först i hemstaden Karlskrona därefter i Uppsala o Sthlm, men det var kvinnosaken som kom att bli hennes huvudsakliga verksamhetsområde. 1907 utsågs hon till redaktör för tidskriften Dagny, som fr o m 08 omorganiserades till veckotidning för att bli ett samlande organ för den sv kvinnorörelsen. K var då, som hon själv beskrivit i sin avskedsartikel i Hertha 32, "oerfaren i all journalistik, men med en liten litterär bokförsyndelse på mitt samvete, obeprövad i kvinnosakskretsar ...". Den lilla historiska roman hon i förbigående berörde, Fabian Wendts hustru (07), visar dock på en medvetenhet i kvinnofrågor, som ger belägg för hennes intresse o pekar framåt mot den upplysningsverksamhet, hon bedrev genom tidningen, o mot de forskningar o den litteraturkritik hon ägnade sig åt. I romanen framställer hon den kvinnotyp, som blivit styrd o ledd av andra, "stängd inne och bunden, utan möjlighet till utveckling och vetskap om sitt eget väsen".

Något mer skönlitterärt arbete skrev K aldrig, men som skribent sökte hon sig till kvinnor, som — i livet eller litteraturen — frigjort sig från den förödmjukande livsform, hon beskrivit i sin första bok. När det gällde Fredrika Bremer, som från instängdhet nådde världsrykte, underströk hon hennes utveckling från andligt kaos till fördjupad filosofisk kunskap. I sin mångåriga litteraturkritiska verksamhet, främst inriktad på verk av o om kvinnor, sökte hon ständigt den nya kvinnan, hon som nått självständighet o frigörelse — dock ej frigjordhet!

Redaktörskapet för Dagny, som utkom med ett 32-sidigt nr i veckan, skötte K utan medhjälpare. Utöver det tidskrävande redaktionella arbetet skrev hon artiklar inom vissa ämnesområden. Hennes signatur återfinns inte bara under ett stort antal recensioner utan också i samband med porträtt av märkeskvinnor o referat från in- o utländska kvinnokongresser. Stilistiskt sett är hennes artiklar ganska tunga o en smula överlastade, ibland dock målande. Sin förmåga att uttrycka sig direkt o livligt sparade hon till sina brev.

Bl a av ekonomiska skäl upphörde Dagny 13 som självständigt organ o återgick till Fredrika Bremer-förbundet under namnet Hertha. K utsågs till redaktör o byggde upp den nya tidskriften, som till en början utkom med 20 nr om året — antalet häften minskades så småningom. Hennes målsättning var att utöver ren kvinnosak spegla det sociala, litterära o politiska livet, men hon fick också, som redaktör för ett förbundsorgan, åta sig mera rutinbetonade uppgifter som referat av årsmöten o andra föreningsaktiviteter. K var också på andra sätt verksam inom FBF som ledamot av förbundsstyrelsen o ordf i förbundets sthlmskrets.

I Dagny o Hertha spårar man det allt större intresse, som K började ägna Fredrika Bremer. 13 utkom ett mindre arbete, kalendern Fredrika Bremers bild, en samling uppsatser utgiven tillsammans med Sigrid Leijonhufvud, där K medverkade med den populärt hållna essän Årsta. Tillsammans med sin mångåriga vän Klara Johanson, med vilken hon delade hem från 12 till sin död, utgav hon sedan i fyra stora band den kommenterade utgåva av Fredrika Bremers brev, som blivit högt skattad av forskare. Av breven sammanställde hon kort före sin död ett lättillgängligt urval, som utkom posthumt.

I serien Svenska kvinnor skrev K 25 den del som handlar om Fredrika Bremer. Hon hade fått tillgång till nytt källmaterial t ex om släkten Bremer o om förhållandet till Böklin. Boken har sin styrka i K:s stora kunskaper i ett omfattande biografiskt material. Hon döljer inte Fredrika Bremers konfliktfyllda barndom med dess tendens till mentala störningar men håller ändå skildringen i en mycket beundrande ton, vilket understryks av det nästan preciösa språket. — Efter pensioneringen från Hertha ägnade K ett intensivt arbete åt att hjälpa intellektuella flyktingar.

Författare

Ying Toijer-Nilsson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

K:s arkiv dels i KB (dagboksanteckn:ar, anteckn:ar om Fredrika Bremer m m o brev till K, bl a från Alfhild Agrell, Klara Johanson, Ellen Key o Margaret Howitt), dels i Anna o Ellen K:s saml, RA (2 vol brev till K). Brev från K till bl a Anna-Lenah Elgström-Collijn, Signe Henschen, Klara Johanson (stor svit) o Sigrid Leijonhufvud i KB samt strödda brev i UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Fabian Wendts hustru. Berättelse. Sthlm 1907. 163 s. — Till lapplägret vid Pålnoviken (STFÅ 1908, Sthlm, s 285—294). — Fredrika Bremer. Upps (tr Sthlm) 1925. 288 s, 1 portr. (Svenska kvinnor, 3.) Övers Khvn 1926. 197 s. — Fredrika Bremer and America. Sthlm 1938. 16 s. [Anon.] — Talrika bidrag i Dagny. Tidning för svenska kvinnorörelsen. Utg genom Fred-rika-Bremer-förbundet, årg 1—6, 1908— 1913, Sthlm, 4:o, [forts:] Hertha, årg 1—25, 1914—1938; utg 1908—32.

Utgivit: Fredrika Bremers bild. Kalender. Sthlm 1913. 145 s, 1 portr. (Tills med S Lei-jonhufvud.) — F Bremer, Brev. Samlade och utg. D 1—4. Sthlm 1915—20. (Tills med Klara Johanson.) 1. 1821—1838. 1915. VIII, 556 s. 2. 1838—1846. 1916. VI, 580 s. 3. 1846—1857. 1917. VIII, 600 s. 4. 1857— 1865. Med tillägg 1832—1865. 1920. VIII, 676 s, 1 facs. — Fredrika Bremer i brev. Ett urval redigerat. Sthlm 1944. 103 s. (Fre-drika-Bremer-förbundets skriftserie, nr 9.)

Källor och litteratur

Källor o litt: Fredrika-Bremer-förb:s arkiv, RA.

G Axberger, Jaget o skuggorna (1951); E Ehnmark, Fredrika Bremer (1963); S Hen-schen, nekr över K (Idun 1944); K Johanson, Brev, ed N Afzelius (1953); H Rydh, nekr över K (Hertha 1943).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Ellen E A Kleman, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11578, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ying Toijer-Nilsson), hämtad 2019-02-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11578
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Ellen E A Kleman, urn:sbl:11578, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ying Toijer-Nilsson), hämtad 2019-02-23.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se