Johan Kraftman

Född:1713-02-14 – Finland (i Borgå)
Död:1791-08-19 – Finland (på Koivisto gård, Ulvsby, Åbo och Björneborg)

Ekonom


Band 21 (1975-1977), sida 524.

Meriter

2 Kraftman, Johan, bror till K 1, f 14 febr 1713 i Borgå, Finland, d 19 aug 1791 på Koivisto gård, Ulvsby, Åbo o Björneb. Inskr vid Åbo akad 31, vid UU 25 sept 33, disp pro gradu vid Åbo akad 13 juni 41, mag där 18 juli 41, doc i ekonomi där 46, rektor vid Björneborgs trivialskola 48—55, eo prof i matematik vid Åbo akad 23 febr 55—7 dec 58. — Ekon skriftställare. — LVA 78.

G 1 sept 52 i Ulvsby m Brita Polviander, f 7 jan 08 i Ikalis, Åbo o Björneb, d 14 dec 80 på Koivisto, dtr till kh Nils P o Agneta Paulinus.

Biografi

K blev som docent i ekonomi tillsammans med Pehr Kalm o Petter Bonsdorff företrädare för en ny, tämligen revolutionerande riktning i den akademiska undervisningen. Han ägnade sig främst åt jordbrukets problem o hans kurs i lanthushållning utgavs tämligen omedelbart av trycket ("Utdrag af academiska föreläsningar uti landthushållningen" 1747), något som uppenbarligen var en utmärkelse åt honom. När tack vare C G Tessins ansträngningar en ny professur i Åbo inrättades i ekonomi blev emellertid inte K utan den mera lovande, men mindre meriterade Pehr Kalm dess förste innehavare. K hade energiskt men förgäves kämpat för sina intressen; Kalm gör tom gällande att K sänt 10 000 daler kopparmynt till Sthlm för att främja sin sak (se närmare om dessa intriger O Hjelt, s 148 ff).

Utgången av denna befordringsstrid torde förklara varför K flyttade till Björneborg, där han blev rektor vid trivialskolan. 1755 utsågs han på grund av sin skicklighet som lärare av konsistoriet till prof i matematik vid Åbo akademi. Möjligen skedde detta utan K:s önskan. Han begärde nämligen snart sitt avsked o återvände till Björneborg där han ägnade sig åt skötseln av sin gård Koivisto, som han förvärvat 44. Denna egendom gjorde han till ett mönsterjordbruk och inlade därigenom stora förtjänster om Finlands jordbruk i allmänhet. Den kurs i lanthushållning, som han gav där, fick sin särskilda betydelse genom att den besöktes av Henrik Gabriel Porthan, som därmed fick impulser för sin framtida verksamhet. Hans odlargärning har skildrats av kommerserådet Lars Sacklén i Åbo tidningar 92.

Främst verkade K emellertid genom sitt skriftställarskap. Han var o förblev en övertygad merkantilist, ehuru han inom ramen för denna åskådning ivrade för jordbrukets förbättring. I den just uppblossande striden om "näringarnas företräden" — kanske främst en följd av Theodor Ankarcronas tal 44 i VA — deltog även K, givetvis på deras sida som försvarade lanthushållningens företrädesrätt framför industrins. I den 48 utgivna skriften Fråga och svar förfäktade K att försiktigheten bjöd att upprätthålla ett gott jordbruk; industrin kunde lätt bli lidande av överproduktion o konkurrens, varpå tecken redan kunde skönjas.

I enlighet med merkantilismens läror ivrade K liksom många andra för rik tillgång till arbetskraft o billig sådan. Ett stort antal fattiga var ett lands rikedom. Sådana tankegångar utvecklades i en avhandling under hans presidium (56) av Johan Brovallius — biskopens son — under titeln Tankar om svenska folkbristen. De skulle senare återigen förfäktas av K själv.

I broschyren Tankar, om den vanmagt uti hvilken finska landtman sig befinner (61) framhåller K att lanthushållningen ännu låg i sin linda. Främsta orsaken härtill var försummad dikning, slöseri med skogarna, svedjebruket, brännvinsbrännandet, förutom det ogynnsamma klimatet o grannskapet till ryssarna. Som merkantilist såg K i sträng reglementering från samhällets sida ett medel till bristernas avhjälpande. Uppsyningsmän över dikningen o skogsbruket borde anställas, brännvinsförbud införas eller i vart fall tillverkningen begränsas. Jordbrukarnas barn borde förmås stanna inom näringsgrenen, tjänstefolket indelas i klasser o genom lottning tilldelas husbönderna. Emigrationen borde förhindras.

När senare Anders Chydenius framförde alldeles motsatta förslag som innebar ekonomiskt frisinne o kritiserade lantarbetarnas dåliga förhållanden opponerade sig K. Chydenius hade redan 61 i ett manuskript vänt sig mot K:s förslag om tjänstefolkets fördelning. Betydligt senare gav han offentlighet åt sina tankar i ämnet. K svarade snart nog. Han kunde inte förstå Chydenius skildring av tjänstehjonens undertryckta ställning. Arbetsfolkets utkomst berodde av jordbrukets räntabilitet o utan det kunde samhället inte bestå. Det var självsvåld om arbetarna inte ville göra sin plikt mot skälig avlöning. Detta borde förhindras genom en sträng tjänstehjonsstadga. Polemiken publicerades i Dagligt Allehanda.

I övrigt fortsatte K sin litterära verksamhet efter de linjer, som han dragit upp redan under åbotiden. I den av hans elev Porthan redigerade Åbo tidningar offentliggjorde han sålunda flera uppsatser i frågor rörande lanthushållningen liksom senare även i Patriotiska sällskapets med VA konkurrerande Hushållningsjournal.

Författare

Stig Jägerskiöld



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från K till E Benzelius d y i LSB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Utdrag af academiska föreläsningar uti landthushållningen, år 1746. Om höste-termin hålne. Sthlm 1747. 100 s. •— Fråga och svar [av J Borgström] vid magister promotion, som hölts i Åbo den 3 augusti 1748. Om fabriquer, i synnerhet de, som höra till väf-stolen, böra inrättas, innan lantbruket kommer sig före i vårt k fädernesland. Sthlm [1751?]. 32 s. — Tal om läsnings-verket, hållne vid examina anniversaria i Björneborgs trivial-schola. Sthlm 1751. 40 s.

— Tankar, om den vanmagt uti hvilken finska landtman sig befinner. Välment yttrade. Sthlm 1761. 151 s. — Tankar om den förfallne christendomens uphielpande. Sthlm 1773. 64 s. [Föret.] — Svar uppå anmärkningarne vid des af trycket utkomne Tankar om den förfallne christendomens uphielpande. Sthlm 1774. 4:o. 31 s. — Christi gudomlighet, eller: at evangeliernas skrifter inom sig sielfva, innehålla öfvertygande bevis om Christi gudomeliga person; tydeligen ådagalagt. Sthlm 1779. 178 s. — Berättelse om Lattomeri kärrs utdikning. Sthlm 1785. 40 s.

— Oförgripelige tankar om någre ämnen, som höra til den efter Savolaxska methoden pro-jecterade finske skattläggningen. [Rubr.] Sthlm 1784. 4:o. 15 s. [Undert] — Tankar öfver spannemåls och penninge-bristen. Sthlm 1786. 39 s. — Om kringstrykande tiggare. Tankar. Sthlm 1787. 38 s. — Akad avh se Liden, 3, 1779, s 110, 170, 207.

Källor och litteratur

Källor o litt: Allmogens besvär, Finland, vol R 5519, RA.

Brev från o till C F Mennander, ed K Ös-terbladh, 1—3 (Suomen historian lähteitä, 4: 1—3, 1939—42); A Chydenius, Polit skrifter, ed E G Palmen (1880); Consistorii aca-demici aboensis protokoll, 14—15 (1968—¦ 72); J R Danielson-Kalmari, Stats- o samhällsliv i Finland under gustavianska tiden, 1 (1925); E Heckscher, Merkantilismen, 1—2 (1931); O E A Hjelt, Naturalhist:s studium vid Åbo univ (SSLF 32, 1896); A Hultin, Det ekon tidevarvet i Finlands litt:hist (SSLF 94, 1910); dens, Finlands litt under frihetstiden (1907); Peter Kalms brev till samtida, 2 (SSLF 382, 1960); M Kerkkonen, Pietari Kalm talousopin professorina (Historiallisia Tutkimuksia, 22, 1936); S Lindroth, VA:s hist 1739—1818 (1967); K Petander, De nationalekon åskådningarna i Sverige 1718— 1765 (1912); M G Schybergsson, Henrik Gabriel Porthan, 1—2 (1908); G Utterström, Jordbrukets arbetare, 2 (1957).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan Kraftman, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11748, Svenskt biografiskt lexikon (art av Stig Jägerskiöld), hämtad 2020-02-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11748
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan Kraftman, urn:sbl:11748, Svenskt biografiskt lexikon (art av Stig Jägerskiöld), hämtad 2020-02-26.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se