Olof Knös

Född:1756-03-21 – Leksbergs församling, Skaraborgs län
Död:1804-01-15 – Skara stadsförsamling, Skaraborgs län

Litteraturhistoriker


Band 21 (1975-1977), sida 404.

Meriter

2 Knös, Olof Andersson, son till K 1, f 21 mars 1756 i Leksberg, Skar, d 15 jan 1804 i Skara. Elev vid Skara skola 68, inskr vid UU 1 okt 72, disp pro exercitio där 76, FK där 6 maj 78, eo amanuens vid KB 12 dec 78, disp pro gradu vid UU 21 april 79, mag 10 juni 79, doc i litt:hist 20 nov 80, eo amanuens vid univ:bibl 9 juni 81, eo adjunkt vid fil fak 2 aug 84, allt vid UU, lektor i grekiska vid Skara gymnasium 30 nov 96 (tilltr 97).

G 4 sept 94 i Skara m Margareta Siberg, f 25 april 67 där, d 12 dec 23 där, dtr till rektor Erik S o Ursilia Maria Frigell.

Biografi

K visade tidigt i skolåldern en intellektuell brådmogenhet, som i hög grad främjades av 1760-talets skaramiljö. Med centrum i gymnasiet o med lärare som Sven Hof, Sven Wilskman o Andreas Knös (Kl) hade där alltifrån seklets mitt skapats en ovanligt fruktbar jordmån för lärda studier o intressen. Ett starkt vittnesbörd därom utgör Topographiska sällskapet i Skara, stiftat 69 av en krets gymnasister o unga studenter med syfte att utforska natur- o kulturhistorien, särskilt i den västgötska hembygden. Sekreterare o sammanhållande kraft för den korta tid som sällskapet kunde bestå blev den 13-årige K. Alla de övriga medlemmarna blev framstående naturvetenskapsmän, medan K fullföljde en utpräglat humanistisk levnadsbana. Dock hyste även han livet igenom naturvetenskapliga intressen i linneansk anda. En tidig manifestation därav är bl a en utförlig dagbok över en resa på Kinnekulle 69, där med Linnés landskapsresor som förebild naturhistoriska, främst botaniska iakttagelser blandas med kulturhistorisk-antikvariska.

Den västgötska lokalpatriotismen är ett annat drag, som följer K:s lärda verksamhet åren igenom. Universitetsstudierna i Uppsala från 72 fick han på det dåförtiden vanliga sättet finansiera genom informatorstjänst, men han var ändå redan efter några år i färd med sitt första större vetenskapliga arbete. Hans tidiga intresse för klassisk poesi, vilket skall ha starkt uppmuntrats av Johan Ihre, förenades här med det lokalpatriotiska, o verket, som utgavs i en lång serie akademiska dissertationer, ägnades åt västgötska latinpoeter från äldsta tid (Brynolf Algotsson) till samtiden. Ett mönster för honom utgjorde tydligen J H Lidéns nyss framlagda verk om den sv poesiens historia men även Johan Wahlbergs något äldre verk om latinskalder i Sverige. Insamlingen av materialet, till stor del otryckt, fortgick i flera decennier med största ihärdighet. Trots sin provinsiella begränsning o sitt oavslutade skick utgör detta arbete, främst på grund av sin bibliografiska rikedom o noggrannhet, en grundläggande insats på ett område av Sveriges litteraturhistoria, som sedermera har alltför litet beaktats. Den bio- o bibliografiska omständligheten tog dock alltmer överhanden o hämmade verkets fortväxt. Detta gäller i än högre grad den andra sammanhängande historiska framställning han arbetade med o delvis utgav, en fortsättning av J o P Arrhenius Historia Academiae Upsaliensis. Vad han för övrigt fick till trycket var en rad editioner av dels strödda historiska aktstycken, dels samtida diktalster, alla återgivna med en för dåtiden enastående omsorg o kritiskt sinne. Andra likartade arbeten stannade i manuskript, såsom ett noggrant register över sv urkunder från 1521, ett par olika utkast till ett sv biografiskt lexikon, samlingar till ett lexikon över sv lärde samt diverse samlingar till västgötsk lokalhistoria.

Med denna läggning var K naturligen inriktad på biblioteksbanan, o efter sin kandidatexamen hade han 78 anställts vid KB tack vare C C Gjörwell, som i herrnhutisk gemenskap var gammal vän till familjen K. Som magister o oavlönad docent i litteratur- o lärdomshistoria (litterarum humaniorum docens) återbördades han dock redan 80 till Uppsala, där han följande år knöts till UUB. I Uppsalas lärda liv kom han sedan under femton år framåt att spela en betydande roll, mindre genom sin reguljära yrkesinsats än därigenom, att han med sin ovanliga boksynthet o enastående hjälpsamhet ideligen utnyttjades för personlig rådfrågning av äldre som yngre universitetsfolk. Därjämte bedrev han för brödfödans skull en omfattande privatundervisning; hans eo akademiadjunktur från 84 var en bisyssla med viss lärarverksamhet mot klent vederlag. Hans inriktning på de historiska disciplinerna fick sitt märkligaste uttryck i det på hans initiativ tillkomna Historiska sällskapet, stiftat 24 maj 86, ett slags akademi i otvungna former, bestående huvudsakligen av yngre lärdomsidkare, o med syfte att odla den sv historien o i synnerhet lärdomshistorien. Sällskapet samlades som regel varannan vecka under terminerna i K:s rum på biblioteket, där ingivna skrifter föredrogs o man diskuterade olika ämnen inom sällskapets intresseområde. Av dess Handlingar blev dock endast ett häfte synligt i tryck, o när K lämnade Uppsala, tynade hela denna ambitiösa verksamhet bort, men det är betygat, att den hos åtskilliga av medlemmarna stimulerade ett varaktigt historiskt intresse.

Med sin mångsidiga uppmärksamhet på det lärda livets händelser o sin obegränsade tjänstvillighet blev K med tiden ett slags informationscentral för lärdomsidkare runtom i riket. Metodiskt skapade han sig ett nät av korrespondenter, som från olika lärdomscentra försåg honom med nyheter om bokutgivning o forskningsrön, o tjänade i sin tur, såsom hans väldiga brevväxling omvittnar, åt otaliga personer ute i landsorten som meddelare, bokanskaffare o ombud i alla slags vetenskapliga ärenden. I denna osjälviska förmedlarroll ligger hans största insats i sv kulturhistoria; som ett slags det lärda o vittra livets serviceman figurerar han ideligen i detta tidevarvs annaler. Hans intressen gällde även den samtida skönlitteraturen, varav han (anonymt) utgav en samling av tongivande gustavianska poeters verk; han tillhörde Apollini sacra o Utile dulci o skrev själv vers på både latin o svenska. Om hans intresse för den nya förromantiska poesin vittnar bl a de översättningar av Ossian, som han utgav tillsammans med brodern Gustaf samt Gustaf Rosén. Samma dragning åt den känslobetonade tidsströmningen visar sig i hans religiösa orientering mot herrnhutismen, som efter hand kom honom — liksom familjen K i övrigt — att liera sig med de swedenborgska sthlmskretsarna.

Någon poetisk flykt utmärker dock alls inte hans trägna lärda alstring; där är han den närsynte bibliografen o textutgivaren, samlare o reproduktör men inte originellt skapande. Så blev han också en gång av sin västgötske landsman Kellgren ironiskt anförd som exempel på lärt pedanteri, o nog kan Leopold, en tid hans kollega i biblioteket o med vilken han f ö samarbetade i det litterära livet, ha haft bl a K i tankarna, när han skrev sin satir Lärdomshistorien. Trots sina betydliga lärdomsmeriter lyckades det honom inte att få någon akademisk befordran: när han sökte ordinarie lärartjänst 86 o vicebibliotekarietjänsten 88 fick han stå tillbaka för personer med längre tjänstetid, i det senare fallet uppenbart orättvist (Annerstedt). För att äntligen få en tryggad bärgning sökte han sig till sist, besviken o sjuklig, till hemstadens gymnasium, där han 97 fick lektoratet i grekiska. Bruten av lungtuberkulos kunde han dock endast tidvis sköta tjänsten o levde sina sista år mest som privatlärd i sin från ungdomen hopbragta samling böcker, handskrifter, porträtt o kopparstick, säkert en av de största i det dåtida Sverige. Tillsammans med ett par kolleger gjorde han 98 sitt sista, kortlivade försök till en publikationsserie, kallad Skara månadsskrift.

Författare

Henrik Sandblad



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Vid K:s död 1804 såldes största delen av biblioteket på auktion, medan hans handskr saml:ar (bl a Repertorium Sueciæ diplomaticum) samt korrespondens jämte en mängd äldre tryck, delvis mycket sällsynta, huvudsakl tillföll dåv gymnasiebibl i Skara, nu Skara SB, o där utgör en hart när outtömlig tillgång för skilda slags hist forskn. Delar av K:s arkiv i KB (bl a Repertorium Sueciæ biographicum, o c:a 200 brev till honom) o i UUB (bl a samkar till UU:s hist, historiska, bibliografiska o biografiska saml:ar samt brev i K:ska släktarkivet) samt c:a 260 brev till K i Veterinärinrättn i Skara arkiv, dep i GLA. Brev (bl a till C C Gjörwell 1756—1804), (bl a till familjen, P F Aurivillius o S VA (till P F Aurivillius, Murrayska

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Historiola litteraria poetarum Vestrogothiae Latinorum. [Akad avh, 1—2: Preses P Svedelius, 3—10: resp A Nordblad m fl.] [Vol 1*,] P 1—10. Upsalia; [1776—96]. 4:o. 206 s. — Historia Academiae Upsaliensis. [Akad avh, resp E D Leffler mfl.] P 4—8*. Upsaliae [1783—95], S 109— 176. [P 1—3 av P Arrhenius, preses J Ihre, Holmiae 1752—55.] •— Lefvernes-beskrifning om d. Joh. Loccenius . . . och d. Joh. Thore Helstadius . .. [1775.] Sthlm 1807. 20 s. ([C. C. Gjörwell,] Brefväxling, bd 4 [avsedd som bilaga 3].) —¦ Utdrag af . . . anteckningar angående svenskar, som blifvit ryktbara under den s. k. Frihetstiden (DGA, d 17, Lund 1842, s 7—24). ¦— Verser över: C v Linnés död 10 jan 1778, Ups u å (anon, tills med J Hallenberg), C F Georgiis begravning 12 april 1795, Ups u å (anon), Berge Frondin d y:s o S E Bergmans bröllop 14 maj 1796, Ups 1796 (undert), A Knös' begravning aug 1799, Scaras u å (undert), kronprins Gustafs födelse 21 nov 1799, Scarae 1799.

Utgivit: Analecta epistolarum, in primis historiam et res litterarias Sveciae illustran-tium. [Akad avh, resp J E Mallmin m fl.] Specimen 1—9. Upsaliae 1787—96. 4:o. 135 s. [Även med förtit:] Analecta . . . Sveciae il-lustrantium. Fasc 1—2 [= Sp 1—4, 5—9]. Collegit, recensuit et edidit O A K. Upsaliae 1787, 1788. — Samling af svenska vitterhets-stycken. D 1*. Sthlm 1789. 162 s. [Anon.]

Redigerat (utg): Upsala academie- och stads-tidning, 1793, n:o 1—50, 2/2—15/6, Upsala, 4:o (anon red, utg J F Edman). ¦—¦ Skara månadsskrift, 1798, jan—mars, 96, (8) s (anon, utg tills med P Luth o L Kjerner).

Översatt: Skaldestycken af Ossian öfversatte från engelskan, h 1—3, Upsala 1794—1800, XXXII, 118, 146, (16), 98 s (anon, tills med G Knös o G Rosén).

Källor och litteratur

Källor o litt: N Beckman, Vår skolas hist, 1 (1926); Biogr Iex, 7 (1841) o ny rev uppl, 7 (1876); Garlander, 3 (1904); M v Plåten, 1700-tal (1963); H Sandblad, Från O K:s studieår (Lychnos 1962); A E Sjöding, Leopold, den gustavianske smakdomaren (1931); G Ullenius, O A K (Skarastudier, 2, 1951). — C Annerstedt, UU:s hist, 3:1—2 (1913— 14); S Kilander, Clas Bjerkander, O K o Kinnekulles flora (Västgötalitteratur 1975, 1—2).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Olof Knös, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11675, Svenskt biografiskt lexikon (art av Henrik Sandblad), hämtad 2018-12-12.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11675
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Olof Knös, urn:sbl:11675, Svenskt biografiskt lexikon (art av Henrik Sandblad), hämtad 2018-12-12.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se