Thyra H M Kullgren

Född:1870-07-12 – Varbergs församling, Hallands län
Död:1946-10-16 – Örgryte församling, Västra Götalands län

Seminarielärare, Kvinnosakspolitiker, Fredrika Bremerförbundsledare


Band 21 (1975-1977), sida 682.

Meriter

2 Kullgren, Thyra Hedera Martina, sondtr till K 1, f 12 juli 1870 i Varberg, d 16 okt 1946 i Gbg, Örgryte. Föräldrar: disponenten Carl Allvar K o Amalia Sofia Kullman. Utex från Kjellbergska flickskolan i Gbg 9 juni 88, från H lärarinnesem i Sthlm 2 juni 92, lär vid Kjellbergska flickskolan ht 92—08, ordf i komm i Gbg för skolungdomens soc undervisn 06—22, led av centralstyr för Flick- o samskolefören 07—37, förest för Kjellbergska flickskolans h lärarinnesem 09 (tf 08)—31, förest även för skolan 12—31, led av Gbgs stadsfullm 11—12, initiativtagare till o ordf i Kvinnornas uppbåd i Gbg 14—18, led av lärarlönenämnden nov 15— maj 18, ordf i flick- o samskolefören:s gbgs-krets 17—35, v ordf i Fredrika Bremer-förb:s gbgskrets 17—30 o ordf 31—40, ordf i förb:s länsnämnd från 19, i Gbgs flickskolefören 18—28, led av styr för Pensionsinrättn för lärarinnor vid Sveriges skolor för kvinnlig ungdom från 18, sakk i nykterhetsundervisn:komm 18, led av Fören Nordens västsv krets från 19, v ordf i Fredrika Bremer-förb 20—40, inspektor för Praktiska hushållsskolan i Gbg från 21, led av komm ang sv skolväsendets organisation juni 24—febr 26, av styr för Gbgs Idun 24—35, för Sv kvinnors nationalförb 25—36, för Alliance Francaise 25—37, för h a l för flickor i Gbg 31—41 (v ordf 39—41), för Soc centralbyrån i Gbg 33—44. GM för medborgerlig förtjänst 21. — Ogift.

Biografi

Efter avgångsbetyg från Kjellbergska flickskolan i Gbg med högsta avgivna vitsord i samtliga kunskapsämnen förberedde sig Thyra K för inträdet till Statens högre lärarinneseminarium i Sthlm. 1889—92 följde hon utbildningen där o fick vid sin avgång mycket höga vitsord i de teoretiska ämnena o därtill högsta betyget i undervisningsskicklighet. Sommaren 92 tillbringade K i Frankrike, som hon även i framtiden besökte under upprepade studieresor. Ht 92 började hon sin långa lärargärning vid sin gamla skola i Gbg. Hon undervisade mestadels i franska, matematik o "naturkunnighet" o tillvann sig omedelbart sina elevers tillgivenhet genom sitt soliga väsen, sin uppfordrande undervisning o sin månhet om elevernas bästa. Hon ägde en naturlig fallenhet för lärarkallet o blev högt uppburen av både lärjungar, målsmän o kolleger. Hösten 07 hölls förberedande överläggningar om inrättandet av ett enskilt högre lärarinneseminarium i Gbg. Tanken hade redan föresvävat den kände gbgske köpmannen Jonas Kjellberg, när han grundade den Kjellbergska flickskolan. Under samverkan med några gbgska skolchefer vände sig K i denna fråga till styrelsen för skolan, vars ordf begärde förslag till organisation o kursplaner samt preliminära kostnadsberäkningar. Arbetet härmed utfördes huvudsakligen av K. Hon följde i stort sett det reformförslag som rektorn för Högre lärarinneseminariet Leonard Wærn o hans kollegium nyligen framlagt. Förslaget gick ut på ett fyraårigt seminarium med två förberedande avdelningar o två avdelningar för fackstudier ledande till lärarkompetens i tre ämnen. 1 dec 07 beslöt Kjellbergska flickskolans styrelse att vid skolan upprätta ett enskilt högre lärarinneseminarium fr o m 08. Till föreståndarinna utsågs K, o ht 08 öppnades detta med en första o en tredje avdelning. Det första läsåret blev högst påfrestande för ledningen. Det wærnska förslaget, som tillstyrkts av skolmyndigheterna o föranlett en k proposition, blev förkastat av riksdagen. Under stark tidspress fick K arbeta om de uppgjorda tim- o kursplanerna i överensstämmelse med riksdagsbeslutet om tre- i stället för fyraårig utbildning. Det visade sig nu, att valet av föreståndarinna var synnerligen lyckligt. K ägde en utpräglad administrativ begåvning, ett klart intellekt, ett säkert omdöme o ett gott handlag vid lösandet av de många intrikata problem, som möter en skolledare i den dagliga gärningen. Hon var därtill i besittning av en självfallen auktoritet, o en förmåga att distinkt o redigt ge uttryck för sina åsikter.

I 24 år kom K att leda det nybildade Kjellbergska seminariet. 12 förordnades hon att samtidigt vara föreståndarinna för flickskolan. Det hela blev en arbetsprestation av stora mått. Seminariets tillgångar var starkt begränsade o medgav inte anställandet av en fast lärarstab. Det lyckades dock K att vid seminariet fästa ett betydande antal professorer o docenter vid GH samt åtskilliga högt kvalificerade lärare vid de högre läroanstalterna i Gbg. Den ämnesteoretiska undervisningen befann sig under hela den tid seminariet existerade på en hög vetenskaplig nivå. I samverkan med flickskolans lärarkår stod K för den praktisk-pedagogiska utbildningen, o hon kom här att utöva ett markant inflytande på de blivande lärarinnornas utveckling. Hon undervisade i didaktik, metodik, lektionsteknik o informerade sina elever om yrkets många ekonomiska o sociala villkor o problem. Hon upphörde aldrig att för sina elever betona vikten av att följa med vad som rörde sig i tiden. "Varje lärarinna", sade hon vid ett tillfälle, då hon tog avsked av en kull utexaminerade elever, "skall hysa den aktning för sitt kall, att hon är väl förberedd för årets, dagens o timmens arbete."

K var både i tal o skrift en varm förespråkare för flickskolornas o lärarinneseminariernas existensberättigande. Men den faktiska utvecklingen mot ett enhetligt o likformigt organiserat skolsystem o en däremot svarande gemensam utbildning av manliga o kvinnliga lärare för de högre skolorna gick helt i motsatt riktning. Sedan de allmänna läroverken 27 öppnats för flickorna, blev det allt vanligare, att dessa efter avlagd studentexamen vände sig till universiteten o högskolorna för sin lärarutbildning. Tillströmningen till seminariet blev till slut helt otillräcklig, o 30 fattades beslut om dess nedläggning. Avvecklingen, som var fullbordad 32, blev K:s sista förvaltningsuppgift. Hon hade 30 inträtt i pensionsåldern men åtog sig på styrelsens anmaning uppdraget, om än knappast med lätt hjärta.

Författare

Sven Grauers



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Vår svenska högre flickskola (Till Bengt J:son Bergqvist den 5 oktober 1920, Lund 1920, s 182—187). — Vad vill Fredrika-Bremer-förbundet och hur arbetar det? [Rubr.] Gbg 1934. (8) s. [Undert.] — Stiftelsen Kjellbergska flickskolan 1835—1935. Gbg 1935. 4:o. 128 s, 1 pl. [Föret.] — Den svenska flickskolans insats i svenskt undervisningsväsen (Fjortonde nordiska skolmötet, Stockholm 1935, Sthlm 1935, s 661— 673).

Källor och litteratur

Källor o litt: Inträdesansöknrar 1887—89, matr, betygsjournal för avd 1—3, 1861—93, betyg över inträdessökande 1864—97, årsre-dogör:er 1872—1909, allt i H lärarinnesem:s arkiv, SSA.

M Fahl, Biogr matr (Gbgs stadsfullm 1863—1962, 2, 1963); R Fåhraus, H lärarinnesem :s hist (1943); E Hedin, Gbgs flickskolor (ÅSU 117, 1967); N S Lundström, Sv kvinnor i offentlig verksamhet (1924). —¦ Nekr i GHT 16 okt. 46.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Thyra H M Kullgren, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11864, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Grauers), hämtad 2019-01-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11864
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Thyra H M Kullgren, urn:sbl:11864, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Grauers), hämtad 2019-01-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se