Meriter

Johansson, Johan Petter, f 12 dec 1853 i S Härene, Älvsb, d 25 aug 1943 i Enköping. Föräldrar: torparen Johannes Jonsson o Christina Bryngelsdtr. Anställd vid Vårgårda torvfabrik 72, järnvägsarbetare på linjen Mjölby—Hallsberg 73, elev o montör vid Eskilstuna mek verkstad 74—77, montör vid Westerås mek verkstad 78, smidesmästare på Hagbyholm, Irsta, Vm, 78—80, l:e montör o ritare vid Munktells mek verkstadsab, Eskilstuna, 80—86, innehavare av Enköpings mek verkstad 86—02, led av stadsfullm i Enköping 90—30, av fattigvårdsstyr där 95—30, av styr för Enköpings stads folkskolor 95—30 (ordf 22—30), led av styr samt deläg i ab Enköpings maskinfabrik 98—14, VD o ordf i styr för Enköpings mek verkstads ab 5 dec 02—14, ordf i styr för Enköpings stads skolor för yrkesundervisn 10—38, VD för ab Enköpings verkstäder 14'—16, led av styr där 14—43, innehavare av firma Triplexfabriken, Enköping, 19—35, led av styr för Enköpings sparbank 20—34, VD o ordf i styr för ab Triplexfabriken 35—43.

G 27 nov 81 i Eskilstuna (enl vb för Oscar, Kalm), m Ingrid Mathilda Johansdtr, f 26 okt 57 i Oscar, d 1 april 14 i Enköping, dtr till bonden Johannes Petersson o Gustava Gustafsdtr.

Biografi

J visade redan tidigt mekaniska anlag, vilka han fick tillfälle att utveckla först som montör vid Theofron Munktells verkstad i Eskilstuna och från 1878 som egen smidesmästare i Irsta med reparationer av lantbruksmaskiner som huvudsaklig sysselsättning. 1880 återvände han till Munktells som resemontör och ritare och konstruerade bl a en smörjkopp, som patenterades.

Genom två godsägare i Irsta erhöll J startkapital till egen rörelse och hyrde 1 juli 1886 en smedja i Enköping, medan han planerade och byggde en verkstad i Fanna utanför staden, där en gammal vattenkvarn blev kraftkälla. 1887 flyttade han dit under firma Enköpings mek verkstad och erhöll genast en mängd reparationsuppdrag. Verkstaden hade endast en sats tunga, fasta rörtänger, vilka medfördes på kärra till arbetsplatserna. Denna olägenhet föranledde J att konstruera en ställbar rörtång (pat 17 aug 1888), som han sedan jämte andra verktyg började fabricera i tre storlekar, den största för halvtums- till tretumsrör.

1890 åtog sig affärsmannen B A Hjorth (bd 19) i Sthlm, att lansera J:s "universal"-rörtång mot ensamförsäljningsrätt för alla verkstadens produkter. J var då sysselsatt med sin viktigaste konstruktion, — en skiftnyckel med lös käft (pat 24 nov 1891 o 11 maj 1892). Sådana fanns förut patenterade, men J:s nyckel hade behändigare form, och käftarnas insidor kunde tryckas tätt mot varandra. Hjorth marknadsförde dem och rörtängerna genom järnhandlare och maskinfirmor, bl a Gustaf E Ryländer (nuv Ahlsell & Ågren ab), Sthlm, medan Wilh Sonesson & Co, Malmö, sålde kombinerade rör- och skruvnycklar, liknande de dubbelkäftade engelska nycklarna, som fördes av Sally Meyer & Co, Khvn. Billigast var de gjutna amerikanska, men J:s var överlägsna i konstruktion och precision. Även materialet, sv stål, var bättre än konkurrenternas.

En annan av J:s konstruktioner var den ställbara, mekaniska fjäderhammaren Vulcanus, som bl a lovordades på Sthlmsutställningen 1897. Redan på 90-talet tillverkade han också olika fläktar efter amerikanska modeller, vilket framdeles blev en stor artikel, och J anses därmed ha grundat Skandinaviens äldsta fläktfabrik (nuv ab Bahco, fläktverkstäderna, Enköping). Hjorth, som inträdde i styrelsen 1902, då företaget blev aktiebolag, hade byggt ut säljorganisationen på världsmarknaden för sina Primuskök jämsides med Enköpings "Bahco"-verktyg, och verkstaden måste stegvis avsevärt utvidgas.

Efter patenttidens utgång emigrerade två av J:s anställda till USA och startade framgångsrikt tillverkning av bl a Bahco-skiftnycklar (ehuru högergängade), vilka där ännu benämnes "Crescent"-wrenches efter Crescent Tool Co, Jamestown, N Y, numera dotterbolag till Cooper industries.

1914 sammanslogs ab Enköpings maskinfabrik, grundat 1898 av bland andra J, med Enköpings mek verkstads ab till ab Enköpings verkstäder, som därigenom erhöll stort tackjärnsgjuteri vid hamnen. J var VD de två första åren men drog sig sedan tillbaka, 63 år gammal, varvid företaget blev dotterbolag till ab B A Hjorth & Co. I ab Enköpings verkstäders styrelse kvarstod han dock till sin död.

Motorismens genombrott efter första världskriget gav skiftnyckeln en oerhörd efterfrågan. Den anpassades till motorrummen, men i huvudsak är den fortfarande lik J:s originalkonstruktion. Ab Enköpings verkstäder utvecklades till världens största tillverkare därav utanför USA och hade tom 1972 producerat 50 milj skiftnycklar av olika storlekar. Genom sin kvalitet anses Bahconycklarna ha bidragit till sv varors goda rykte världen över.

Som förtroendeman i Enköping ivrade J för skolfrågorna, särskilt den tekniska yrkesutbildningen. Han var en av Tekniska aftonskolans grundare och ordf i dess styrelse. Han var också den drivande kraften vid stadens elektrifiering (1915).

I sin källare experimenterade J länge med ställbar elektrisk armatur — pendelljuset Triplex (pat bl a 18 april 1917), prototypen för moderna arbetslampor. Återkommen från en amerikaresa etablerade han 1919 Triplexfabriken intill sin forna verkstad och propagerade själv i tio år för "ljuskultur" på arbetsplatserna. Asea blev generalagent, och hundratusentals Triplex-pendlar installerades i kontor, verkstäder och sjukhus, varjämte en betydande export ägde rum. Fabriken tillverkade även andra av J:s mindre uppfinningar, t ex sockertång med tre klor samt dörrknäppet 3 Ex (från 1929) och det sinnrika dörrlåset Trix, som såldes genom Jernbolaget i Eskilstuna. Någon storindustri blev dock aldrig företaget, som fortsattes av sonen Hannes Brynge in på 60-talet.

"Johansson med tången" var en av Sv uppfinnareföreningens äldsta och populäraste medlemmar och demonstrerade ofta egna uppfinningar på dess möten. Ännu vid hög ålder fortsatte han sina försök och hade till sin bortgång uttagit c:a 80 patent.

Författare

Rune Kjellander

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Tryckt arbete: Johansson i Fanna och skiftnyckelns märkliga historia. [Västerås] 1929. 11 s. [Självbiografisk skiss medd av C Mangård; ur Västmanlands läns jultidning.] Omtr i Industri tidningen Norden, årg 73, 1945, Sthlm, 4:o, s 106—109.

Källor och litteratur

Källor o litt: K Patent- o registreringsverkets arkiv: patentreg.

I Anell, Från Klara till Kosmopolis (1929); E v Gegerfelt, Sv storföretag, 1 (1945), s 80—85; A Hasselgren, Utställn:en i Sthlm 1897 (1897), s 801; B A Hjorth, Primus o Bahco (Sv exports jubileumsnr 1937); O Håkanson, Sthlms rörarbetares hist (1926); J Janson, Underbara uppfinnarbragder. Vad stora svenskar uträttat (1948); A Ljungberg, Tjugofem dynamiska år. Några grunddrag i Enköpings utveckl 1937—1962 (1962); K Modin, Sv uppfinnare o industrimän (1947), s 120; A Magnusson, Enköping (Sveriges städer nu o fordom, ed A Roosval, 1, 1925); Nordens expositionstidn 98 (1897), s 3; S Rynell, J P J — Inventor of the universal pipe wrench and the adjustable wrench (Daedalus 1965); Scribler, "J med tången" (Järnhandlaren 1943); C o E Sjögren, Sv industrien 1907 (1906), s 319; [sign Torand,] J med tången (Mek verkmästare tidn 1949, s 22—28); Uppfinningarnas bok, ed A Berglund, 6 (1904), s 15 f; Vem är vem i Norden, ed G Sjöström (1941).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan Petter Johansson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12155, Svenskt biografiskt lexikon (art av Rune Kjellander), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12155
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan Petter Johansson, urn:sbl:12155, Svenskt biografiskt lexikon (art av Rune Kjellander), hämtad 2024-04-25.