Meriter

Jansson, Charles Anton, f 3 dec 1880 i Örebro, d 10 juli 1963 där. Föräldrar: snickarmästaren Carl Fredrik J o Johanna Jansdtr. Mogenhetsex vid Karol lärov i Örebro vt 02, medarb i Nerikes allehanda från 02, redak-tionssekr där 17—33, tillfällig medarb i Örebro-kuriren o Örebro dagblad från 33. Entomolog. — Fil hedersdr vid UU 31 maj 44. — Ogift.

Biografi

Anton J var en sällsynt mångsidig man, en verklig polyhistor. Hans djupa förtrogenhet med klassisk skönlitteratur, filosofi och musik kom klart till uttryck i hans produktion som tidningsman. Han var dessutom lidelsefullt intresserad för naturvården, särskilt inom det egna landskapet Närke. Den första uppsatsen på detta område kom 1931.

En bestående insats gjorde J som entomolog, och han var även på detta område sällsynt mångsidig. Till en början, med första tryckta uppsats 1913, ägnade han sig åt insektordningen Coleoptera (skalbaggar) och skaffade sig småningom en nära nog fullständig överblick över den sv faunans omkring 4 000 arter. Särskilt betydelsefullt var detta, därför att i början av 1900-talet mycket litet forskning bedrevs om dessa insekter. Fram till c:a 1930 var J det stora oraklet, som anlitades och med stort tålamod lät sig utnyttjas av alla andra, mindre erfarna samlare. Ett mycket stort antal uppsatser om skalbaggars systematik, levnadssätt och utbredning publicerades av J 1913—52, huvudsakligen i Entomologisk tidskrift. Jämsides bedrev han studier om Hemiptera He-teroptera (egentl skinnbaggar) och Hymen-optera Aculeata (gaddsteklar).

Småningom, från mitten av 30-talet, ökade skaran av kompetenta skalbaggskännare inom landet, och J, med sitt utpräglade krav på självständighet, ansåg sig göra mera nytta inom någon mindre välkänd insektgrupp. Han valde de sk Micro-Hymenoptera ("småsteklarna"), som innefattar en lång rad familjer med huvudsakligen parasitiskt levnadssätt, numera vanligen uppdelade i Proctotrupoidea, Chalcidoidea och Cynipoidea. Med stor energi kastade sig J över systematiken på alla tre grupperna och redovisade sina rön i ett stort antal uppsatser 1939—60.

I enlighet med sin rastlösa natur gav sig J inte ro att dröja vid systematiken inom en begränsad insektgrupp tillräckligt länge, varken på Goleoptera eller Hymenoptera, för att kunna skapa något monografiskt arbete, vilket kan beklagas. Men i stället fick han tid att spänna över ett enastående stort fält av entomologisk kunskap. Hans formkännedom — av nästan instinktivt slag — och hans goda minne gjorde det möjligt för honom att ända in i sena år nästan ögonblickligt sätta namn på vilken skalbagge eller småstekel som än presenterades för honom.

J var mycket konservativ, i sin kultursyn såväl som i sitt entomologiska arbete. Särskilt gällde detta i fråga om tekniken. Hans store lärofader, C G Thomson i Lund (f 1899), hade klarat sig genom att studera småsteklarna enbart med en handlupp; alltså borde detta räcka även för J. Han använde nästan aldrig ett mikroskop, och om han behövde tillgripa dissektion och studium av de primära genitalkaraktärerna, anlitade han vanligen hjälp, t ex av sin vän Oscar Sjöberg i Falun. Delvis berodde detta på J:s inneboende oförmåga att teckna. Att han, trots vad i nutiden måste betraktas som primitiva metoder, var så oerhört skicklig i sin bestämning av insekter, är verkligen häpnadsväckande.

J utgav endast två publikationer i bokform: Die Insekten-, Myriopoden- und Isopodenfauna der Gotska Sandön (1925) och Dagsländan och dödgrävaren (1947), ett urval av hans charmfulla och personliga tidningskåserier.

J var en fascinerande person, men inte alltid lätthanterlig. Han levde i en ständig konflikt mellan intuition och strikt logiskt tänkande och förstod nog inte alltid själv, var gränsen mellan de båda områdena gick. Han var oerhört känslig — på gott och ont. Naturupplevelser och musik kunde ge honom den djupaste glädje, men av ett ovänligt ord — eller vad han uppfattade som ett sådant — tog han mycket illa vid sig. Säkert är, att man aldrig hade tråkigt i hans sällskap. Vad som än diskuterades, hade han alltid egna, djupt genomtänkta åsikter, som han ivrigt försvarade, dock utan att helt vara döv för motpartens argument. Han hade en enastående vitalitet.

Författare

Carl H Lindroth

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Se T Nyholm, Bibliographia A. Janssoniana (Entomologisk tidskrift, årg 84, 1963, Sthlm (tr Lund), s 299— 306).

Källor och litteratur

Källor o litt: Inbjudn:ar till drspromotio-nerna vid UU 31 maj 1944; G H Lindroth, A J 75 år (Opuscula entomologica, 20, 1955); dens, In memoriam A J (ibid, 28, 1963); T Nyholm, A J 75 år (Entomologisk tidskr, 76, 1955); dens, A J. Några minnesord (ibid, 84, 1963); PK:s porträttmatr 1936.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
C Anton Jansson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12044, Svenskt biografiskt lexikon (art av Carl H Lindroth), hämtad 2024-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12044
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
C Anton Jansson, urn:sbl:12044, Svenskt biografiskt lexikon (art av Carl H Lindroth), hämtad 2024-04-20.