A Julius Juhlin

Född:1861-07-26 – Vårdsbergs församling, Östergötlands län
Död:1934-01-10 – Oscars församling, Stockholms län

Riksdagsledamot, Kommunalpolitiker, Meteorolog, Civilminister


Band 20 (1973-1975), sida 447.

Meriter

Juhlin, Anders Julius, f 26 juli 1861 i Vårdsberg, Ög, d 10 jan 1934 i Sthlm, Osc. Föräldrar: lantbrukaren Magnus Petersson o Carolina Nilsson. Mogenhetsex vid h a l i Linköping 24 maj 81, inskr vid UU 11 sept 82, FK 28 maj 84, amanuens vid meteorolog institutionen ht 86—vt 91, FL 29 maj 90, disp 13 maj 91, FD 30 maj 91, doc i meteorologi 8 juli 91, allt vid UU, lektor i fysik o kemi vid h a l i Skara 25 maj 92, rektor där 24 maj 93—06, led av stadsfullm där 95— 06, ordf i drätselkammaren 96—06, VD för Skara vattenlednings- o elektricitetsverk, för Lidköping-Skara-Stenstorps järnvägsab, led av Skaraborgs läns landsting 00—05, led av univ:ex:komm okt 02—mars 06, statsråd o chef för civildep 29 maj 06—4 dec 07, generalpostdir 1 jan 08—25, led av FK 08—11, ordf i styr för Civilstatens änke- o pupillkassa från 13, v ordf i överstyr för Riksfören för svenskhetens bevarande i utlandet från 28.

G 19 okt 92 i Linköping m Anna Hilda Maria Krouthén, f 19 april 60 där, d 14 nov 16 i Danderyd, Sth, dtr till handlanden Johan Conrad K o Hilda Amalia Åberg.

Biografi

Julius J tillhörde en stor syskonkrets, och hans far, som arrenderade ett mindre jordbruk, hade det ekonomiskt besvärligt. J ansågs i folkskolan vara en läsbegåvning och fick börja i läroverket i Linköping, där han bidrog till sin försörjning genom privatlektioner. De ekonomiska svårigheterna, drastiskt skildrade av J i hans Minnen, följde honom under studieåren i Uppsala, som han finansierade med den ena informatorsplatsen efter den andra.

Trots svårigheterna gjorde J en förnämlig akademisk karriär. Han blev amanuens hos Hugo Hildebrandsson vid Uppsala meteorologiska observatorium och disputerade på en avhandling om vattenånga över is och över vatten. Då han ansåg sig sakna ekonomiska förutsättningar för en rent vetenskaplig bana, hade han jämsides med doktorandarbetet gått provar och blev 1892 lektor i fysik och kemi i Skara, där han redan följande år utsågs till rektor, den då yngste i landet. J:s lärargärning i Skara blev mycket uppskattad. Som rektor var han sträng men ansågs rättvis och hade gott handlag med ungdom. Han gjorde sig känd som en kraftfull kommunalpolitiker och blev också ledamot av landstinget. Bl a lyckades han lösa stadens järnvägsfråga och genomföra beslut om vatten- och avloppsledning och om elektricitetsverk. J drog uppmärksamheten till sig dels härigenom, dels genom sitt leda-motskap av universitetsexamenskommittén, där Hugo Hamilton, hans från denna tid personlige vän, var ordf.

Vid den första lindmanska ministärens bildande 29 maj 1906 kallades J till civilminister, sedan Hamilton hade avböjt. Till expeditionschef lyckades han förvärva den unge Oscar v Sydow. Som civilminister kontrasignerade J bl a propositionerna till 1908 års riksdag om de av rösträttsförslaget föranledda ingripande förändringarna i kommunallagarna, om lönereglering för SJ:s personal, om bandelen Järna—Norrköping och om förslag till överenskommelse mellan staten och de norrländska malmfältsbolagen. J föreslog regeringen, att det gamla önskemålet om en direkt sv-tysk ångfärjeförbindelse Trelleborg—Sassnitz skulle upptas till prövning. Förslaget realiserades i juli 1909. Vidare nedlade J ett mycket intresserat arbete för att lösa problemet om södra stambanans infart till Sthlms centralstation. Han aktualiserade även frågan om ålderdoms- och invaliditetsförsäkring och fick K M:ts tillstånd att utse sakkunniga för utredning. Hans energi och initiativrikedom som statsråd var uppenbara, men han saknade parlamentarisk erfarenhet och lyckades inte sköta riksdagens kamrar lika suveränt som Skara stadsfullmäktige. Rätt mycket uppseende väckte vissa av J:s uttalanden och ageranden i fråga om järnvägsstyrelsens omorganisation och om utredning angående lagstiftningen om arbetsavtal. Med anledning av pressdebatt kring utlämnandet av en promemoria i den sistnämnda frågan avgick J utan större saknad från sin statsrådspost och efterträddes av Hugo Hamilton. 1 jan 1908 tillträdde han befattningen som generalpostdirektör.

Under J:s tid omorganiserades postverket till ett affärsmässigt verk. Postförbindelserna förbättrades och utökades främst i Norrland genom upprättandet av postdiligenslinjer. Tjänsten vid postanstalterna omorganiserades och förenklades genom praktiska reformer. Viktiga nya arbetsuppgifter tillkom som postgirot (1924, efter lång utredningstid) och skatteuppbörden (1918). J intresserade sig mycket för fri-märksförsäljningen och inköpte under en av sina USA-resor pressar för tryckning av frimärken i band (rullar). Postens tryckeriverksamhet utvidgades och kom att omfatta blankettryck även för andra statliga verk.

Första världskriget medförde stora svårigheter för den internationella posttrafiken, och J ansåg det vara en av sina viktigaste uppgifter att i samband med krigsslutet återupprätta postförbindelserna. Hans resa till Moskva i jan 1917 var besvärlig under de svåra oroligheter som rådde i Ryssland. I början av 1919 besökta han USA och senare s å England, Frankrike, Spanien, Italien, Schweiz, Tyskland, Holland och Belgien. Han sökte få ersättning för den betungande transitbefordran, främst krigsfångepost, som skett via Sverige under kriget och arbetade energiskt för det snara sammankallandet av en världspostkongress. Han bidrog verksamt till att den kom till stånd följande år i Madrid (1 okt—1 dec 1920). Vid denna kom det sv förslaget beträffande postavgifterna och postförvaltningarnas ömsesidiga ekonomiska uppgörelser att ligga till grund för kongressens beslut. I Madrid bestämdes enhälligt, att världspostkongressen 1924 skulle förläggas till Sthlm i samband med världspostunionens halvsekeljubileum. Sthlmskongressen, som på ett mycket lyckat sätt organiserats under J:s personliga ledning, sammanträdde under åtta sommarveckor. Som varm patriot gladdes han över den allmänna goodwill en kongress av denna omfattning gav Sverige. J erhöll av K M:t som erkänsla för vad han gjort före och under kongressen en särskild medalj att i kedja bäras om halsen.

J var en dynamisk natur med en enastående arbetsamhet och duglighet. Han var som generaldirektör verksam i en byråkratisk värld men hade föga respekt för de byråkratiska reglerna. Det viktigaste för honom var att nå resultat. Han hade god organisationsförmåga och lätt att få vänner och medarbetare. En viss hänsynslöshet mot omgivningen balanserades av stor charm, när han så ville.

Författare

Erik Wikland



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

J:s arkiv i RA. Strödda brev från J i RA, KB o UUB (bl a till H Hildebrandsson).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Sur la température noc-turne de Pair a différentes hauteurs. Upsal 1890. 4:o. 24 s. (Nova acta Regias societa-tis Upsaliensis, ser 3, vol 14: 9.) — Bestämning af vattenångans maximi-spänstighet öfver is mellan 0° och —50° C. samt öfver flytande vatten mellan +20° och —13° C. [Akad avh, Uppsala.] Sthlm 1891. 72 s, 3 pl. (Bihang till VAH, bd 17, afd 1, n:o 1.) — Donationer tillhörande Skara högre allmänna läroverk. Skara 1901. 4:o. 69 s. (Redogörelse för högre allmänna läroverken i Skara, Mariestad . . . 1900—1901, bilaga.) — Frågor och svar [rörande den konstitutionella striden]. Sthlm 1914. 16 s. (Anon; tills med P E Lindström.) — Mekaniska hjälpmedel i posttjänsten (Nordisk posttidskrift, årg 17, 1919, Sthlm, s 6—12). — [Avskedsord till danske generalpostdirektören Kiorboe] (ibid, 20, 1922, s 147 f). — [Enkätuttalande (på franska) om önskemål inför världspostkon-gressen i Stockholm] (ibid, 22, 1924, Oslo, s 157). — Postmästaren Theodor Holm (ibid, 23, 1925, s 17 f). — Några avskedsord (Svensk trafiktidning, årg 6, 1925, Sthlm, 4:o, s 1038 f). — Minnen. D 1/2. Sthlm 1928. 616 s, 2 portr. — Hur Norrlands post- och trafikförhållanden förbättrades genom återupplivandet av postdiligensväsendet (Postens årsbok, årg 3, 1932, Sthlm, s 67—80).

Källor och litteratur

Källor o litt: I Anderson, Arvid Lindman o hans tid (1956); N Forssell, Sv postverkets hist, 2 (1936); H Hamilton, Dagböcker 1911 —1916 (1955), d:o 1917—1919 (1956); H8D 1924, årg 25, s 662; E Kölgren, Matr öfver rikets allm lärov (1905); O Nyman, Högern o kungamakten 1911—1914 (1957); Skara lärov 1641—1941 (1941); J Westerståhl, Sv fackföreningsrörelse (1945). — Art:ar om J bl a i Postens årsb 1949, s 33, o i Sv trafiktidn 1924, nr 30, 1925, nr 47 o 52, o 1934, nr 2 o 3.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
A Julius Juhlin, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12227, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Wikland), hämtad 2019-01-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12227
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
A Julius Juhlin, urn:sbl:12227, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Wikland), hämtad 2019-01-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se